Om jag minns rätt hörde jag Si god afton och god kväll första gången i slutet av sex- eller början av sjuårsåldern.
Av skäl som jag inte kan gå in på här blev sången betydelsebärande på ett sätt som förmodligen överträffar alla sånger jag någonsin hört förr eller senare.
Oändlig längtan och oändlig sorg...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Trump allierar sig med Putin och vill isolera Kina
I denna artikel i International Viewpoint finns en bra beskrivning av väsentliga drag i Trumps nya utrikespolitik. . Men något missas. Ja...

-
Världen är, som bekant, ingen idyll. De mest otäcka saker förekommer, öppet såväl som dolt. Det är också sant att det finns en rad realistis...
-
Pehr Henrik Törngren hette en läkare och psykoteraeut som levde mellan 1908 och 1965. Av någon oerhört märklig anledning blev jag fixerad vi...
-
Dagens ETC, som efter att de brutit med Kajsa Ekis Ekman, förvånansvärt snabbt utvecklats i antifeministisk riktning, har i samband med deb...
1 kommentar:
Själv hörde jag "Si goafton..." först för något år sedan, då jag stiftade bekanskap med Kraja. Två andra sånger från samma album har gjort stort intryck på mig: "Du som fromma själar vårdar" och Den signade dag. Ateist som jag är får väl lite av mitt "gudsbehov" sitt utlopp i alla de andliga sånger jag ofta lyssnar till (både i folkmusik och i barock).
Allt gott,
Hans
Skicka en kommentar