1969 köpte min bror en LP med Anders Fugelstad med titeln
Någonting gemensamt. Det var en skiva vars sånger präglades av en pacifistisk och humanistisk samhällskritik, på något sätt "vänster" men knappast militant. Den tog upp ämnen som krig, hunger, miljöförstöring.
Jag blev imponerad av den då, tyckte den var fin och tankeväckande.
Jag har letat många gånger efter dess sånger på You Tube och Spotify, men med ett undantag finns de inte där. Fugelstad tycks själv ha en sida på YouTube, men han verkar inte vara intresserad av att lägga ut sina gamla sånger där. Det kan knappast ha kommersiella skäl - så vitt jag kan se har inte skivan nyutgivits på CD, eller på något annat sätt.
Själva titelsången Någonting gemensamt handlar inte om mänskliga relationer utan är en svart ironisk sång om att vi alla snart har DDT gemensamt - i våra kroppar. Det fanns många minnesvärda formuleringar i den - som "Allting jordiskt är förgängligt, men en duktig biocid, klarar alltid uppehället, den består i evig tid; vandrar runt i omfördelning, med okänt resultat, alla levandes förening, av DDT i koncentrat." Eller "Det är klart så här i början kan man ta det som ett skämt, och DDT i modersmjölken är ett lustigt experiment". (Citerat ur minnet...)
Den enda sång från LP:n som jag kan finna på nätet idag är den enda av dessa som hamnade på Svensktoppen. Nämligen Ingenting är längre som förut som kan höras här.
Lyssna gärna på den. Och tipsa mig gärna om ni hittar några av de andra...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Påskfirandet - den kusliga bakgrunden
Långfredag.... Dagen då man ska fira hur "Guds son" offrades och torterades ihjäl för 2000 år sedan. Många vet dock inte bakgrun...
-
Världen är, som bekant, ingen idyll. De mest otäcka saker förekommer, öppet såväl som dolt. Det är också sant att det finns en rad realistis...
-
Av någon märklig anledning kom jag att tänka på Kjell Höglunds (ganska så otäcka) sång ”De refuserades salong” när jag tvingade mig igen...
-
Den här sången sjöng vi i "lekskolan" (en variant av förskola ) när jag fem-sex år. Det är en av de barnvisor som jag minns bäst...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar