I Per Faxnelds avhandling Satanic feminism: Lucifer as the liberator of woman in nineteenth-century culture finns ett kapitel om Madame Blavatsky och teosofin. Det beror på att Blavatsky och en del andra tidiga teosofer, ibland uttryckte någon typ av sympati med ormen i Första Mosebok, som de identifierade med Satan, samtidigt som de hade en feministisk agenda.
Nu använder jag mig inte av Faxnelds satanismdefinitioner, med det finns ett helt annat tema i just detta kapitel som ger mig en form av aha-upplevelse.
På sidorna 165-66 kommer Faxneld med ett påpekande som faktiskt är något jag inte alls har tänkt på förut.
Han diskuterar skilldnaden mellan den spiritistiska (eller spiritualistiska) rörelse som teosofin från början kom från, och de tidiga teosofiska samfunden. Han beskriver spriritisterna som mer folkligt demokratiska, mindre elitistiska. Han refererar andra forskare som hävdat att teosofin utvecklades av elitistiskt sinnade teoretiker som ville reformera de mer demokratiska och "vulgära"spriritisterna. Faxneld citerar också uttalanden från den tidiga teosof-ledaren Henry S. Olcott där denne angriper spriritisterna för att vara... infiltrerade av socialister!
Blavatsky hade ju (förutom att komma från den ryska aristokratin - men det gjorde i och för sig också Kropotkin och Bakunin!) kopplingar till de mer traditionella formaliserade och elitistiska delarna av den västerländsa esoterismen - som frimurare och hermetiska ordnar. I jämförelse med dessa växte de spiritistsamfund, som framförallt ville ha kontakt med nära och kära som hade dött, upp bland mer "vanliga" människor, som inte i första hand letade efter "hemliga mästare" eller sanningen om den rasmässiga utvecklingen de senaste femtio miljoner eller så åren.
Teosofin var åtminstone i sin inledningsfas (och troligen långt även efter denna!) mer elitistisk än de spiritistgrupper den kom ifrån. Konstigt nog har jag vare sig läst om denna aspekt eller som sagt ens reflekterat över den tidigare. Troligen rekryterade också spriritisterna i genomsnitt från lägre samhällsklasser än teosoferna.
Möjligen finns lite av synen på spiritismen som mer vulgär och ointressant kvar i den akademiska världen idag. I alla fall är det mitt intryck att det skrivits mycket mer om teosofins (och antroposofins) idéhistoria än om spiritismens/spiritualismens. Fast jag kan ju ha fel i detta, det kan ju bero på att jag inte letat efter det senare på samma sätt som efter det förra....
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
-
.. om styckmordet är helt monolitisk. När det diskuterades tidigare fanns det alltid olika åsikter, nu kommer bara den ena sidan fram. De ...
-
/Publicerad i Spegeln 2/2000./ /Återpublicerat på förekommen anledning. Mitt inlägg kan te sig extremt, men det torde vara mycket svårt ...
-
Världen är, som bekant, ingen idyll. De mest otäcka saker förekommer, öppet såväl som dolt. Det är också sant att det finns en rad realistis...
6 kommentarer:
Intressant. Här är ett annat exempel. Se recensionen längst ned, "Spiritualist High Church".
http://www.amazon.com/The-Spiritual-Magazine-Volume-3/dp/B00A8N2YZI
Ja, det var ju intressant. Annars har jag just läst Vladimir Sergeyevich Solovyov "A modern priestess of Isis". Han beskriver sin relation till Blavatsky och ger en mindre tilltalande bild av henne. Bland annat trycker han upp ett påstått brev från henne där hon erkänner att hon fabricerat brev och annat från "mästarna", Om brevet är autentiskt måste man säga att hon var oförsiktig!
Ser plötsligt att det är något konstig. med upplagan av boken jag nämnde. . Den är utgiven av Cambridge University Press 2011. På omslaget står det som sagt att den ärt skriven av Vladimir Sergeyevich Solovyov. Men om man bläddrar några sidor in ser man att den ska vara skriven av en Vsevolod Sergeyevich Solovyov.
Det handlar nu inte om olika skrivning av samma namn - dessa båda visar sig vara bröder och det var Vsevolod, inte Vladimir , som hade kontakt med Blavatsky, och gav ut boken 1895.
Boken är utgiven i en facksimilutgåva. På . Cambridge University Press försättsblad står alltså den ene brodern som författare, på originalets dito står den andre.
Det är konstigt, Speciellt att det är Cambridges universitets nyutgvåva som har fel författarnamn, om man nu får tro allt man kan hitta om boken på nätet, inklusive engelska Wikipedia.
Intressant! Jag visste inte att boken existerade. Funderar på att gräva upp den och läsa den... Lustigt att den marknadsförs under fel författarnamn...
Ja, det är som sagt väldigt mysko. Man kanske kan skriva till Cambridge University Press och fråga, Själv köpte jag den på Vattumannen, där jag också köpte Leadbeaters "Spiritualism and Theosophy*.
Jag har inte tänkt på detta. Men jag har ju själv skrivit en del om hur politik och tveksamma värderingar format och styrt kyrkans teologi. Självklart bör det gälla all annan teologi och filosofi.
Skicka en kommentar