Nedan lite helt ovetenskapligt flum.
När jag skrev om min dröm om fairies fick jag två förslag om vad den skulle kunna vara. Dels ett tråkigt sådant, om att det var en form av "sömnparalys", dels ett mer spännande sådant från den i denna blogg så välbekanta signaturen Tidlösa (som skrev väldigt mycket här för några år sedan, men som numera bara dyker upp ibland) .
Hen föreslog att jag hade haft en "hypnagogt" tillstånd och framkastade till och med att sådana var en "port till evigheten"...
Det lät ju väldigt spännande och nu ser jag på en UFO-blogg ett förslag att förklara min favorit-contactee Truman Bethurums möte med Aura Rhanes från Clarion på samma sätt.
Det låter lite bestickande, inledningen till Bethurums första berättelse har vissa likheter med hur hypnagoga tillstånd brukar beskrivas. Han upplever att han vaknar upp av ett mumlande ljud utanför bilen, på samma sätt som jag upplevde att jag vaknade upp av skratt utanför lägenheten.
Och då kan man väl i så fall hoppas att såväl fairies som Aura Rhanes och Clarion existerar i en "evighet". Själv har jag dock vad jag kan minnas aldrig mött Aura Rhanes i något hypnagogt tillstånd..
Men man kan ju hoppas att även detta händer någon natt.
PS. I texten antyds att även Joseph Smiths möte med Moroni kan förklaras på samma sätt, men jag är inte helt lika säker på att jag verkligen vill möta Moroni i en hypnagog hallucination....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar