Det finns två låtar som Shocking Blue är ganska så kända för: Venus och Send Me a Postcard.
Men de gjorde förstås flera. Denna tycker jag är lite fascinerande.
"We chocking you until you turn to blue"...
Shocking Blue 1970
Det finns två låtar som Shocking Blue är ganska så kända för: Venus och Send Me a Postcard.
Men de gjorde förstås flera. Denna tycker jag är lite fascinerande.
"We chocking you until you turn to blue"...
Shocking Blue 1970
Läs gärna nedanstående artikel från den engelska socialistiska tidningen "Socialist Worker" i Storbritannien.
Den är om ett nytt avsnitt i den permanenta historien om avslöjanden av övergrepp mot barn i det engelska samhällets toppskikt. Avslöjanden som pågått sedan åtminstone 2014.
Originalartikelns webbadress kan nås här.
Läs gärna nedanstående artikel från den engelska socialistiska tidningen "Socialist Worker" i Storbritannien.
Den är om ett nytt avsnitt i den permanenta historien om avslöjanden av övergrepp mot barn i det engelska samhällets toppskikt. Avslöjanden som pågått sedan åtminstone 2014.
Originalartikelns webbadress kan nås här.
Did the new king’s mentor rape children? According to a case being brought in Belfast against the police and other state institutions, the answer is yes, repeatedly. Arthur Smyth suffered sexual abuse as an 11 year old child at the notorious Kincora Boys’ Home in the 1970s.
He has named Lord Louis Mountbatten as one of his tormentors. He is the latest in a growing list of boys accusing Mountbatten of abuse. Kincora was run by three men who were convicted of child abuse in 1981—William McGrath, Joseph Mains and Raymond Semple.
Smyth says he was abused twice in Kincora in 1977 by Mountbatten. McGrath abused him for months afterwards. In later life, the trauma of what he had experienced drove him to attempt suicide by driving his motorcycle into oncoming traffic.
At least three other boys were more than likely trafficked to Mountbatten’s mock castle in Ireland. One of the victims, Stephen Waring, later took his own life in dubious circumstances. Another “Sean” came forward to accuse Mountbatten in 2019.
According to FBI documents Mountbatten was gripped by “a lust for young boys”. A Historical Institutional Abuse Inquiry found that 39 boys were abused at Kincora. But it dismissed allegations against Mountbatten and said it found no evidence that security agencies were complicit in the abuse.
The second of those conclusions is immediately provable as nonsense. MI5 and the Northern Ireland Office intervened to protect McGrath because he was working for them. While launching far right Loyalist groups and gun running, McGrath’s task was to supply boys to politicians and Loyalist terrorists so they could be blackmailed by MI5.
For instance John Young, town solicitor at Belfast, to whom the boys’ complaints were passed, was one of the abusers. Others were councillors But it went higher. Richard Kerr, another victim from Kincora, says he met the chief spook Sir Maurice Oldfield in the home in 1978. People in authority knew what was going on because military intelligence officer Colin Wallace blew the whistle.
Wallace told his superiors what was happening and even put out a press release in early 1973. He supplied the address and phone number of Kincora. No newspaper followed this up despite the media usually running Wallace’s propaganda briefings unedited.
While the repeated cover-ups around Kincora encourage conspiracies, the evidence against Mountbatten has grown. And he did have a role in a real conspiracy. He came close to leading industrialists and generals plotting a coup in 1968 against the Labour government of Harold Wilson.
The security services backed off but went on to run a serious operation to destabilise successive governments. One offshoot of that operation was the cover-up—at best—of child abuse, including by the rich and powerful. Operation Clockwork Orange was an attempt to smear and undermine a Labour government—and those Tories who weren’t considered tough enough.
Wallace was sacked in 1975 after he refused to continue on Clockwork Orange. He had baulked at the idea of overthrowing the government he was supposed to be working for. He was frustrated that his attempts to expose the Kincora scandal were failing.
There have been numerous inquiries into the case. The first, in 1982, collapsed after a day. The next one wouldn’t look into the cover-up and didn’t interview anyone. Others have come and gone.
Appropriately the most recent report into the scandal by the Police Ombudsman for Northern Ireland, which added less than little, was released on the same day as the queen’s funeral. But the state doesn’t need a funeral to cover up its crimes. These Kincora files the state admits to keeping will be classified until 2060./TILLÄGG: Det VAR en drönare. Polisen använder drönare i Södertälje pga skjutningarna. Deras utseende och beteende sägs motsvara det jag såg. Tråkigt, någonstans hade jag nog ändå hoppats att jag sett ett UFO... /
Om jag inte visste att det numera finns en. massa drönare med egenskaper jag nog inte känner till skulle jag kanske kalla det jag såg idag för en UFO-observation.
Det var vid busshållplatsen vid Hovsjö centrum på tisdag kväll, efter att det hade blivit mörkt. Jag såg upp och såg ett rött ljus. Tänkte först att det var ett flygplan, men det rörde sig inte som ett flygplan. det ändrades kurs hela tiden, inom ramen för att ganska litet fält.
Det såg heller inte alls ut som en helikopter. Dels hördes det inget ljud, dels har inte heller helikoptrar ett sådant rörelsemönster. Helikoptrar kan ändra kurs, men inte hela tiden och inte i ett så snävt område.
Efter ett tag förvandlades ljuset från rött till blårött. Vare sig det blåa eller röda ljuset blinkade såsom lampor på flygplan eller helikoptrar kan göra.
Däremot kom det efter ett tag från den blåa ljuspunkten en blå ljusstråle som verkade riktas snett nedåt.
Ett tag blev jag rädd en mycket kort tid, tänkte tanken "Tänk om det börjar närma sig med mycket snabb hastighet". Det stod några få människor i min närhet, men de pratade med varandra, och tittade inte uppåt. Tyckte det var pinsamt, så jag vågade inte uppmärksamma dem och fråga vad de trodde att det var för något.
Så slocknade det röda, och nu var ljuset endast blått. Det blåa blev sedan större och var inte längre en punkt, utan såg ut som ett en rand, som bildade typ en ofullbordad fyrkant utan botten.
Sedan satte jag mig i bussen. Tittade upp genom ett fönster, och då såg jag föremålet igen. Nu tycke jag att det såg närmare ut, och vid det blå ljuset tyckte jag se konturerna av något mörkt, som verkade fyrkantigt.
Sedan kom jag till Södertälje centrum och där syntes inget. När jag några rimmar senare kom tillbaka till Hovsjö fanns inte längre det märkliga fenomenet kvar.
Cissi Wallin har nu till sist även dömts av hovrätten. För "förtal".
Jag tänker här bara passa på att på nytt lägga fram mina principiella åsikter om den typen av fall.
Alla MeToo-anklagelser som lett till rättegång har lett till fällande domar för "förtal".
Jag anser att detta är fel. Alla människor som har utsatts för övergrepp har den moraliska rätten att berätta vad som hänt. Och vilka personer som var inblandade.
När det gäller den typen av fall bör endast bevisligen falska anklagelser ses som "förtal".
Det är uppenbart att rättspraxis är ett helt omotiverat skydd för de som de utsatta pekar ut som förövare.. Om offret berättar kommer hen att dömas. De som anklagas för övergrepp har rätt att berätta sin "version", men inte den som utsatts.
Av detta kan man dra slutsatsen att såväl lagstiftare som de jurister som dömer har större empati med de som anklagas för övergrepp än för de utsatta.,.
Alla andra förklaringar är juridiska dimridåer, avsedda att dölja att vi lever i ett samhälle där övergrepp förnekas och tystas ner.
Cissi Wallin. Bilden utlagd på Wikipedia av användaren Frankie F.
Pandemin förändrade vårt kroppsliga beteende i flera avseenden. Till stor del försvann dessa förändringar i och med att pandemin avtog.
Men inte i ett avseende. Före pandemin var det vanligt att man vid icke-personliga kontakter skakade hand. Exempelvis vid sammanträffanden med läkare och myndighetspersoner. Etc.
Så är det nästan aldrig numera. Det kan vara så att detta är en förändring som blir bestående. Jag tycker att det i så fall är tråkigt.
Den typen av rutinmässig kroppskontakt var på sätt och vis en sorts dimension i tillvaron, som jag kommer att sakna. Det kommer att försvinna något i vardagslivet. Som jag faktiskt upplevde som positivt.
Det finns en lära som går under namnet "Jesus Died Spiritually", förkortad JDS.
Jag stötte på den nån gång 1984. Det var ett milt sagt omvälvande år.
Nedanstående är de spontana funderingar jag fick upp detta år, inte några genomarbetade tankar från idag.
JDS-låran går i korthet ut på detta. Efter korsfästelsen nedsteg Jesus inte endast i dödsriket, vilket ju omnämns i Bibeln, utan han dog även andligen. Han "antog en satanisk natur" och blev med andra ord ond.
Men endast i tre dagar. Då återuppstod han inte endast kroppsligen, utan också andligen, och blev alltså på nytt god...
Den försvarades i Sverige av Livets Ord som hade tagit den från framgångsteologer i USA.
Det som intresserade mig mest var nog att det just var framgångsteologer som utvecklat idén, och som försvarade den.
Dessa anser ju att Jesus hyllar den materiella rikedomen och att han belönar sina mest devota anhängare med just stora rikedomar. Dessutom anser de att alla försök att inskränka just de materiellt rikas rikedom är av Satan - socialismen styrdes enligt Livets Ord av "ondskans andemakter".
Jag funderade vidare. Om det nu vore sant att Jesus hyllade rikedom och ojämlikhet, och att de som han frälste blev rika (och friska!) medan de andra olyckliga fick nöja sig med att vara fattiga (och sjuka), så skulle han ju knappast vara god alls.
Vad var han då? Ja, det kunde ju kanske partiellt förklaras av JDS-läran. Med det lilla tillägget att Jesu andliga död och antagna "sataniska" natur inte upphörde efter tre dagar, utan finns kvar än idag.
Och att han därför än idag försvarar de rika, förkastar de fattiga, och belönar sina anhängare med materiell rikedom. Jesus dog för att framgångsteologer skulle få åka Cadillac. Typ.
Under förutsättning,förstås, att det var Jesus de följde. Men det finns ju ett annat alternativ.
Det finns ett uttryck - "som fan läser Bibeln". Det är svårt att inte koppla JDS-fantasin till detta.
Så om framgångsteologerna alls har kontakt med någon andemakt, - vilket jag väl att märka inte påstår - är det knappast kristendomens Gud, eller Jesus. Man får nog i så fall söka på något helt annat håll.
Allvarligt talat - framgångsteologin måste nog ses som en kristen form av satanism. Ett faktum, som i en liksom förvrängd och karikatyrartad symbolik, avspeglas i den bisarra JDS-läran.
PS. För en kristen fundamentalistisk kritik av JDS gå till denna länk. Till och med kristen fundamentalism av "klassisk" fyrkantig typ är väl att föredra framför framgångsteologisk JDS-lära.
...är en mycket vacker sång av Ola & The Janglers. .
Den ingick i den romantiska filmen Ola och Julia, där Ola & The Janglers sångare Ola Håkansson alltså spelade Ola....
Idag för 55 år sedan - alltså lördagen den 14. oktober 1967 - gick den upp på tredje plats på Tio i Topp.
Jag hörde den första gången just den dagen. Den gick in i mig direkt. Blev gripen av den. Jag var 12 år.
Tyvärr såg jag aldrig filmen.
Terrorbombningar mot civila områden är grymma, och vidriga. Att Putin nu övergått till den typen av "krigsföring" säger en hel del om hans ledarskap.
Men dessutom är de militärt verkningslösa. Det tycks alla experter vara överens om.
(Vill
tillägga att detta resonemang inte gäller bombningar med kärnvapen. De
kan nog tänkas förkorta krig - med påföljden att mänskligheten riskerar
att utplånas samtidigt som kriget slutar).
Tyskarna trodde kanske att de kunde besegra Storbritannien med terrorbombningar hösten 1940 - våren 1941. Det lyckades inte.
När de allierade i slutet av andra världskriget försökte hämnas på den tyska civilbefolkningen med samma typ av barbari var det också militärt verkningslöst. Förmodligen förkortades inte kriget en enda dag av dessa bombraider.
Den som börjar med terrorbombningar mot civila ägnar sig åt en massiv hämnd mot motståndarens civilbefolkning - inte med krigsföring.
Ett av de mest kända fallen av bombterror mot en civilbefolkning var den s.k. "Blitzen". Dvs Nazitysklands försök att bomba den engelska civilbefolkningen till underkastelse 1940-41. Det var inte endast militärt meningslöst. Det var militärt kontraproduktivt. Och ledde kanske till att Storbritannien överlevde.
Men här måste jag tillägga. Det har faktiskt funnits ett exempel på att bombterror mot civilbefolkning lett till militära fördelar. Men då endast på grund av att motståndaren lurades till att svara med samma mynt.
Jag syftar återigen på Blitzen.
Under den första perioden av den tyska bomboffensiven mot Storbritannien var dess fokus att bomba militära mål. Och de viktigaste var det brittiska flygvapnets (RAF:s) sambandscentraler. Samstämmiga uppgifter visar på att RAF var pressade till bristningsgränsen. Dess ledning fruktade att RAF:s organisation skulle kunna kollapsa. Och då skulle vägen ligga öppen för tyskt luftherravälde - och kanske en tysk invasion.
Jag vet inte om det någonsin blivit klart om det som RAF just i detta läge svarade med - var en slump - eller en medveten plan* för att lura Hitler i en fälla. Jag gissar på det senare.
Man genomförde faktiskt en - terrorbombning av Berlin. Det kom som en chock för den tyska befolkningen - och tydligen också för Hitler. Han höll ett av sina koleriska tal och skrek att detta krävde en hämnd. Civilbefolkningen i Storbritannien skulle minsann få lida - mångdubbelt värre än den i Berlin.
Och så kom alltså beslutet om att hämnas. Luftwaffe fick
order om att upphöra med sitt fokus på militära mål - nu skulle
britternas storstäder utsättas för en terror utan like. Från och med nu
var det alltså terror mot civilbefolkningen som gällde. Det verkar råda
en enighet bland miltärhistoriker att detta gav RAF det andrum de
behövde. Det brittiska flygvapnet slogs aldrig ut, och Tyskland kunde
följaktligen aldrig invadera Storbritannien.
Hitler var alltså inte direkt ett militärt geni. Och i detta fall gynnade hans fanatiska önskan om en så grym hämnd som möjligt motsidans krigsinsatser.
Därför är det anmärkningsvärt att de allierade i slutet av kriget tog över tyskarnas metoder, med grymma och militärt meningslösa terrorbombningar. Ett av de värsta exemplen var terrorbombningarna av Dresden natten mellan den 13 och 14 februari 1945. Måmga stadsdelar blev till brinnande infernon,och oerhört många människor dog**.
I februari 1945 var kriget så gott som slut, Tysklands nederlag var en tidsfråga, alla visste att det inte fanns något som kunde hejda dess nära förestående nederlag. Bombningarna blev då ett krig mot civila, inte en del av kriget mot den tyska armén.
Samma logik som vägledde Hitler 1940-41 och som vägledde allierade generaler under andra världskrigets slutfas vägleder nu Putin. Att straffa och plåga civilbefolkningen ses uppenbarligen som en viktig uppgift.
Dessa bombningar kommer att öka Ukrainas sympatier i världsopinionen.
Tysklands strategi under Blitzen var dum och blodtörstig - de allierade generalerna i slutet av andra världskriget var kanske endast blodtörstiga.
Vilken av dessa kategorier Putin och hans terrorbombningar tillhör kan man fråga sig - jag tippar på det förstnämnda. Eftersom Ukrainas förmåga att besegra Ryssland till stor del bygger på konstanta vapenleveranser från väst, och dessa blir lättare att politiskt motivera för ledarna i väst ju mer upprörd opinionen blir över Putins krigsföring - kanske Putins senaste hämnd inte endast är moraliskt förkastlig - utan även militärt kontraproduktiv.
----------------------------------------------------
*På kort sikt närmast cynisk - det var inledningsvis den egna civilbefolkningen som drabbades! - men på lång sikt räddade den ju i så fall även civilbefolkningen från ett än värre öde...
** Det finns
olika bedömningar av hur många som dog i Dresden denna natt. 250.000 är
den högsta siffran jag sett nämnas. Mer vanligt är att uppskatta det
till ca 25.000 - dvs tio gånger lägre! Men även sådana siffror är ju
skrämmande höga.
Bilden: Aldwychs tunnelbanestation användes som ett skyddsrum under Blitzen.
Här kan man höra ett föredrag av Amy Leather från organisationen Socialistv Workers Party i Storbritannien (med en efterföljande diskussion). Där lägger hon fram det partiets och den så kallade IS- (International Socialism)-strömningens analys av,, och teori om, Sovjetunionen. Den analyserar Sovjet (från och med det stalinistiska maktövertagandet 1928) som statskapitalistiskt.
