Idag tänder man ljus på gravar. För många som sörjer människor de en gång känt kan det vara en tröst att få gå till en grav och tända ett ljus.
Men många barn som försvinner spårlöst i sexindustrin får aldrig någon grav.
Jag föreslår att vi tänder ett ljus för alla dem.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Kan man kalla det moralpanik? - Enid Blyton och SvD genom åren
Jag har roat mig, eller plågat mig, igenom vad Svenska Dagbladet skrivit om Enid Blyton från 1920-talet till nu. Det är en märklig läsning....
-
I dessa dagar läggs namnen på häktade personer snabbt ut på nätet. Först ut brukar vara rännstenssajten Flashback. Sedan följer andra efte...
-
Den nästan helt monolitiska debatten om styckmordet på Catrine da Costa har nu fått en motvikt. I två debattartiklar i tidningen Parabol. De...
-
Jag kan inte låta bli att kommentera de märkliga skriverierna om mig som nyss lagts ut på Monica Antonssons blogg. Inlägget är ganska så sn...
2 kommentarer:
Tänder ett ljus.
Ulrika
Tack, då är vi flera om det...
Kira/Erik
Skicka en kommentar