För något år sedan skrev Madeleine Leíjonhufvud att sexuella övergrepp mot barn i praktiken blivit avkriminaliserade. Hon utgick från en prejudicerande dom i Högsta Domstolen och den vidare utvecklingen har tyvärr i stort gett henne rätt.
Men efter att ha sett motiveringarna till den friande domen i ett mål där ett flicka under långa perioder utsatts för både psykisk och fysisk misshandel, med motiveringen att hon var besatt av onda andar, kan man dessutom fråga sig om det inte gradvis börjar gälla snart sagt alla typer av övergrepp mot barn.
I en artikel i Expressen frågar sig Tina Harr med all rätt om inte den domen faktiskt visar att barn i själva verket är rättslösa inom hemmets fyra väggar. Beviskraven har gradvis höjts, och lagtexter har omtolkats, på ett sätt som i slutändan kommer att drabba nästan alla utsatta barn.
Vi verkar gå mot en situation där det i stort sett nästan alltid i praktiken är tillåtet att göra barn illa. Om vi inte redan är där.
Ellen Key utnämnde en gång 1900-talet till barnets århundrade. Men det århundradet är slut nu. Starka krafter verkar arbeta för att 2000-talet istället ska bli förövarnas och barnaplågarnas århundrade.
Ska de verkligen få vinna?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
"The curse of the crimson altar"
Denna skräckfilm fascinerar mig. Och triggar i vissa avsnitt fram - just skräck. Den måste väl ses som en b-film, många skulle nog säga c-...
-
.. om styckmordet är helt monolitisk. När det diskuterades tidigare fanns det alltid olika åsikter, nu kommer bara den ena sidan fram. De ...
-
/Publicerad i Spegeln 2/2000./ /Återpublicerat på förekommen anledning. Mitt inlägg kan te sig extremt, men det torde vara mycket svårt ...
-
Världen är, som bekant, ingen idyll. De mest otäcka saker förekommer, öppet såväl som dolt. Det är också sant att det finns en rad realistis...
1 kommentar:
Du tänker så riktigt medmänsklig. Gratulerar!
Mvh.
Ekrem TOS, jurist
Skicka en kommentar