Jag skrev tidigare att jag är deprimerad, och det är jag nog. Jag tog bort inlägget, för jag drar mig att lägga upp alltför personliga saker här. Men jag vill säga att några saker som händer i världen för en gångs skull ger upphov till glädje, mitt i allt elände.
Framförallt att invånarna i Gaza lyckats riva ner den mur som hållit dem instängda så länge.
Med ett slag har den perfida politiken att stänga in dem i en ghetto-liknande enklav kollapsat! Både de israeliska och egyptiska regimerna står (åtminstone för tillfället) villrådiga.
Man kan bara be att det här blir permanent, att ingen ska lyckas täppa till hålet igen...
lördag 26 januari 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Dröm om Sabine Hossenfelder
Vaknade ur en dröm. Jag drömde att jag var på ett föredrag av Sabine Hossenfelder . Det var ett mycket långt föredrag. Hon hade någon sorts ...
-
1993 var ett år då brutala aspekter av satanism i hög grad uppmärksammades, Följaktligen brukar det idag utifrån det förnekande perspekti...
-
Gisèle Pélicot var gift med Dominique Pélicot . De lever båda i Frankrike. En dag 2020 kallades hon till polisstationen. Hon trodde att ...
-
Jag var en gång medlen i en liten grupp som hette "Tidskriftsföreningen Socialisten" . Den försökte driva en socialistisk linje...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar