Ulf Drobin

Fick reda på att Ulf Drobin är död. Han var min handledare i religionshistoria under många år, från och med min första b-uppsats ända fram till min lic-uppsats och mitt sista ämne på forskarutbildningen.

Under den tid jag regelbundet hade kontakt med honom gjorde han ett stort intryck på mig. Inte så att vi höll med varandra - tvärtom hade vi för det mesta motsatta åsikter i nästan allting, men som intellektuell motståndare var han mycket sympatisk.

Han var beredd att diskutera allt, tolererade alltid intellektuell kritik, och hade en fascinerande form av humor, som lättade upp de mest allvarliga diskussioner.

Trots att han ogillade de flesta av de ofta kontroversiella åsikter jag hade, lät han mig alltid skriva uppsatser utifrån dessa. Om han varmt rekommenderade en bok inför arbetet på en uppsats och jag sedan i denna uppsats avfärdade just denna bok som pinsam och absurd, blev han inte det minsta sur.

Vi hamnade ofta i dispyter på lektioner och seminarier, men det var alltid på ett vänskapligt sätt.

Första gången jag träffade honom var i grundkursen på hösten 1983. Jag blev fascinerad av hans sätt att introducera ämnet religionshistoria. Det var som en ny värld öppnade sig.

Jag skrev att vi var oense om det mesta, men i en fråga stod vi faktiskt nära varandra. Det var i synen på folktroväsen, där jag ansåg att han gjorde en stor insats i att försvara en religionshistorisk syn på dessa, och avvisa psykologiserande förklaringar - som exempelvis att tron på skogsrån orsakades av sexuella fantasier hos män som var ensamma i skogen.

Detta var faktiskt - hur underligt det än kan låta - under en lång tid en vanlig syn hos de folklorister som inspirerats av Carl Wilhelm von Sydow.

Drobin skrev en kort men mycket kärnfull skrift - "Folklore and Comparative Religion" - där han i mitt tycke effektivt demolerade den typen av förklaringsmodeller.

Vi blev aldrig personliga vänner, men han har ändå som sagt gjort ett stort intryck på mig.

Må han vila i frid.