Någon tipsade mig om "The Ballad of Lucy Jordan" - en sång som bland annat sjöngs in av Marianne Faithfull 1979. Jag insåg att jag hade hört den långt förut -men bara några gånger, men den grep redan då tag i mig, och gjorde mig sorgsen, fast jag inte riktig uppfattade texten.
När jag nu hörde den igen var min första naiva reaktion att den ju ändå slutade lyckligt,
Men det var naivt. Slutet är både tragiskt och otäckt, vare sig men nu tänker sig att den desillusionerade och olyckliga kvinnan tas in på en psykiatrisk klinik, eller kanske tar livet av sig.
Nej, den slutar inte lyckligt alls, i alla fall inte om jag får döma av tårarna i mina ögon när jag kommer till slutet...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Kan man kalla det moralpanik? - Enid Blyton och SvD genom åren
Jag har roat mig, eller plågat mig, igenom vad Svenska Dagbladet skrivit om Enid Blyton från 1920-talet till nu. Det är en märklig läsning....
-
I dessa dagar läggs namnen på häktade personer snabbt ut på nätet. Först ut brukar vara rännstenssajten Flashback. Sedan följer andra efte...
-
Den nästan helt monolitiska debatten om styckmordet på Catrine da Costa har nu fått en motvikt. I två debattartiklar i tidningen Parabol. De...
-
Jag kan inte låta bli att kommentera de märkliga skriverierna om mig som nyss lagts ut på Monica Antonssons blogg. Inlägget är ganska så sn...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar