Per Gahrtons "pudel"

Per Gahrton har gjort en så kallad pudel (i och för sig en idiotisk term, som bygger på en karikatyrartad bild av denna sympatiska hundras).

Den presenteras så här i Expressens ingress:

"Han har tidigare pläderat för Annie Lööf som statsminister. Nu gör Per Gahrton en pudel:
Jag hade uppenbarligen fel. Det är viktigt att väljarna får en ny chans efter Annie Lööfs monumentala trixande med demokratins grundvärden."

I sin helhet kan hans debattartikel läsas här.

Han refererar den kritik han fått på detta sätt:

"Mina kritiker inom grönvänstern har hela tiden påpekat att Annie Lööf har anknytning till storfinansens lobbygrupp Trilateralen och är anhängare av nyliberala ekonomiska teorier, inbegripet Ayn Rand. Hennes politisk-emotionella grund tycks ligga fjärran från C:s och Bondeförbundets klassiska syn på arbetare och bönder som samhällets 'småfolk' med gemensamma intressen mot högern och storfinansen. Hon tycks inte känna gemenskap med 'kohandeln' mellan Socialdemokraterna och Bondeförbund/Centern som bidragit till Sveriges 1900-talsstabilitet (30-talet, 50-talet, 90-talet)."

Och ger sedan sina kritiker rätt:

"Jag hade uppenbarligen fel, vilket jag pudlar för. För Annie Lööf tycks en omfattande nedrivning av välfärdsstatens sociala trygghets- och rättvisemekanismer vara viktigare än humanitär anständighet. Att hon och C genom att släppa fram M+KD:s budget medverkade till att avveckla den nyligen inrättade Jämställdhetsmyndigheten var droppen. Och jag som såg henne som en sorts feminist! Dubbel pudel."

Min inställning till Per Gahrton har alltsedan 1970-71 ju varit lite ambivalent. Och glidit mellan plus och minus.

Nu har den hamnat på plus igen. Visserligen ett ganska så litet plus, men ändå.

Men jag tror förstås,  i motsats till Gahrton, inte att en "kohandel" mellan S och C skulle vara någon sorts lösning på dagens problem.