Jag skrev tidigare att jag är deprimerad, och det är jag nog. Jag tog bort inlägget, för jag drar mig att lägga upp alltför personliga saker här. Men jag vill säga att några saker som händer i världen för en gångs skull ger upphov till glädje, mitt i allt elände.
Framförallt att invånarna i Gaza lyckats riva ner den mur som hållit dem instängda så länge.
Med ett slag har den perfida politiken att stänga in dem i en ghetto-liknande enklav kollapsat! Både de israeliska och egyptiska regimerna står (åtminstone för tillfället) villrådiga.
Man kan bara be att det här blir permanent, att ingen ska lyckas täppa till hålet igen...
lördag 26 januari 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Kan man kalla det moralpanik? - Enid Blyton och SvD genom åren
Jag har roat mig, eller plågat mig, igenom vad Svenska Dagbladet skrivit om Enid Blyton från 1920-talet till nu. Det är en märklig läsning....
-
I dessa dagar läggs namnen på häktade personer snabbt ut på nätet. Först ut brukar vara rännstenssajten Flashback. Sedan följer andra efte...
-
Den nästan helt monolitiska debatten om styckmordet på Catrine da Costa har nu fått en motvikt. I två debattartiklar i tidningen Parabol. De...
-
Jag kan inte låta bli att kommentera de märkliga skriverierna om mig som nyss lagts ut på Monica Antonssons blogg. Inlägget är ganska så sn...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar