söndag 31 juli 2016

Den dagen det är slut....

Saxat från SvD: "När uppvärmningen fortgår ändras isens färg och förmåga att reflektera solstrålar: ju mörkare yta, desto mer värme blir kvar i atmosfären. Forskarnas mardröm är att Grönland och andra istäckta ytor ska gå från att kyla jorden till att istället förstärka uppvärmningen".

Och den typen av varningar kommer dag efter dag, samtidigt som koldioxidutsläppen fortsätter att öka, och USA dessutom snart kan få en president som till och med vill bryta de internationella överenskommelser som finns om att FÖRSÖKA minska dessa utsläpp.

Under kalla kriget fanns ett hot mot mänskligheten, i risken för attomkrig. Det skulle kunna ha lett till en katastrof som skulle kunnat få helt förödande effekter för hela världen redan inom kanske den närmaste månaden efter att bomberna fällts. .

Den globala uppvärmingen går långsammare, men hoten från den är just därför nog allvarligare än atombombshotet under det kalla kriget. Stormakternas ledare då visste mycket väl om den katastrof de omedelbart skulle utsättas för om de tryckte på knappen, och de avstod...

Men nu verkar hotet vara mer abstrakt, nu verkar det hela så avlägset, och kommer att vara det till den dag då exempelvis permafrosten börjar smälta, eller något annat som kan skapa rena muliplikatoreffekter inträffar...

Det går som sagt långsammare med global uppvärmning, men jag kommer ändå att tänka på "Vi går tillsammans den dagen det är slut", Lars Ekborgs version från 1968 av Tom Lehrers cyniskt otäcka "We will all go together when we go".

"Det ska bli barbecue-stämning vid vår död".

Kommer jorden att vara beboelig om 100 år?

Inga kommentarer: