söndag 21 juni 2015

Diana - en gudinna som vägrade att dö

Om jag vore en paranoid kristen fundamentalist skulle jag nog bli lite misstänksam mot Paul Ankas kända hitlåt Diana. Handlar det endast om en kvinna eller kanske finns det andra undermeningar? Anka sjunger ju " I'm so young and you're so old" och i sången finns också orden "I will pray"...

När jag våren 1986, i jakt efter information om häxprocesserna, kunde läsa om hur den uråldriga kulten av Diana levde kvar i medeltiden och renässansen, hos bondkvinnor som trodde att de på natten kunde flyga med Diana, fick jag faktiskt spontant upp en märklig association till Ankas kända sång...

Lite udda kanske, och ett tecken på att om man är helt inne i ett ämne kan man få de mest udda associationer till saker som för de flesta ter sig oerhört långsökta. Våren 1986 sändes ju också TV-serien V och där förekom ju en annan, otäckare Diana, som beskrevs som det främsta hotet mot mänskligheten. Det var lite som om inkvisitionens syn på vad dessa kvinnor trodde hade bevarats, den också.

Diana är den romerska motsvarigheten till grekernas Artemis. Hon var en jaktens gudinna, och också "jungfru" i den gamla betydelsen av ordet. Dvs hon var inte gift, och var oberoende av män. Att hon skulle leva i celibat ingick inte alls nödvändigtvis i konceptet.

Diana/Artemis har förmodligen äldre rötter än det antika Grekland. Marija Gimbutas anser att det är en gudinna med förindoeuropeiska rötter. Det finns mycket som talar för det. De äldsta entydiga bevisen för att hon dyrkades finns i den tidiga grekiska antiken, och det gör att man närmast med säkerhet kan anta att denna kult hade sina rötter i det mykenska Grekland. Eftersom Artemis inte alls passar in i indoeuropeiska religiösa mönster, kan man nog utgå från att hon är ännu äldre.

Och sedan spreds kulten av henne till romarriket där namnet alltså ändrades till  Diana, och hon blev där, efter en ganska blygsam start, efter ett tag en av de mest dyrkade gudinnorna.

I Golden Bough berättar James Frazer en udda historia om en lund vid sjön Nemi, där Diana dyrkades lokalt . Dyrkan sades ha letts av en präst som måste vara en förrymd slav. Han fick prästämbetet på det mest brutala sätt, nämligen genom att döda den gamla prästen. När han själv blev gammal och inte kunde försvara sig blev hans öde att gå samma öde till mötes, och på så sätt ersättas med en ny präst.

Hela denna historia är invävd i myter, men kulten och helgedomen vid Nemi fanns förvisso, och har även grävts ut.

Och Diana överlevde alltså kristnandet, jag höll på att säga mirakulöst. På ett sätt som oroade kyrkan.

Ungefär omkring år 1000 kan man hitta många uttalanden från kyrkans män om att vissa dåraktiga kvinnor trodde att de kunde flyga i luften på natten med hjälp av Diana. Kyrkan såg detta som att kvinnorna blivit lurade av Satan. Kyrkan var vid den tiden mer "rationell" än den blev under häxprocesserna och straffet för denna föreställning var milt. Det handlade om att göra bot, att läsa ett visst antal Pater Noster och Ave Maria.

Även de som anklagade någon annan för att ha flugit med Diana måste göra bot. Även där en skillnad mot häxprocesserna.

I norra Europa ersattes Diana som den som ledde flygningarna ibland av andra entiteter, som Holda och Perchta.

Forskaren Carlo Ginzburg har skrivit en del om detta, bland annat i boken "The Night Battles".

Under häxprocesserna förändrades kyrkans syn, Den menade nu att kvinnorna verkligen flög, men att de inte var med Diana, utan med Satan. Straffet blev nu inte botgöring, utan avrättning.

Trots de medeltida berättelserna om flygturer ansågs Diana framförallt vistas i skogen. På så sätt har hon också klara likheter med vårt eget skogsrå....

Slutligen bör ju nämnas att Diana ju dyrkas än idag. Hon fick en renässans på 1900-talet, då hon blev en central gudomlighet i Wicca-rörelsen. På något sätt har hon lyckats hålla sig kvar.

testar 
Artemis/Diana, romersk kopia av grekisk staty.

Inga kommentarer:

The Happening

Den troligen första Supremes-låt jag hörde.  Jag hade börjat lyssna på popmusik i april 1967 och i juni 1967 hörde jag då plötsligt "...