/Ett uttalande från representanter för nio kvinnoorganisationer, som tidigare bland annat har publicerats i ETC./
Regeringen har nu lagt fram en proposition om ändring av lagen om vårdnad. Det är tänkt som en förbättring, men är i praktiken istället ett förslag som ytterligare ökar risken för fortsatt våld mot utsatta mammor och barn efter att kvinnan lyckats ta sig ifrån en våldsam man. Vi som dagligen möter utsatta kvinnor och barn är djupt oroade över denna utveckling
Redan idag står det i lagen att bedömningen om vårdnaden ska utgå ifrån föräldrarnas ”förmåga att samarbeta”. Det låter kanske rimligt för den som inte vet att vårdnadstvister så ofta handlar om våld mot kvinnor och barn.
Men att tvinga offret att ”samarbeta” med förövaren står i direkt motsättning till all kunskap om hur farligt det är för utsatta kvinnor att lämna en våldsam man och hur dessa män använder just vårdnad och umgänge som möjlighet att fortsätta kontrollera kvinnan och barnen och utsätta dem för våld.
Istället för att stötta utsatta kvinnor och barn har Sverige alltså skrivit in i lagen att kvinnorna inte har rätt att komma undan sin förövare, utan måste ”samarbeta” med honom för att inte förlora vårdnaden om sina barn. År efter år har vi sett hur utsatta kvinnor misshandlas och till och med mördas just när de försöker leva upp till detta, för att försöka skydda sina barn och inte förlora vårdnaden till förövaren.
Det faktum att våldsamma män utsätter kvinnor och barn i hemmen gör att det ofta inte finns stödbevisning. Därför leder detta våld alltför sällan till fällande domar. Istället hamnar fallen i vårdnadstvister. Såväl kvinno- som barnrättsorganisationer har under många år försökt lyfta att barnen då sällan blir lyssnade på, att vare sig socialtjänst eller rättsväsende tar barnens berättelser på allvar.
Ändå vet vi mycket om barnens villkor i familjer där pappan utsätter mamman för våld. Brottsoffermyndigheten har redovisat hur 98 procent av barnen har sett eller hört misshandeln i samma eller angränsande rum. Cirka 60 procent av barnen har själva utsatts för våld. Cirka 30 procent har utsatts för sexuella övergrepp.
Sverige har under senare år utvecklas från att ha varit ett föregångsland när det gäller mäns våld mot kvinnor och barn till att tvärtom gå katastrofalt bakåt. Idag ser vi i fall efter fall hur samhället i praktiken ofta tvingar kvinnor att gå tillbaka till sina förövare för att försöka att trots allt skydda sina barn. Vi ser ett samhälle som tvingar mammor att lämna sina barn till förövaren trots att barnen uttalar till både socialtjänst och domstolar att de inte vill träffa sin pappa för att de är rädda för honom. Vi ser hur domstolar ger även dömda förövare vårdnaden om mamman inte förmått sig till att tvinga barnen, med motiveringen att hon därmed ägnat sig åt ”umgängessabotage”.
När pappan sedan inte låter mamman träffa barnen, döms inte han enligt ”umgängessabotage”, utan får behålla vårdnaden med motiveringen att det inte vore rätt att flytta barnen igen. Fadersrätt går före kvinnors och barns säkerhet.
Kvinnorörelsen har sedan länge försökt synliggöra hur förövare fortsätter utöva våld mot mammor och barn just i samband med umgänge/vårdnad, en verklighet som bekräftas även i forskning. Vi har krävt att samhället måste ta bort kravet på ”samarbete”.
Efter att vi uppvaktat justitieministern med en namninsamling för barns rätt i domstolarna gav regeringen Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att kartlägga förekomsten av våld i vårdnadstvister. Men istället för att avvakta resultatet av denna kartläggning föreslår regeringen nu tvärtom själva motsatsen; en skärpning av formuleringen om samarbete, om offer och förövares ”gemensamma” ansvar.
Frågan om vårdnad får aldrig utgå från att tvinga offer till ”samarbete” med förövaren, den ska utgå från barnens behov och vem som kan tillgodose dem. Regeringens proposition är ytterligare ett svek mot redan utsatta kvinnor och barn.
Samhället måste börja ta mäns våld mot kvinnor på allvar.
Gerda Christenson
Kvinnofronten
Jenny Westerstrand
Roks
Leila Qaraee
Kvinnors Nätverk
Azam Qarai
Linna-mottagningen
Maria Rashidi
Kvinnors Rätt
Susanne Bergenbrant Glas
Kvinnliga Läkares Förening
Olga Persson
Unizon
Clara Berglund
Sveriges Kvinnolobby
Gita Rajan
Wonsa
29 kommentarer:
Kvalificerat skitsnack pga generaliseringar om män och pappor.
Du hallucinerar. Uppropet handlar inte om män och pappor i allmänhet - det handlar om våldsamma män och pappor. Lär dig läsa innantill.
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/kvinna-forsokte-knuffa-ner-rullstolsburen-man-i-kanalen-i-malmo
Länken ovan - om en kvinna som försökte knuffa en rullstolsbunden man i kanalen. Vad är poängen? Jag har aldrig sagt att inga kvinnor begår våldsbrott. Endast att det är ett helt annat kön som står för den överväldigande majoriteten av sådana.
Anonym 16.07 är förmodligen en våldsam man som känner sig träffad av debattartikeln....
Anna
Män, pappor och manssamhället är uppenbarligen mycket känsliga för minsta lilla kritik som framförs mot det manliga avvikande, våldsamma, översexuella och hatiska beteendet mot kvinnor och barn. Som pappa och man borde man istället ta starkt avstånd från mäns våld och sexuella våld mot kvinnor och barn. Det är det normala att göra.
Istället ser vi ett samhälle som försöker dölja, förringa, förminska mansproblemen och en massa män som gör detsamma genom att skylla mansproblemen ifrån sig och istället lägga över ansvaret på kvinnor och barn. Detta manliga fenomen handlar om en ovilja att ta ansvar, en ovilja till självinsikt och en ovilja till förändring. Det är alltså viktigare att skydda det manliga egot, än att skydda kvinnor och barn från mäns våld och sexuella våld.
Detta tänkesätt tycks vara utbrett på många håll, inte minst inom skolvärlden. T. ex elever som mobbats grovt eller renr av blivit våldtagna på skoltid av andra elever förväntas stå ut med att dagligen möta sina våldtäcktsmän under resten av skoltiden.
Skulle vilja se stolpskotten till rektorer på dessa skolor själva stå ut med samma sak från sina kollegor.
NBT
"Istället ser vi ett samhälle som försöker dölja, förringa, förminska mansproblemen och en massa män som gör detsamma genom att skylla mansproblemen ifrån sig och istället lägga över ansvaret på kvinnor och barn."
Instämmer, med tillägget att det också finns ett relativt stort antal kvinnor som försöker "dölja, förringa, förminska mansproblemen". Tänk Ingrid Carlqvist, tänk Maukonen, tänk Lilian Öhrström, tänk Maria Abrahamsson, tänk Maria Wilhelmson, etc. etc.
Hugge
Barn blir mycket ofta tvungna att utstå saker som vuxna inte skulle tolerera. Det är ju till och med så att förövarna till barn som mördas ofta får lägre straff än de som mördat vuxna. De som torterade och mördade Bobby, och dessutom de facto höll honom som fånge i åratal, fick tio år. De som hade behandlat en vuxen på det sätt som Bobby behandlades skulle absolut ha fått livstid.
- Anonym 16.07 är förmodligen en våldsam man som känner sig träffad av debattartikeln....
Du har fel. Tvärtom avskyr jag våld i alla former.
Ja Bobbys styvfar var en otäck satan. Tror inte den biologiska pappan fanns ens i kulliserna där.
Vid närmare eftertanke tycker jag nog att i Bobbyfallet borde mannen ha fått livstid och kvinnan rättspsykiatrisk vård.
Erik: Med ditt tillägg bevisar du min poäng, även om jag är övertygad om att du gjorde det omedvetet. Det handlar alltså om att dölja manligt beteende mot kvinnor och barn genom de exempel som jag gav och t.ex genom att göra kvinnor medansvariga för manligt beteende.
/Jag gjorde en underlig felskrivning som gjorde en mening obegriplig, så jag lägger ut en rättad kommentar här./
NBT
Det finns en skillnad mellan förtryck av kvinnor och nästan alla andra typer av förtryck. Det är att när det gäller kvinnoförtrycket har i alla fall många heterosexuella kvinnor internaliserat förtrycket genom att de kan sexualisera det. Svarta är inte sexuellt bundna till vita, arbetare är inte sexuellt bundna till borgarklassen, Amerikas urbefolkning var inte sexuellt bundna till de vita erövrarna.
Men i alla patriarkala samhällen har i alla fall oerhört många heterosexuella män och dito kvinnor sexualiserat manlig överordning och kvinnlig underordning. Själv kan jag absolut inte göra detta, men kan snarare i viss mån - göra tvärtom!
För mig känns manlig överordning inte sexualiserad alls, utan som totalt absurd. Min egen "common sense"-reaktion till den är att det verkar som om oerhört många människor är totalt galna.
Jag har i alla fall sedan tonåren nästan skräckslaget upplevt hur människor i allmänhet så ofta sexualiserar något som jag även om jag ville det (vilket jag inte vill) aldrig skulle kunna göra.
För mig är manlig överordning något som jag finner inte endast totalt obehagligt utan även extremt konstigt. Känslan är lite att jag har hamnat på en helt galen planet.
https://www.dailymail.co.uk/news/article-9509117/Man-55-spent-17-years-jail-rape-gets-major-breakthrough-bid-clear-name.html
Länken ovan går till en artikel där en man som dömts för våldtäkt håller på att frias för att DNA-tester visade att en annan man hade gjort det. Förstår inte anledningen att lägga ut det här. Har jag någonsin skrivit att det ALLTID (vid fällande dom) är rätt man som fälls i våldtäktsfall där förövare och offer inte känner varandra?
"Frågan om vårdnad får aldrig utgå från att tvinga offer till
”samarbete” med förövaren, den ska utgå från barnens behov och
vem som kan tillgodose dem."
Det kan lika gärna vara pappan som i en del fall utpekas som
en "förövare" utan bevis och där det enbart handlar som förtal
från mamman utan närmare grund. I dessa fall hoppas jag att du
tycker som jag och att man inte alltid kan tro på kvinnan/mamman.
Eftersom det alltid finns undantag skall man vara noggrann innan
man fråntar en förälder gemensam vårdnad.
Jag tror att det scenario du beskriver är mycket ovanligt. Men OM det nu kan bevisas att det som du beskriver har hänt, håller jag förstås med dig.
Men jag misstänker starkt att vi nog ofta skulle vara oeniga om vilka vårdnadstvister som i så fall ingår i "dessa fall"... och vilka som inte gör det.
PS. Du skriver - "Eftersom det alltid finns undantag skall man vara noggrann innan man fråntar en förälder gemensam vårdnad."
Där håller jag inte med dig. Jag skulle snarare vilja säga att om man misstänker att övergrepp har skett bör man vara mycket försiktig, och inte låta umgänge eller vårdnad fortsätta, förrän frågan är ordentligt utredd.
Eller med andra ord - i vissa vårdnadsfall måste barnens säkerhet väga tyngre än vuxnas rättssäkerhet....
Det innebär ju inte att man slutar undersöka moderns inställning och avsikter.
"och inte låta umgänge eller vårdnad fortsätta". Med kontaktperson så går det
ju redan bra idag. Den kravlista som kvinnoorg vill ha är ju väldigt motiverad
av en strakt feministisk syn som jag inte tror finner nån acceptans i politiken.
"Med kontaktperson så går det
ju redan bra idag." Möjligen umgänge, men knappast vårdnad.
..."av en strakt feministisk syn som jag inte tror finner nån acceptans i politiken."
Nja, nej, tyvärr har du nog rätt i det sista, vilket jag är den första att beklaga...
Erik:
"Svarta är inte sexuellt bundna till vita, arbetare är inte sexuellt bundna till borgarklassen, Amerikas urbefolkning var inte sexuellt bundna till de vita erövrarna."
Jag förstår mycket väl vad du menar även om det kanske inte har så mycket med att göra med det jag skrev.
Men kvinnor är inte heller, trots att vi inbillats det motsatta, i grunden sexuellt bundna till män. Även detta, är ett av överordningen skapat "beroende".
"Bundna" var kanske fel ord. De flesta kvinnor är heterosexuella och det innebär väl att de har sexuella känslor mot män. Det gör ju att det finns en dimension i kvinnoförtrycket som skiljer sig från många andra typer av förtryck.
https://noboytoy.blogspot.com/2013/12/sexuella-laggningar.html
Intressant länk Jag har bara hunnit ögna den nu, men ska läsa me3r grundligt när jag kommer hem ikväll.
Texten är intressant, i synnerhet delen om autosexuella. Men många som endast har sexualitet med sig själv kombinerar ju detta med fantasier av olika slag, som sedan kav vara ex.vis heterosexuella, homosexuella eller bisexuella.
Sexualitet är ju sedan i hög grad socialt konstruerad, men har alltså även en biologisk bas. Det har ju funnits heterosexualitet även i mer eller mindre "matriarkala" samhällen men då har den inte varit kopplad till föreställningar om manlig överordning.
Eftersom sexualitet också har en biologisk bas tror jag att det för det mesta kommer att vara så att de som är huvudsakligen heterosexuella kommer att vara i majoritet - så vitt jag vet är däggdjurens sexualitet för det mesta heterosexuell. Även om människor i högre grad än djur har en socialt konstruerad sexualitet tror jag att det endast är under korta perioder i vissa folkgrupper som heterosexualiteten inte är den mest vanliga.
Erik: Problemet är att den socialt konstruerade heterosexualiteten förväxlas med reproduktion, som om det vore samma sak. Och jag vidhåller bestämt att inte ens heterosexuella kvinnor är "beroende" av män, sexuellt.
Jag menar också att det aldrig har handlat om att konstruera kön i manssamhället - allting handlar om att konstruera heterosexualitet.
"Jag menar också att det aldrig har handlat om att konstruera kön i manssamhället - allting handlar om att konstruera heterosexualitet."
Tveksamt eftersom även manligt homosexuella subkulturer ofta även de är genomsyrade av macho-värderingar och ibland även av kvinnoförakt.
"Och jag vidhåller bestämt att inte ens heterosexuella kvinnor är "beroende" av män, sexuellt."
Jag tror att sexualitet är en kraft som kan göra människor beroende av varandra - och det gäller i så fall inte endast kvinnor i heterosexuella relationer utan även personer av båda könen i andra kombinationer.
Skicka en kommentar