Skogsråupplevelse från trettonårsåldern

När jag skrev om skogsrån på universitetet var jag noga med att påpeka att skogsrået inse främst var en sexuell varelse utan en rådare, och att de flesta berättelser om skogsrån faktiskt inte handlade om sex.

Ja, och det står jag för - men samtidigt är det mycket tveksamt om jag själv skulle ha valt ämnet om det inte vore för vad man kan kalla den sexuella dimensionen.

Möjligen hängde valet av ämne ihop med en mycket stark upplevelse jag hade när jag var tretton år.

Det var en kväll hösten 1968, i slutet av september eller i oktober. Jag satt i baksätet på bilen som körde från lantstället i Gräddö till Stockholm. Jag satt där tillsammans med min bror och min syster. Själv satt jag på vänster sida, vid fönstret.

Vi åkte på vägar som hade långa sträckor med skog på båda sidor. Jag tryckte ansiktet mot rutan och tittade ut mot den skog som vi snabbt körde genom. Inne i skogen var det mörkt. Man kunde ibland urskilja detaljer. Det fick fantasin att sätta sig i rörelse.

Och jag fick plötsligt en intensiv upplevelse av att skogen var full av mäktiga kvinnliga väsen. Och, ja, jag var just på gränsen till puberteten och det vore helt fel att förneka att upplevelsen hade starka sexuella drag.

Jag började tänka tanken att jag skulle hoppa av bilen och in i skogen. Där fanns dessa kvinnliga entiteter och jag skulle vara ensam och helt utlämnade till dessa. Och kanske få stanna där....

Det måste nog definieras som en stark erotisk upplevelse med masochistiska undertoner.

Nej, jag var inte psykotisk. Jag visste mycket väl om att om jag skulle hoppa ur bilen skulle jag bara slå mig fördärvad. Och om jag verkligen ändå kom ut i skogen skulle det nog bara bli mörkt och kallt.... Jag hade alltså inte någon som helst tanke på att förverkliga fantasin.

Men den låg nog och spökade när jag i december 2003 äntligen bestämde mig för skogsrån som mitt avhandlingsämne.

Någon avhandling blev det ju inte, men det ledde ändå till en hel del texter. Varav en del kan läsas här.