lördag 6 januari 2018

Dolores

Vad ska man tro om denna dikt?

Jag stötte på delar av den redan fredagen den 17 januari 1969, då jag nyss fyllt 14. (Jag förde dagbok då, så jag är ovanligt säker på datumet). Den presenterades i en bok om "sexuella avvikelser" som en dikt om manlig masochism, men det var endast kanske fem strofer som var upptryckta i den.

1976 såg jag ytterligas några strofer från den i en annan bok, men där presenterds den snarare som visserligen ambivalent, men ändå som i grunden någon form av uttryck för kvinnoskräck.

När jag såg den först 1 fjortonårsåldern gick den in i mig på ett närmast hypnotiskt sätt, och jag såg den inte alls som ett uttryck för kvinnoskräck (eller än mindre kvinnohat!). Vad den verkligen VAR ett uttryck för var jag dock inte helt klar over....

1989 kunde jag för första gången läsa hela, i en Swinburne-antologi som jag lånade på Stockholms Universitetsbibliotek.

Alla tre gångerna gjorde den ett närmast hypnotiskt (och gåtfullt) intryck på mig.

En tredje tolkning finns förresten i Per Faxnelds avhandling "Satanic Feminism", där han åtminstone delvis ser den som en medvetet "sataniskt" blasfemisk dikt, med udden riktad mot Mariakulten.

Den heter alltså Dolores men underrubriken översatt till engelska blir "Our Lady of Pain".  Eftersom Maria brukade kallas "Our Lady of Mercy" är idén om blasfemi nog inte helt ogrundad.

Den skrevs av Algernon Charles Swinburne och ingick i en diktsamling han gav ut 1866.

Det finns en mer personlig teori om dess tillkomst. Swinburne ska ha varit förälskad i en välbärgad kvinna, och till sist vågade han fria till henne. Hon tänkte sig att gifta sig med en mer väletablerad och rik man, och bara tanken på att hon skulle slå sina påsar ihop med en relativt fattig, strulig och aningen neurotisk poet föreföll henne så absurd att hon besvarade frieriet med ett gapskratt.

Sedan skulle han ha svarat med satt skriva  denna märkligt genomarbetade dikt...

Suggestiv tycker jag nog den är. Rytmisk, gåtfull, och på något sätt "hednisk".

Om Swinburne nu verkligen var masochist, personligt besviken, bitter på kvinnor, eller rentav ville återupprätta hedendomen - eller kanske en kombination av dessa saker, lär man nog aldrig få veta.

Men som jag redan sagt, fascinerar mig gör den.

test
Algernon Charles Swinburne

Inga kommentarer: