... jag knappast kunde läsa Monica Antonssons blogg utan att sucka resignerat. Närmare bestämt så sent som för ungefär ett halvår sedan. Men sedan hände ju något. Hennes allians med de extrema förnekargrupperna bröts, och numera är ganska många inlägg på hennes blogg klart läsvärda. Som till exempel hennes inlägg om Göran Lindberg-affären idag.
Hon har helt rätt att det är en skandal att listorna på torskarna mörkas och hennes teorier om varför (att de inte vågar hänga ut fler högt uppsatta män!) är ju mer än rimliga. Affären påminner kusligt mycket om bordellhärvan 1976.
Missförstå mig inte, jag vill verkligen inte i största allmänhet rekommendera hennes blogg. Ingen blogg som gör reklam för Max Scharnbergs lögnaktiga och perfida bok om Södertäljefallet (vilket den "trivsamma" bloggen fortfarande gör på sin högerspalt!) kan generellt rekommenderas.
Men man kan säga så här. Relativt ofta innehåller som sagt numera MA:s blogg riktigt intressanta och läsvärda inlägg, och de hon där polemiserar mot har numera (sett utifrån mina egna åsikter, förstås!) oftare betydligt mer fel än vad hon har...
......................................
Se också "En liten markering" från 19 maj 2010.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Kan man kalla det moralpanik? - Enid Blyton och SvD genom åren
Jag har roat mig, eller plågat mig, igenom vad Svenska Dagbladet skrivit om Enid Blyton från 1920-talet till nu. Det är en märklig läsning....
-
I dessa dagar läggs namnen på häktade personer snabbt ut på nätet. Först ut brukar vara rännstenssajten Flashback. Sedan följer andra efte...
-
Den nästan helt monolitiska debatten om styckmordet på Catrine da Costa har nu fått en motvikt. I två debattartiklar i tidningen Parabol. De...
-
Jag kan inte låta bli att kommentera de märkliga skriverierna om mig som nyss lagts ut på Monica Antonssons blogg. Inlägget är ganska så sn...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar