Alldeles oavsett vad man i övrigt anser om Sture Bergwall/ Thomas Quick kvarstår det faktum att han under 15 år (1993-2008) med stor energi argumenterade för att han var skyldig. Och lyckades övertyga domstol efter domstol om detta.
Sedan bytte han linje, efter några samtal med Hannes Råstam.
Och då hävdade han att han hade ljugit hela tiden, för att få tillgång till droger. Och, nej, han sa sig aldrig ha fått upp några falska minnen i någon terapi. Han sa att han ljög.
Och efter ett tag krävde han 15 miljoner kronor i skadestånd.
Nu har JK beslutat att säga nej till detta krav.
Det är ett ganska så självklart beslut. Om man under 15 år på ett både ettrigt och skarpsinnigt sätt lägger ner all sin energi på att få bli fälld i domstol för grova brott, och lyckas med detta, bör man inte få skadestånd för att man lyckats.
Beslutet är faktiskt en lättnad.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
-
Vänsterpartiet är idag utsatt för mycken kritik. Alla partier bör förstås kritiseras - men kritiken mot just V har för länge sedan passer... -
Jag kan inte låta bli att kommentera de märkliga skriverierna om mig som nyss lagts ut på Monica Antonssons blogg. Inlägget är ganska så sn...
-
Det var så här det började. Dessa två notiser från Svenska Dagbladet den 6 juli 1947 var första gången som denna tidning skrev om "fl...
4 kommentarer:
Han talade åtminstone sanning när han sade att han ljög ...
Det kan man kanske inte vara HELT säker på heller ... Fallet är ett gungfly. och frågan är om vi någonsin får reda på vad som hände eller inte hände.
Den kvinnliga terapeuten borde ha satts i fängelse.
Anonym 20.51
En helt befängd idé...
Skicka en kommentar