Den 6 augusti 1967 läste jag en artikel i DN som kom att påverka mig djupt. Den hette "Den påtända generationen" och var skriven av Håkan Sandblad och Arne Ruth. Den drev tesen att Beatles Sgt. Pepper-LP var drogpropaganda från omslaget till innerspåret.
Trots att jag inte alls ville tro detta kom den att påverka min syn på skivan. Det var kanske, eller kanske inte, på goda grunder, men det har jag skrivit om på annat håll.
På ett ställe i artikeln säger författarna också att redan "Norwegian Wood" från Rubber Soul (1965) var en klart psykedelisk lät. De byggde främst& på att just orden "norwegian wood" ska ha varit slang för marijuana. Om detta var sant har jag inte en aning.
Men det ledde mina tankar i en viss riktning när det mot slutet sjungs "so I lit a fire, isn´t it good, norwegian wood". Jag har alltid sett framför mig hur mannen sitter med en haschpipa och tänder på.
Det är först sent igår kväll som jag insett att om man läser texten bokstavligt handlar den om en man som blir så sur på en kvinna så att han i sista versen tänder eld på hennes rum., eller hus.
Orden "norwegian wood" dyker först upp i första versen - "she showed me her room, isn't it good norwegian wood".
Sedan kommer en litania om hur huvudpersonen ivrigt väntar på något angenämt (läs sex). Men han får sitta på golvet, .för det finns inga stolar - och kvinnan berättar efter ett tag att hon arbetar tidigt nästa morgon, och börjar skratta.
Så mannen får nöja sig med att sova i badkaret....
Dessutom har kvinnan försvunnit när han sedan vaknar.
Då kommer alltså raden "so i lit a fire, isn't it good, norwegian wood"...
Det norska träet är ju redan förknippat med kvinnans rum, så det mest logiska är ju att han tänder eld på detta i sin frustration.
Det har jag inte fattat förrän i går kväll....
Samtidigt är musiken lugn, drömlik, nästan hypnotisk. Det hela låter mycket rofyllt - inte alls aggressivt hetsigt som en annan kvinnofientlig låt på Rubber Soul, den vederbörligt hemska "Run for your life".
Så hur är det med marijuana-teorin? Den kan ju faktiskt stämma i alla fall; det kan ju finnas en dubbelmening i texten.
Så knäckfrågan är förstås om "norskt trä" verkligen var slang för marijuana 1965. Hur tar man reda på det?
Norwegian Wood kan för övrigt höras här.
PS. Det bör tilläggas att beatlarna i intervjuer stöder den bokstavliga tolkningen, och inte marijuana-teorin...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Trump allierar sig med Putin och vill isolera Kina
I denna artikel i International Viewpoint finns en bra beskrivning av väsentliga drag i Trumps nya utrikespolitik. . Men något missas. Ja...

-
Världen är, som bekant, ingen idyll. De mest otäcka saker förekommer, öppet såväl som dolt. Det är också sant att det finns en rad realistis...
-
Pehr Henrik Törngren hette en läkare och psykoteraeut som levde mellan 1908 och 1965. Av någon oerhört märklig anledning blev jag fixerad vi...
-
Dagens ETC, som efter att de brutit med Kajsa Ekis Ekman, förvånansvärt snabbt utvecklats i antifeministisk riktning, har i samband med deb...
2 kommentarer:
"Den har även tolkats på svenska, bland annat av Ann-Louise Hanson."
Och så är ju "Norwegian Wood" också en (känd) boktitel, av en japansk
författare som INTE fått Nobelpris.
Men "This bird has flown" verkar ingen annan ha sagt ...
Varför citattecken runt meningen om Ann-Louise Hansson? Och vad heter låten där hon tolkar den?
Skicka en kommentar