Det finns något obehagligt som är kopplat till att att nätet för många blivit främsta kommunikationsform. Det sägs att man blir vänner på nätet, men det är tyvärr också sant att man lätt blir ovänner där också. Genom typer av mekanismer och en sorts av dynamik som inte finns på samma sätt i livet utanför datorvärlden. .
När det mesta i relationsväg med andra människor var IRL eller telefon, kunde man se den andras ansikte, eller åtminstone höra rösten, vid i stort sett alla kontakter i realtid. Det innebar att det fanns signaler som kunde stoppa en, reflektera, innan man gjorde något som kunde leda till fiendskap, brutna relationer, och/eller allmän misstro.
Men det finns det inte på samma sätt på nätet. Man kan bli veritabla fiender, eller alla fall sluta att vara vänner, bara för att man läser ord skrivna på en dator. Man ser inte ensiktet, hör inte rösten, man ser bara orden och kan blir oreflekterat arg och misstänksam på ett sätt man inte skulle bli om man såg eller hörde den andra IRL.
Därför tror jag att en helt ny typ av tragiska händelsekedjor är kopplad till att nätet för många är det främsta kommunikationsmedlet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
"The curse of the crimson altar"
Denna skräckfilm fascinerar mig. Och triggar i vissa avsnitt fram - just skräck. Den måste väl ses som en b-film, många skulle nog säga c-...
-
.. om styckmordet är helt monolitisk. När det diskuterades tidigare fanns det alltid olika åsikter, nu kommer bara den ena sidan fram. De ...
-
/Publicerad i Spegeln 2/2000./ /Återpublicerat på förekommen anledning. Mitt inlägg kan te sig extremt, men det torde vara mycket svårt ...
-
Världen är, som bekant, ingen idyll. De mest otäcka saker förekommer, öppet såväl som dolt. Det är också sant att det finns en rad realistis...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar