lördag 18 november 2017

SvD, oktoberrevolutionen och första världskriget

Jag har ju som prenumerant tillgång till Svenska Dagbladets digitala arkiv. Har under det senaste halvåret följt vad de skrev under 1917. Jag gör det mycket pedantiskt, läser dag för dag, vad de skrev för exakt hundra är sedan. Går i stort sett aldrig i förtid. Det skapar en egendomlig känsla av tidsresa.

Har alltså nu kommit till den 18 november. Under de tio senaste dagarna har det ju mycket handlat om oktoberrevolutionen, som ju i dagens tideräkning inleddes den 7 november.

Det verkar som om SvD ännu inte tar den riktigt på allvar. Man ogillar bolsjevikernas ekonomiska program, och avfärdar det med den traditionella borgerliga invändningen att det inte hjälper de fattiga att expropriera de rika, eftersom dessa är så få. Det som hjälper är en produktivitetshöjning, och i SvD:s världsbild är en sådan oförenlig med jämlikhet.

Men man oroar sig inte så mycket. Man utgår från att bolsjevikerna är en parentes, liksom Kerenskij.  Man verkar inte tro den nya regeringen om något längre liv. Man tror att den ganska så snart kommer att störtas, den också.

Men man verkar mer fokuserad på att den i praktiken gynnar Tyskland och Österrike-Ungern mot ententen, den antityska alliansen. Och det verkar man vara ganska nöjda med. För SvD är definitivt tyskvänlig.

Man har förlorat hoppet om en tysk seger, men hoppas att krigströttheten ska tvinga ententen till en fredsuppgörelse.  Genom tumultet i Ryssland har ententen försvagats, och bolsjevikerna har ju deklarerat att de vill ha slut på kriget. Det hoppet verkar ännu  dominera SvD:s kommentarer mycket mer än hotet från bolsjevismen.

Varför denna tyskvänlighet?  SvD är inte nyliberal 1917. Tvärtom föredrar de ett styre där en stark stat kan hålla ordning och reda. Demokrati är bra, men endast i små proportioner. Tyskland verkar ses som ett sympatiskt mellanting, där parlamentets makt vägs upp av en stark monarki. I England och USA har demokratin gått till överdrift. Det leder i slutändan bara till kaos, se bara vad som hände i Ryssland, efter att tsaren störtades...

Det innebär inte att de har några sympatier för tsaren. Han sågs som ett otäckt tyranniskt hot från öster,  och därför är de riktigt glada över att han har störtats. Men det som kom efter var ett kaos utan slut. Nej, fram för en balanserad ordning - som den i Tyskland...

Oktoberrevolutionen var det, ja. Även om jag följer just 1917 dag för dag, har jag kollat lite här och var från 20- och 30-talet. Och där ser man att SvD länge envisas med att kalla det som idag nästan alla kallar för oktoberrevolutionen för novemberrevolutionen.  Vilket på sätt och vis är ganska logiskt.

4 kommentarer:

Anonym sa...

Läser Bengt Liljegrens bok om Churchill. W.C sa att "Boljevism är inte någon ideologi, det är en sjukdom. Det är inte en troslära, det är en farsot"

T.M

Erik Rodenborg sa...

Jo, det var ju så borgarna ofta såg (och även idag ser) på bolsjevismen....Många uttryckte sig väl inte altid så plumpt, i och för sig... När stalinisterna gett upp världsrevolutionen. och krossat sovjetdemokratin, kunde ändå Churchill samarbeta ganska bra med Stalin om än endast under åren 1941-45. Om det hade suttit kvar en bolsjevikisk regering då, skulle nog nog inte Churchill velat samarbetat med den alls, inte ens för att krossa Hitler.

Hmm sa...

Störtades?!?

Han och hans familj ink små barn mördades fegt i en källare en kväll inför några få vittnen utan rättegång.

Erik Rodenborg sa...

Jag försvarar absolut inte avrättningen av tsarfamiljen. och i synnerhet inte den av barnen. Men tsaren var själv en blodsbesudlad tyrann, som låg bakom mängder av brott mot sitt eget folk. När familjen. avrättades var det inbörrdeskrig, och bolsjevikerna var rädda för att de vita arméerna skulle använde medlemmar av tsarfamiljen som en samlande synbol för reaktionen. Det är en förklaring, men inte ett försvar.

Vad gäller barnen kunde bolsjevikerna kanske ha gjort som i franska revolutionen istället. Där adopterades kungabarnen bort till en vanlig familj, som skulle ge dem en mer normal uppfostran. De fick de också , och började till fosterfamiljens förskräckelse berätta om incest och sexuella övergrepp i kungafamiljen.