/På förekommen anledning: Den sida av månen som alltid är vänd från jorden är naturligtvis inte "mörk"., Det är ett uttryck som jag antar syftar på att vi inte kan se den . /
"Månens mörka sida" är vad den sida av månen som alltid är vänd bort från jorden ibland brukar kallas. Det är på engelska förstås också titeln på en LP av Pink Floyd, men det är en annan historia.
Denna sida hade ingen människa någonsin sett före 1959. Eller rättare sagt det fanns en man som hette George Adamski - som sade sig ha sett den. På en resa han hävdade att an han hade gjort på ett flygande tefat. Han beskrev städer, och sade att det också fanns luft där. Inte speciellt många trodde honom, och efter den 26 oktober 1959 blev det än färre som trodde honom. Om ens någon.
För då publicerade Sovjetunionen de bilder som rymdsonden Luna 3 (som när det begav sig brukade kallas Lunik, inte Luna - bra att veta för den som söker i digitala tidningsarkiv!) hade tagit av just månens "baksida".
Det var stört omöjligt att hitta något som tydde på luft och städer. Den spontana reaktionen var dessutom att baksidan verkade mer monoton än "framsidan".
Prestationen kom att beundras även av de mest rabiata anti-kommunister. SvD:s ledare den 28 oktober 1959 hade rubriken "Månbragden".
Idag finns bättre bilder av baksidan, och den ser inte riktigt lika moroton ut. Men månskorpan är tjockare på baksidan och det har lett till att det varit svårare för lava att tränga igenom. .
Det anses numera bero på att månen tillkom genom att jorden kolliderade med en annan planet. Jorden var länge glödhet efter detta, och den heta jorden värmde upp den sida av månen som var vänd mot oss - så dess yta blev mycket tunnare. Så kunde den innersta heta inre delen av månen bryta igenom oftare och längre - vilket skapade mörka fält, som brukar kallas "hav".
"'Guter Mond, du gehst so stille' men vad har du mer att ge - du är filmad fram och bak, så var det inte mer med det" sjöng Anders Fugelstad i "Ingenting är längre som förut" från 1969 - tio år efter Luna-bilderna.
Men det är nog att ta i. Luna (som ju är det latinska namnet på månen - inte endast ett namn på sovjetiska månsonder!) har mycket att ge oss även nu - och förvisso även i framtiden.
Nedan är den första sovjetiska bilden av "the dark side of the moon".
En historisk bild, förvisso. Om än något suddig...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
"The curse of the crimson altar"
Denna skräckfilm fascinerar mig. Och triggar i vissa avsnitt fram - just skräck. Den måste väl ses som en b-film, många skulle nog säga c-...
-
.. om styckmordet är helt monolitisk. När det diskuterades tidigare fanns det alltid olika åsikter, nu kommer bara den ena sidan fram. De ...
-
/Publicerad i Spegeln 2/2000./ /Återpublicerat på förekommen anledning. Mitt inlägg kan te sig extremt, men det torde vara mycket svårt ...
-
Världen är, som bekant, ingen idyll. De mest otäcka saker förekommer, öppet såväl som dolt. Det är också sant att det finns en rad realistis...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar