Fick reda på att Ulf Drobin är död. Han var min handledare i
religionshistoria under många år, från och med min första b-uppsats ända
fram till min lic-uppsats och mitt sista ämne på forskarutbildningen.
Under
den tid jag regelbundet hade kontakt med honom gjorde han ett stort
intryck på mig. Inte så att vi höll med varandra - tvärtom hade vi för
det mesta motsatta åsikter i nästan allting, men som intellektuell
motståndare var han mycket sympatisk.
Han var beredd att
diskutera allt, tolererade alltid intellektuell kritik, och hade en
fascinerande form av humor, som lättade upp de mest allvarliga
diskussioner.
Trots att han ogillade de flesta av de ofta
kontroversiella åsikter jag hade, lät han mig alltid skriva uppsatser
utifrån dessa. Om han varmt rekommenderade en bok inför arbetet på en
uppsats och jag sedan i denna uppsats avfärdade just denna bok som
pinsam och absurd, blev han inte det minsta sur.
Vi hamnade ofta i dispyter på lektioner och seminarier, men det var alltid på ett vänskapligt sätt.
Första
gången jag träffade honom var i grundkursen på hösten 1983. Jag blev
fascinerad av hans sätt att introducera ämnet religionshistoria. Det var
som en ny värld öppnade sig.
Jag skrev att vi var oense om det
mesta, men i en fråga stod vi faktiskt nära varandra. Det var i synen på
folktroväsen, där jag ansåg att han gjorde en stor insats i att
försvara en religionshistorisk syn på dessa, och avvisa psykologiserande
förklaringar - som exempelvis att tron på skogsrån orsakades av
sexuella fantasier hos män som var ensamma i skogen.
Detta var
faktiskt - hur underligt det än kan låta - under en lång tid en vanlig
syn hos de folklorister som inspirerats av Carl Wilhelm von Sydow.
Drobin
skrev en kort men mycket kärnfull skrift - "Folklore and
Comparative Religion" - där han i mitt tycke effektivt demolerade den
typen av förklaringsmodeller.
Vi blev aldrig personliga vänner, men han har ändå som sagt gjort ett stort intryck på mig.
Må han vila i frid.
torsdag 5 oktober 2023
Ulf Drobin
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
"The curse of the crimson altar"
Denna skräckfilm fascinerar mig. Och triggar i vissa avsnitt fram - just skräck. Den måste väl ses som en b-film, många skulle nog säga c-...
-
.. om styckmordet är helt monolitisk. När det diskuterades tidigare fanns det alltid olika åsikter, nu kommer bara den ena sidan fram. De ...
-
/Publicerad i Spegeln 2/2000./ /Återpublicerat på förekommen anledning. Mitt inlägg kan te sig extremt, men det torde vara mycket svårt ...
-
Världen är, som bekant, ingen idyll. De mest otäcka saker förekommer, öppet såväl som dolt. Det är också sant att det finns en rad realistis...
11 kommentarer:
Med religionshistorisk syn på folktroväsen (i motsats till psykologiserande), menar du då att de i princip följer samma princip som hur religioner utvecklas? Skälet att jag frågar är för att jag själv lutar åt att de kan vara tolkningar av psykologiska eller paranormala fenomen, och jag antar att Drobin inte ansåg något sådant?
Nej, det ansåg han nog inte. När det gällde råna byggde han ju bland annat på att det redan fanns en grundidé om övernaturliga rådare över olika områden - skogen, bergen, sjön - och till och med över av människor skapade sektorer - gårdar, skepp, gruvor - och att den typen av idéer fanns över stora delar av världen.
Jag delar denna utgångspunkt, men det ena utesluter ju inte det andra. Det kan säkert finnas inslag av psykologiska och även paranormala fenomen bakom att människor såg dessa rån. Eller för den delen andra typer av folktroväsen.
Det fanns alltså trossystem i botten - när människor tyckte sig se olika märkliga saker tolkade de dem efter ett system av trossatser som redan fanns där.
Varför sedan en del av de troende ibland såg rån eller andra väsen och andra inte - det kan ju bero på olika saker. Varav en del kanske kan vara paranormala.
Mikael Häll har i sin bok "Skogsrået, näcken och djävulen" gått längre än så.
Han skriver så här."Jag utgår exempelvis *inte* från att tankefigurens förmenta ursprung i 'basala förhållanden' innebär att 'extraordinära väsen' inte existerar."(s. 30-31) "Jag är övertygad om att en del av berättelserna återspeglar faktiska erfarenheter som var meningsbärande för sin tids människor. Varför skulle vi tillmäta 'folkliga' mötesberättelser om älvor och troll mindre betydelse än de stora religionernas dito om änglar och gudar?" (s. 515).
Häll är vag, men han öppnar faktiskt dörren för att dessa väsen kanske på något plan existerar....
Har också haft honom som lärare. Visst var det han som hade ett vitt skägg och ständigt talade om kulturell diffusion? Björn-ceremonialism, och så vidare.
Jag det måste vara han. Det finns ingen annan på religionshistoriska institutionen i Stockholm som motsvarar den beskrivningen....
Han skrev bland annat en skrift om hur afrikanska religioner beskrivits på ett förvrängt sätt i Västerlandet .
Den står sig idag, liksom hans åsikter om folkloristik - medan hans försök till lösning på den indoeuropeiska frågan knappast har en enda anhängare idag.
Texten om Afrika har jag nog läst, men inte den om indo-europeerns. Vad sade han om dem? Har kanske ett väldigt svagt minne av att han nästan hånade invasionhypotesen.
Han gjorde inte endast det. Han förnekade att det fanns ett indoeuropeiskt urhem överhuvudtaget, och att det fanns ett indoeuropeiskt "stamträd". Han anslöt sig till den s.k. "vågteorin", vilken innebär att olika språkgrupper hela tiden lånande även avgörande element från varandra.
Det innebär att vi inte HAR olika språkgrupper som utvecklas själva efter att de har avskilt sig. De olika språkgrupperna lånar hela tiden från varandra, vilket gör att allt flyter. Det finns med andra ord inga långvarigt existerande språkgrupper.
Han tyckte att både Renfrew och Gimbutas var närmast fnoskiga och att den ene förknippade indoeuropeiska språk med förmågan att odla, den andra med förmågan att rida. De båda saknade enligt Drobin elementär common sense.
Lingvisterna såg väl närmast Drobin som en okunnig charlatan. Det är tveksamt om han någonsin fick mer än ett mycket obetydligt stöd. Och idag torde ingen stödja hans modell.
På papperet såg modellen elegant ut, men förutsatte ständiga utbyten av både ord och grammatiska strukturer mellan olika språkgrupper. När en expert på finsk-ugriska språk en gång besökte institutionen, visade denne mycket konkret att även om vissa ord kunde bytas mellan den indoeuropeiska och finsk-ugriska språkgruppen fanns det grundläggande strukturer som aldrig "lånades".
Det var uppenbart att denne man faktiskt i grunden studerat språk medan Drobin inte hade gjort det - utan istället för kunskaper om verkliga språk hade matematiska modeller för hur språk "borde" utvecklas.
PS. Det enda område i världen där Drobin kunde acceptera att det fanns ett urhem och ett språkträd var Polynesien. Därför att där hade polynesierna spritts genom att bosätta sig på öar som omgavs av vatten och inte av andra språkgrupper. Därför kunde språkgruppen utvecklas någorlunda "rent". Men så fort det fanns andra språkgrupper omkring kommer dessa att utöva en sådan påverkan att ingen språkgrupp kan utvecklas självständigt.
Och nu finns hans dödsannons i båda morgontidningarna.
Södra judiska begravningsplatsen, anlagd i anslutning till Skogskyrkogården,
skall tydligen användas.
Med dödsdatum 4/10 så slapp han i alla fall uppleva Hamas Blitzkrieg eller vad
man nu skall kalla det ...
https://jfst.se/judendom-judar/judiska-livscykeln/begravning-dod/
Kan alltså ha gått till så här igår ...
Första riktiga nekrologen i dagens DN ...
https://www.dn.se/familj/till-minne-ulf-drobin/
Tack.
Skicka en kommentar