I dessa dagar är det inte helt ovanligt att höra jämförelser mellan Moderaternas. Kristdemokraternas och Liberalernas försök att få det nyssnazistiska Sverigedemokraterna att bli erkänt som ett helt sedvanligt borgerligt demokratiskt parti, med det scenario som beskrivs i Gösta Bernhards närmast geniala sång från andra världskriget (1940) - "Den ökända hästen från Troja".
Det är inte alls orimligt. När dessa partiers ledare försöker få oss att se SD som ett parti som alla andra, inte endast döljer de något om SD. De döljer också något om sig själva. För deras vilja att samarbeta med nyssnazisterna säger ju också något obehagligt om vart de själva är på väg.
Vad det gäller M och KD förvånar ingenting längre, men att L:s partiledare för någon dag sedan närmast kröp för Jimmie Åkesson, och försäkrade honom att L kommer att vara obrottsligt lojala mot SD, och inte på något ställa till några problem för dem, gjorde det till och med mig en smula förvånad. Inte mycket förvånad, men som sagt en aning.
När de väl har smugglat in den nyssnazistiska hästen i sitt "regeringsunderlag" (som det så vackert heter) finns det inget som garanterar att det inte kommer ett nytt steg efter detta. Och sedan ännu ett steg.
För vad kan vara bättre för en samling nyliberala partier att svepa in sin reaktionära ekonomiska politik i en nationalistisk dimma? Låt vara giftbrun, men ändå en dimma med egenskapen att kunna förföra de som inget lärt av historien.
Så lyssna gärna på Karl Gerhard. Hans sång om hästen frånTroja kan på YouTube oftast höras i en kort version på cirka tre minuter.
Men jag väljer att länka till en längre, mer utförlig version, på mer än fem minuter, med en del diverse tidstypiska ironier mot den tiden samarbetsmän.
En avbildning av den trojanska hästen finns idag i Turkiet, på den plats där Troja anses ha legat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar