Den 30 april och första maj är dagar då folk under långa tider hälsat våren välkommen. Sedvänjan har sina rötter i de äldre jordbrukssamhällena, där årstiderna var mycket viktigare än de är för oss. Vi kan glädja oss åt att det blir lite varmare - men få av oss tänker i termer av sådd och skörd. Men det gjorde man naturligtvis i de samhällen där 99 procent eller så av befolkningen brukade jorden.
I den forntida keltiska kulturen kallades första maj-festivalen Beltane; namnet kommer troligen från de keltiska orden för ljus och lycka (eller tur.) Men majfirande förekom på många ställen, även i vårt land.
För en del överlevare från övergrepp i barndomen kan den dagen vara förknippad med ångest, därför att vissa förövare använder sig av gamla hedniska högtidsdagar för att begå övergrepp på. Det är tragiskt att det finns personer som perverterar sådana dagar.
Det är också lite sorgligt att vissa satanistgrupper tagit över dessa dagar, och gjort de till sina. De gamla "hedniska" högtidsdagarna var kollektiva festivaler, nära knutna till produktion och bygemenskap. Satanism är å andra sidan vanligtvis en ideologi som hyllar individen och egoismen.
Själv vill jag se 30 april/första maj som glada dagar, då man kan glädja sig över att våren kommer, och att sommaren står runt hörnet. Och det är förmodligen ingen tillfällighet att arbetarrörelsen gjort just första maj till sin dag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar