När Monkees slog ut sportintresset

Jag skrev för ett tag sedan om att det sista fotbolls-VM jag såg på var sommaren 1966. Vad hände efter det som gjorde att jag aldrig gjorde om det?

Det var nog framförallt popmusiken... När jag överväldigades av intresse för denna, våren 1967, försvann allt intresse för att se på män som sparkade boll, eller slog med klubbor mot puckar, eller sprang ikapp.

För det var ju mest män man såg då.

Plötsligt insåg jag hur ointressant jag tyckte det var.

Och det som inledde denna nya upplevelsevärld var The Monkees. Om det har jag skriva tidigare, så jag tar inte om det här.

Nu hade mitt intresse  för idrott före 1967 inte heller  varit speciellt starkt, och det överskuggades helt av andra intressen. Men det var alltså ett av de intressen som helt fick stryka på foten när jag gick upp i popmusik.

Många andra intressen behöll jag förstås, men idrott såg jag numera som det tråkigaste av allt tråkigt.

Lyssna, och se,  förresten  gärna på Monkees låt The Girl I Knew Somewhere, i denna musikvideo, som uppenbarligen är hämtad från deras TV-serie.  Jag skrev om den för kanske två år sedan så jag ska inte upprepa mig. Mer än att texten är lite underfundig och videon lite kul.

I vilket fall som helst - när jag  hade börjat lyssna på sånt - kom jag aldrig mer på tanken att se på matcher eller lära in mig om fotbollslag. (Inte ens för att vinna på Stryktipset . Eftersom jag ändå redan hade insett att man i praktiken inte kunde vinna på spel - vare sig på Stryktipset eller på något annat!)

Världen blev gladare med popmusik. Jag var tolv år och en ny värld av upplevelser hade öppnats.