Femböckerna är väl de mest kända av Blytons böcker. Mem sedan finns ju Äventyrsböckerna, Mysterieböckerna, Hemliga sjuan osv. Det skulle vara intressant att räkna ut hur många böcker hon skrev per år..
Läste lite Blyton när jag var i den åldern men mest Biggles. Tänkte för ett par år sedan prova att läsa mina gamla Biggles igen men det gick inte. Kändes som att jag skulle avlida av akut nostalgichock om jag läste mer än någon rad här eller där. Varenda mening i böckerna är på något sätt kopplade till minnen i barndomen som alls inte har med Biggles att göra.
Jag visste vagt vem Biggles var, men av någon anledning väcktes inte mitt intresse. Jo, jag får väl en kraftig nostalgi-upplevelse av att läsa Blyton. Det är någon sorts regression. Av det mer behagliga slaget,
Behaglig därför att i Blytons böcker lyckades barnen avslöja brott som de vuxna inte kunde avslöja. Att identifiera sig med dom gav en någon form av ökat självförtroende.
Hade många böcker av henne i ungdomen och lånade också på "bibblan". Det var grunden till mitt läsande som varit STORT ända tills nu då jag läser varje kväll fortfarande vid 60+. Tack EB!
Våra upplevelser av Enid Blyton delades uppenbarligen av oerhört många barn över hela världen. Därför vill jag utvidga vad jag skrev i inlägget. Hon var inte endast en av 1900-talets mest fascinerande författare, utan en av de största...
7 kommentarer:
Fem på Mystiska heden är den enda av Femböckerna jag äger.
Tyckte nog titeln var väldigt lockande ...
Femböckerna är väl de mest kända av Blytons böcker. Mem sedan finns ju Äventyrsböckerna, Mysterieböckerna, Hemliga sjuan osv. Det skulle vara intressant att räkna ut hur många böcker hon skrev per år..
Läste lite Blyton när jag var i den åldern men mest Biggles. Tänkte för ett par år sedan prova att läsa mina gamla Biggles igen men det gick inte. Kändes som att jag skulle avlida av akut nostalgichock om jag läste mer än någon rad här eller där. Varenda mening i böckerna är på något sätt kopplade till minnen i barndomen som alls inte har med Biggles att göra.
Jag visste vagt vem Biggles var, men av någon anledning väcktes inte mitt intresse. Jo, jag får väl en kraftig nostalgi-upplevelse av att läsa Blyton. Det är någon sorts regression. Av det mer behagliga slaget,
Behaglig därför att i Blytons böcker lyckades barnen avslöja brott som de vuxna inte kunde avslöja. Att identifiera sig med dom gav en någon form av ökat självförtroende.
Hade många böcker av henne i ungdomen och lånade också på "bibblan".
Det var grunden till mitt läsande som varit STORT ända tills nu då
jag läser varje kväll fortfarande vid 60+. Tack EB!
:-)
Våra upplevelser av Enid Blyton delades uppenbarligen av oerhört många barn över hela världen. Därför vill jag utvidga vad jag skrev i inlägget. Hon var inte endast en av 1900-talets mest fascinerande författare, utan en av de största...
Skicka en kommentar