Jag lutar åt att Donald Trump vinner i november

Det demokratiska partiet i USA har valt en presidentkandidat som kombinerar en öppen sexuell gränslöshet (som även ser ut att inkludera pedofila tendenser) med vad som verkar vara en ganska långt gången demens. Donald Trump vet det, och i denna video visar han till och med mer självsäkerhet än vad han brukar göra.

Han kallar Joe Biden för "Sleepy Joe" , ett namn av allt allt döma taget från en låt av Hermans Hermits från 1968.

I sitt ovan länkade tal säger Trump att varenda tal av Biden innehåller en mängd felaktigheter. Nåväl, det gäller ju också ett stort antal Trump-tal. Men det finns en skillnad. Trump säger felaktiga saker för att han ofta struntar i fakta. Det är förstås obehagligt. Men Biden säger felaktigheter för att han glömt bort hur det var. Han kan till och med glömma bort var han befinner sig. Det är mer än obehagligt.

Det demokratiska partiet har nog aldrig haft en sådan önskemotståndare som Donald Trump 2020. Jag tror att han skulle förlora mot även en ganska så medioker demokratis presidentkandidat. Men Joe Biden är mer än medioker. Han är en katastrof in spe.

Om det är svårt att tänka sig att Trump vinner mot en genomsnittlig demokratisk kandidat - så har Joe Biden alltså precis de egenskaper som skulle kunna ge Trump valsegern. Vem kan tänka sig rösta på en senil kandidat, som  dessutom kombinerar det med ett kroppsspråk som leder tanken till begreppet "ful gubbe"?

Det sista tar förstås Trump inte upp  (tankarna skulle kunna ledas till "grab them by the pussy"-videon) - men QAnon-aktivisterna sprider det å andra sidan desto mer. 

Om Trump vinner vilar ansvaret tungt på toppsiktet i det demokratiska partiet, som i sin rädsla för vänsterkandidater (framförallt Bernie Sanders, men även Elisabeth Warren) i desperation puttat fram en kandidat som alltså ser ut att ha i en ganska så långt framskriden senilitet.

Det kan innebära fyra år till med en USA-regim  som vägrar stöda några initiativ mot den globala uppvärmningen.

Och man behöver inte vara entydigt paranoid för att dessutom befara att det kan innebära slutet på den bräckliga borgerliga demokratin  i USA.

Det är oerhört tragiskt.

PS. Valet av bild nedan är inte en slump.  Jag föredrar Hermans Hermits framför både Trump och Biden.


Hermans Hermits 1968

Är Joe Biden dement?

En kommentar under förra inlägget fick mig att ställa frågorna om Joe Biden på ett nytt sätt. Jag började att söka på sökord för att se vad man kan hitta om Biden och senilitet. Det första jag hittade var denna text.

Sedan kunde man snart hitta annat - som videoinspelningar där Biden håller tal och inte verkar veta var han befinner sig.  Och inleder  talet med att direkt säga att han inte vet var han är.

Mysteriet med Demokraternas val av presidentkandidat tätnar. De borde i Trump nästan ha en önskekandidat i årets val. Att då välja en person som inte endast är sexuellt gränslös utan även har drag av demens ger ett närmast suicidalt intryck.

Om jag vore demokrat i USA med ett starkt sinne för konspirationsteorier skulle jag nog tänka tanken att de som puttade fram Joe Biden var nån sorts agenter för Donald Trump.

Men så kan väl det knappast vara.

Som sagt - mysteriet tätnar. Har verkligen de ledande demokrater som gjorde allt för att stoppa Bernie Sanders istället med vett och vilja valt en person som genom sitt mentala tillstånd kan ge Trump den önskematch som han definitivt  inte förtjänar?
 --------------------------------
TILLÄGG
Det bör förstås också påpekas att om det nu är så att den demokratiska partiapparatens toppskikt  agerat för att en dement person ska bli presidentkandidat är det ett mycket bra argument mot QAnon-teorin. Ett hemligt  nätverk som under många år ska  has styrt bakom kulisserna och tagit kontroll över "den djupa staten" borde ju inte  göra sådana misstag....i synnerhet inte som det klart gynnar den person som enligt  QAnon-teorin är det största hotet mot detta nätverks existens...

Joe Biden vs Donald Trump - vilket är det värsta alternativet?

När anhängare till Donald Trump ska hylla sin idol, blir det ofta endast pinsamt. Ett uppenbart. exempel på detta kan vi se här . Trump idag saknar det som i sig kunde  skulle göra honom till en vinnare ens över en medelmåttig demokratisk presidentkandidat

Men frågan är då - är hans motståndare från,Demokraternas högerflygel - Joe Biden -  en medelmåtta ? Eller är det värre än så?

Om Trump-anhängarna kan ha svårt att övertyga de som inte redan är frälsta om förträffligheten hos deras ledare, kan det kanske vara lättare att sprida tvivel om den demokratiske motkandidatens trovärdighet? Där lyckas nog Trump-anhängarna ofta lite bättre . Se bland annat detta YouTube-inslag, med helt autentiska filmsekvenser.

Det visar en gränslös Joe Biden, som tafsar (ja, tafsar är ett helt adekvat ord i sammanhanget) på barn, lika väl som på kvinnor.

Jo, bilderna är autentiska, vilket också har tvingat Biden att då´och då ta upp frågan - som till exempel här.

Att tolka bilderna som att Biden är "pedofil", som ibland görs, är förstås inte en nödvändig tolkning. Men den är inte heller helt utesluten. I vilket fall som helst framstår Biden som en gränslös man, som inte endast lägger sina händer på kvinnor och barn, på ett sätt som idag inte alls anses som legitimt, utan också gör det när han vet att han är filmad, och att bilderna mycket väl kan bli offentliga.

Att Demokraterna har vågat nominera honom är faktiskt märkligt. De ville ha en högerkandidat, vilket är illa nog. Men även på den flygeln borde man väl kunnat hitta någon mer anständig. Om man skulle vara riktigt elak skulle man ju kunna spekulera i om strategerna i det Demokratiska partiet räknar med att såväl "pedofiler" som de som gillar sexuellt ofredande av kvinnor, är en så stor väljargrupp att det skulle gynna partiet att ha den gränslöse Biden som presidentkandidat.

Det sista var alltså ett dåligt skämt. Men det hela är allvarligt på ett annat sätt. Om mannen som innehar USA:s högsta ämbete kan bete sig på detta sätt, innebär det på ett sätt en normaliseringsprocess. Varför ska inte jag få lägga min hand strax under en trettonårig flickas bröst när jag står bakom henne och hon inte ens kan värja sig- när USA:s president gör det till som tätt?

Om det vore ett ordinärt val skulle jag hoppas att den gränslöse mannen ifråga skulle förlora valet. Men det är inte ett ordinärt val. För motkandidaten heter Donald Trump.'

Det finns många skäl till att inte Donald Trump bör bli USA:s president.*. Två av dem väger mycket tungt.

Det första heter den globala uppvärmningen. Med Trump som president  kommer ledaren för en av världens två ekonomiskt starkaste stater på nytt att lägg en förlamande hand över arbetet mot den globala uppvärmningen. . . På många olika sätt - bland annat uppmuntras ju Bolsonaro att driva på för att hugga mer större och större delar av Amazonas.

Det andra skälet är de bonapartistiska tendenserna hos Donald Trump. USA har en form av borgerlig demokrati som är milt sagt ofullständig, bedräglig, - och som maskerar storkapitalets makt. Det är sant. Men trots det vore det värre om USA förvandlades till en diktaturstat.

Det finns rationella skäl  för att ställa frågan om ytterligare en Trump-seger i ett presidentval skulle kunna inleda början av en nedmontering av det som ändå finns av borgerlig demokrati i USA.

Dessa två saker gör att jag, om jag bodde i USA, skulle rösta på Joe Biden. Och inte endast hålla för näsan utan även hårt sätta fast en klädnypa på det organ som vi har för att lukta med.

Eftersom Trump-alternativet är värre. Som i värsta fall kan inleda ett politiskt mörker som  kan påskynda det klimatologiska mörker som skulle kunna utgöra slutet för civilisationen som vi känner den. Och kanske även för arten Homo Sapiens.
 ---------------------------
*Och då även bortsett från att Trump  själv i en famös inpelning har skrutit  om att han sexuellt  har ofredat kvinnor.
---------------------------------------------------------
TILLÄGG
Det bör förstås också tilläggas att de Trumpanhängare som blir upprörda över Bidens ofredanden, brukar titta bort och låstsas att  det regnar när någon tar upp Trumps "Grab them by the pussy" -kommentar eller Trumps umgänge med Jeffrey Epstein.. Och många demokrater kan uppröras över Trumps sexistiska kommentarer, men tittar åt någon annat håll när någon nämner de filmer som dokumenterar Bidens ofredanden. 

Joe Biden på besök hos Ronald Reagan 1984
­

Trump har nog inte de bästa sångerna

I det alltmer polariserade samhället i USA kan man lätt finna ironiska, politiska, sånger. Framför allt om Donald Trump. Man kan hitta hur mycket som helst på YouTube. I synnerhet populärt är att ta melodierna från populära och mycket kända sånger och ändra texten. Och i en musikvideo lägga till ett passande bildspel.

Jag har tidigare nämnt en sång med titeln "Vote him away" - med melodin hämtad från The Lion Sleeps Tonight. Nu har det kommit en version 2 av denna, som kan höras här.

Den som letar på YouTube kan hitta hundratals andra både elaka och fyndiga., och inte sällan välgjorda, anti-Trumpsånger som är gjorda på melodierna till kända låtar. Här kan man  ex.vis höra Like a kidney stone som bygger på Bob Dylans Like a rolling stone..

En nästan infamt elak sång är "A spoonful of clorox" Sången bygger på melodin från A spoonful of sugar - från en populär barnfilm om Mary Poppins. Sångens titel syftar på ett mindre genomtänkt förslag av Trump att man kanske kunde testa att injicera desinfektionsmedel i blodet för att bota covid-19.

Man kan finna hundratals anti-Trumpsånger på YouTube om man letar. Det kan man bland annat göra med sökordet "Anti-Trump songs" .

För att vara rättvis, ska jag tillägga att det finns ganska så många elaka visor också om Joe Biden. De jag hittills hört fokuserar i princip på två saker. Dels att han skulle vara senil, dels hans ofta märkligt gränslösa försök till kroppskontakt med kvinnor och barn.

Den som vill hitta elaka sånger om Joe Biden kan gå till YouTube och använda sökordet "Anti-Biden songs" .

Jag har knappast sett ett representativt urval, men i alla fall hittills är mitt intryck att anti-Trump-sångerna är mer professionellt gjorda och, vad ska jag säga, fyndiga.

Men dett säger förstås inget om valet i höst...
 
Tänk på Tom Lehrers text i hans lite elaka angrepp på politisk folksånger i sången  The folk song arny.

Remember the war against Franco?
That’s the kind where each of us belongs.
Though he may have won all the battles,
We had all the good songs"´.

Fast trots detta tror jag faktiskt att Trump kommer att förlorar valet. Men det är ju långtifrån självklart.


Tom Lehrer 1960

Konspirationsteoretiker ♡ Donald Trump = sant?

Ja, det är nog mycket ofta sant när det gäller en viss typ av konspirationsteoretiker. Det är de som hävdar att en hemlig ondskefull elit antingen styr världen eller mycket stora delar av världen. En elit som samtidigt är diaboliskt skicklig och välplanerande. Det måste den ju vara, om den kan styra världen i hemlighet.

Framförallt borde den väl styra USA. eller har i alla fall gjort det - med den Trump-regering vi har där idag råder väl i så fall någon form av märklig dubbelmakt.

QAnon-teorin har ju nyligen uppmärksammats och så vitt jag fattar har i alla fall många av dess dess anhängare en världsbikd av den typen. Vi har ju också Illuminati-teorier, teorier om den världsomfattande sionistiska ockupationsregeringen, teorier om utomjordiska ödlor etc etc.

Det gemensamma för dessa teorier är ju alltså att världen styrs av en grupp med tre huvudsakliga egenskaper.. För det första är den ond.  För det andra är den mer eller mindre hemlig. För det  tredje har den en förmåga till en mycket intelligent planering.

Konspirationsteoretiker av den typen brukar ofta förneka den globala uppvärmningen . Det är logiskt - för om de ondskefulla härskarna har förmågan att leda en satanisk världsregering för att ta till vara på sina egna intressen - torde det ju inte vara så klumpiga att de accepterar en uppvärmning som en dag kan slå ut även dem. (Om de inte är rymdvarelser som vill utrota alla människor för att de sedan själv ta över...).

Men dessutom har många av dem de senaste åren mer eller mindre entusiastiskt kommit ut för Donald Trump. Varför?

Det är ju inte så konstigt. För om man tror att världen styrs av ett hemligt, intrigerande, planerande ondskefullt nätverk är det ju stört omöjligt att Trump skulle kunna vara en del av detta.

En person som knappast kan fullfölja en grammatiskt korrekt mening, som skvätter ur sig mycket lätt genomskådade lögner vareviga dag, och som verkar okunnig om det mesta - är ju inte direkt någon som man kan anta är en del av ett iskallt, välplanerande och på samma gång ondskefullt - men ändå "rationellt" system.

Därför - i varje "Illuninati-liknande" konspirationsteori torde ju Trump stå utanför Den Stora Konspirationen. Och eftersom han trots detta är president i världens militärt och ekonomiskt starkaste stat måste ju hans maktställning vara ett hot mot konspiratörerna...

Om det finns en "New World Order" kan ju den rimligtvis inte ledas av Trump..

Själv tror jag inte en sekund på en på samma gång rationell och ondskefull  "New World Order". Jag lutar snarare åt att man (för att citera en term jag hittat på em marxistisk webbsida) kan tala om en mer eller mindre kaotisk "New World Disorder". Förvisso ond, men absolut inte styrd av en intelligent planerande elit.

Och om det är stört omöjligt att tänka sig att Trump har en central maktställni9ng i en "New World Order" är det desto lättare att se honom som en del av maktspelet i en "New World  Disorder"...

Den förebild som Kina är...

TILLÄGG
Jag skrev en del saker om Kina både här och på  Facebook. En del var lite av karaktären  att "tänka högt", där jag nog lät mer tvärsäker än jag är.
Jag har tagit bort mycket av det nu. Det som är kvar kan jag nog stå för.
-----------------------------------------------------
Det är tveksamt om Kina i dagens läge inspirerar någon till att skriva sånger som denna.  Detta trots att "Kinas... arbetare, bönder och soldater" med all säkerhet har det bättre idag än de hade 1971.

Den länkade sången är alltså från 1971. Den heter "Sång om Kina" och spelades in av KFML(r):s sånggrupp "Knutna Nävar".  Men även om Kina idag inte brukar inspirera till den typen av sånger stämmer det nog även  idag att USA-imperialismen faktiskt vill "förgöra" "den förebild som Kina är"...

Man kan ju alltid fråga Donald Trump.

När liberaliseringarna började i Kina, efter Dengs maktövertagande 1978, sågs detta som något positivt bland de härskande i västvärlden. Och i Sverige drev Lars Leijonborg ivrigt linjen att vi borde lära av Kina.

Idag har  man insett att Kina trots liberaliseringarna har en ekonomi som i grunden inte är kapitalistisk. I alla fall inte än så länge...  Det har gjort västkapitalismens ledare, och många av deras följare, nervösa.

Nu verkar fler och fler   - från Donald Trump i USA till SVT (!) i Sverige ha kommit överens  om att Kina måste sättas på plats. Det hoppas jag att de inte lyckas med.

Knutna Nävar

Är Kina det nya Sovjetunionen?

I dessa dagar har USA öppet deklarerat en nytt kallt krig - mot Kina.... Och ledande representanter för USA:s regering säger att Kina är farligare än vad Sovjetunionen var under det förra "kalla kriget"...

Då kan det ju vara av intresse att diskutera vad den kinesiska staten egentligen har för karaktär.

En av de som har fördjupat sig i detta  ämne är Jonathan Clyne, som har skrivit en avhandling om ekonomin i Kina.

I denna korta text kan man se ett sammandrag  av de åsikter han  han för fram i sin avhandling.

Det går också att beställa denna - via den länkade sidan

Jag håller med honom om en del, och håller inte med om annat... Men jag tycker att det är en intressant utgångspunkt för vidare diskussioner.

Det jag håller med om är framförallt att det är mycket tveksamt att idag beskriva Kina som en kapitalistisk stat, pga marknadsreformerna.  Clyne visar övertygande att det finns en övergripande statlig kontroll över ekonomin. Det finns förvisso kapitalister, men dessa utgör inte en härskande  borgarklass.

Det håller jag alltså med om. Men sedan  anser jag att det hos Clyne finns  tendenser till idealisering av Kina idag, och  att han verkar se Kinas utveckling sedan 1978  som en central  utgångspunkt för  hur ett alternativ till kapitalismen måste  se ut. Exempelvis ser han det som ett uttryck för "deformering" att (i motsatt till situationen i dagens Kina) nationalisera mer än ekonomins "kommandohöjder".

Varje försök att gå längre i kollektivisering än Kina på ekonomins område verkar alltså ses som någon sorts dödssynd som till varje pris bör undvikas.

Det är mycket som man letar efter i Clynes teser, som han för övrigt började utveckla redan ca 2009.

Bland annat verkar han inte på allvar ställa frågan om det korrumperande inflytande som existensen av rika kapitalister, och andra mycket välbärgade grupper, med en nästan total nödvändighet  måste ha på i stort sett alla skikt inom såväl det härskande partiet som  statsapparaten -   i ett land som i den officiella retoriken sägs vara på väg mot ..."kommunismen".

Men när väl det är sagt vill jag tillägga att den syn som lägga fram av Jonathan Clyne är genomarbetad , och framförallt bygger på en mycket grundlig research.

USA:s inställning till utvecklingen i Kina visar nog att de illusioner om att Kinas liberaliserade ekonomi skulle leda till att landet på ett någorlunda konfliktfritt sätt skulle integreras i den kapitalistiska världsekonomin,  har grusats. Därav det nya "kalla kriget".

Det är bara det att när det förra kalla kriget inleddes var USA-imperialismen i en dynamisk fas efter segrarna i andra världskriget  - och leddes av presidenter som Harry Truman, Dwight D Eisenhower och John F Kennedy.

Idag är USA i sin kanske djupaste kris sedan inbördeskriget. Och leds av Donald Trump.

.........TILLÄGG.......
Och här får man veta att SVT har ställt upp på USA:s kampanj mot Kina.  Jag betalar till SVT via skattsedeln och kan inte ens en sekund  tänka  mig att stöda deras absurda krav till sina medarbetare att radera TikTok-appen.  Jag var för att avgiften till SVT skulle gå via skattsedeln - därför blir jag extra upprörd över att de deltar i USA:s försök att isolera Kina.

Jag kan för övrigt förstå att många människor i vår del av världen var  rädda  för Sovjet under Stalintiden - det skulle jag kanske också ha varit om jag levde exempelvis 1951 -  men att i dagens Europa skapa en panisk skäck för dagens Kina utmanar löjet.

En av anledningarna till kampanjen torde alltså vara att Kina idag visar att ett system där alla banker och majoriteten av storföretagen ägs av staten (och där även de privatägda företagen genom olika mekanismer indirekt styrs av samhället)  kan visa upp en ekonomisk utveckling som slår nästan alt i mänsklighetens historia.

Jag har förresten en Huawei-rauter och den vill jag gärna behålla så långe jag har mobilt bredband. ...

 

Folkrepubliken Kinas flagga

Tvångstankar och tvångshandlingar

Någon gång 1968 tror jag att jag fick diagnosen tvångsneuros. I alla fall sade Gösta Harding som jag gick i terapi hos, att jag hade en sådan.

Jag tror inte att jag haft denna  diagnos  efter att jag sluttade gå hos honom, i juni 1971.

Man hör inte så ofta talas om den diagnosen numera.

Fast visst har jag både tvångstankar och tvångshandlingar.

Tvångstankar kan likna vanföreställningar, men den stora skillnaden är att man inte tror på tvångstankar. Det är också det som gör dem så löjliga.

Ett exempel. Jag har tvångstanken att om jag inte håller fingrarna tryckte mot en kam  eller hårborste på ett så sätt så att taggarna eller vad de kallas trycks in under naglarna när jag skickar ett mal eller lägger ut ett meddelande till någon på Facebook, riskerar mailet eller meddelandet att inte komma fram.

Därför blir jag nervös om jag sitter vid datorn och jag inte har någon kam eller hårborste i närheten.

Vad bygger tvångstanken på? Absolut inget rationellt, eller  något som ens avlägset  liknar något rationellt.   Inte nog  med att jag  inte tror på det - det finns ingenting som en sådan idé kan bygga på.

Så vitt jag minns finns det inte ett enda exempel på att ett mail/meddelande inte kommit fram när jag glömt att utföra den konstiga ritualen. Inte ett enda.

Men ändå har jag den nervösa känslan att jag måste göra detta om jag vill vara säker på att det jag skickar på nätet ska komma fram.

Men det är inte speciellt störande. För att behålla min sinnesfrid gör jag som tvångstankarna säger åt mig, och det skadar ju inte direkt att göra det.

Det är lite fånigt, men det går att leva med. Vare sig jag själv  eller någon annan torde lida av detta.

PS. Kollar Wikipedia och upptäcker att det numera kallas "tvångssyndrom". Och i  artikeln finns en bild av någon som tvättar sina händer -  med denna bildtext: "Upprepad handtvätt är ett vanligt symtom på tvångssyndrom." I så fall torde diagnosen ha  fått ett helt otroligt uppsving i  just dessa dagar...

Gösta Harding-  sittande på bilden, 1957. 

 

Helgonet och Loch Ness

Jag har tidigare skrivit om hur tagen jag som tolvåring 1967 blev av att se ett avsnitt av  Helgonet,  där Simon Templar (Roger Moore) mötte Loch-Ness-odjuret. Eller det gjorde han kanske inte rent fysiskt. Men han var vid Loch Ness, och andra kanske mötte detta. Eller kanske inte.

Men sedan jag sist skrev om det på bloggen har YouTube äntligen lagt ut en sebar version av detta avsnitt. Det kan ses här.

Jag såg många avsnitt av Helgonet som barn. Men det var endast avsnittet om Loch Ness-odjuret som jag mindes handlingen på. Det var nog ingen tillfällighet.

Om man ser det bör man förstås se hela - för det är i de sista minuterna i slutscenen som man får någon form av,  vad ska jag säga, riktigt intressant klimax.

Själv har jag ingen som helst åsikt om Loch Ness-odjuret. Men jag har för mig att man med dagens teknik borde kunna kartlägga Loch Ness-sjön - och få svaret om det finns ett jättelikt djur där eller inte.

Men om svaret blev nej skulle väl den skotska turistindustrin få ett avbräck. En fråga som även Simon Templar/Roger Moore snuddar vid, i en av sina fyndiga kommentarer i filmen.

Se den gärna, om ni gillar dem typen av serier...  eller Loch Ness-odjuret.

Bild från 1934, som ska ha avslöjats som bluff.

Trackslistan, Troll och Jimmy Dean

Jag brukar då och då nämna att jag  slutade att lyssna på topplistor  1971. Det är i stort sett sant - och först nu har jag kommit på att det i all fall går att ta igen  det - på något sätt...

Jag trodde fram till nyligen att det inte fanns några topplistor för popmusik efter att Tio i Topp och Kvällstoppen lades ner 1974 respektive 1975.

Men det var ju fel. När Tio i Topp lagt mer  1974  kom ett program som hette Poporama . Det var inte direkt en lista,, men det sändes varje vecka och lyssnarna fick skicka in förslag  på låtar,  och de som fick mest röster spelades upp. Det fanns ingen gradering, och ingen etta.., ,men de nykomlingar som fick mest röster bland nykomlingarna kallades för Smash Hits, och fick på så sätt en särställning.

Men 1984 ersattes det med ett program som i mycket liknade Tio i Topp. Det hette Trackslistan  och liksom Tio i Topp var den stora majoriteten av låtar på engelska. Den röstades fram på olika sätt, som ändrades  genom åren. Men jag antar att det - likasom Tio i Topp - mest var ungdomar som röstade - det verkar i alla fall så på de flesta av de låtar som kom högst upp.

Det kom förresten efter ett tag också en efterträdare till Kvällstoppen. Den började sändas samma år som Kvällstoppen lades ner,  finns ännu idag, och heter numera Sverigetopplistan. Allt detta hade jag verkligen ingen aning om.

Eftersom mina kunskaper om popmusik efter 1971 är så fragmentariska har jag de senaste dagarna roat mig med att gå igenom både Poporama och Trackslistan, som finns på nätet . Inte allt, förstås, men jag har kollat ett stort antal låtar och lyssnat igenom ganska mycket.

På Wikipedia finns alla "smash hits" under uppslagsordet "Poporama". De länkar ju inte till en musikvideo, men det kan man ju göra själv.

På en sajt som heter Nostalgilistan finns (bland annat) alla veckors Trackslistan, Och där finns det oftast länkar till musikvideor.

Allt detta känns konstigt. Det här var en värld jag var en sorts del av - som lyssnare - som jag lämnade  våren 1971. Inte av fri vilja, utan genom något som nästan upplevdes som en programmering. Och som startade med  ett psykotiskt genombrott.

Därför finns det en känsla av mycket starkt vemod, men också av en smula  glädje, av att gå igenom något som jag kanske inte skulle lämnat om...

När jag sakta gick igenom listorna fastnade jag för många av sångerna. En av dem var denna, som släpptes 1989 och kom upp på Trackslistan 1990.

Det är en sång av en tjejgrupp som besjunger en man som sägs heta "Jimmy Dean". Det är uppsluppen och charmig, och är helt klart en parodisk sång. Det är en ganska så hejdlös parodi på idoldyrkan...

Men vem  handlar den om? Det finns faktiskt två alternativ. Antingen handlar den om en countrysångare i USA, som hette Jimmy Dean.  Han dog 2010, och skulle kunna ha hört den parodiska sången.

Å andra sidan famns det en betydligt mer känd tonårsidol som hette James Dean, som dog i en bilolycka 1955. Nu kan man läsa på Wikipedia att denne James Dean ibland också  kallades.... Jimmy Dean.

Oavsett vem den nu handlar om tycker jag att den är rolig. Och väl värt att lyssna på.