Teorin utvecklades först av Tony Cliff i boken State capitalism in Russia från 1948. Och den applicerades också på liknande stater, som de östeuropeiska, och Kina.
Jag säger inte att jag stödjer den, jag har numera inte någon genomtänkt analys av den frågan, vilket jag kanske trodde att jag hade för ett antal år sedan. Och det var då inte Cliffs analys....
Men analysen är just i detta föredrag faktiskt riktigt intressant . Analyser av Sovjet som statskapitalistiskt fanns förvisso i den svenska 60- och 70-talsvänstern, men de var för det mesta torftiga, på gränsen till enfaldiga. De var oftast maoistiska eller hodjaitiska, eller i några marginella fall ultravänsteristiska.
Därför är det givande att ta del av en betydligt mer intressant statskapitalism-teori om den typen av samhällen. Den utvecklades utifrån en trotskistisk utgångspunkt, även om Trotskij själv aldrig ens snuddade vid den typen av teori...
Ja, jag har faktiskt läst State capitalism in Russia för ett antal årtionden sedan, men har haft bort den.
Jag har på senare tid gått igenom en hel del från Marxist Internet Archive om politiska strömningar på vänsterkanten som man i Sverige mest hörde talas om genom hörsägen.
Jag ska eventuellt skriva mer om just detta ämne senare.
Tony CliffDet som bekymrar mig mest när det gäller gasläckan i Östersjön är inte vem eller vilka aktörer som orsakat den (i vissa nummer av Svenska Dagbladet ses det underligt nog även på nyhetssidorna som ett i praktiken bevisat faktum att det var Ryssland som sprängt sönder sina egna gasledningar) utan att någon överhuvudtaget är beredd att bidra till att släppa ut en så massiv koncentration av växthusgaser upp i luften.
Det metan som släpptes ut är en många gånger starkare växthusgas än koldioxid. På Naturvårdsverkets webbsida kan man läsa att "utsläppen från Nord Streams gasledningar kan motsvara en fjärdedel av hela Sveriges klimatutsläpp under ett år, och ännu mer sett i ett kortare tidsperspektiv. ."
Och de senaste dagarna har faktiskt varit extremt varma för att vara oktober. Kan det finnas ett samband?
Den kemiska formeln för metan
Excerpt from a teenage opera med Keith West var nykomling på Tio i Topp idag för 55 år sedan, 7 oktober 1967. En
sorglig historia om en specerihandlare som brukade komma till stan med
mat, inte kom en dag - och visade sig ha dött.
Handlingen har förresten vissa ytliga likheter med Povel Ramels satiriska sång Varför är där ingen is till punchen?.
Stämningen är helt annorlunda - liksom sensmoralen. Men ytligt sett finns det som sagt likheter i texten.
Povel Ramel 1955/På förekommen anledning, med tanke på de protester som nu skakar Iran. Återpublicerat inlägg från denna blogg, 24 augusti 2017/
Som jag tidigare sagt - ibland har man intrycket att den tid vi lever i
håller på att kastas tilbaks till medeltiden. Det är dystert, men ännu
dystrare är förstås att vi snart kan får ett klimat som liknar det som
rådde innan det fanns liv på jorden.
Men om vi nu lämnat uppvärmningen för ett tag, och går tillbaks till de första meningen - se och hör gärna denna YouTube-länk.
Det är en del av ett tal som Egyptens president Gamal Abdel Nasser höll
1966. Där tar han upp Muslimska Brödraskapets krav på att införa
obligatoriskt tvång för kvinnor att bära slöja utomhus.
Poängen är inte främst att han är emot det - utan hur han presenterar
det. När han för fram det gör han det med ett mycket roat leende, och
publiken framför honom håller på att kikna av skratt. De ser
uppenbarligen detta krav som en helt komisk rest från svunna tider.
Nasser berättar också att han hade frågat ledaren för Brödraskapet
varför dennes egen dotter, som gick på läkarutbildning, i så fall inte
bar slöja. Och tillägger att om denne inte ens lyckats få sin egen
dotter att bära slöja - hur skulle han då tro att Nasser - skulle kunna
tvinga alla kvinnor i Egypten att göra det. Och, som sagt - publiken
viker sig av skratt.
Hela utgångspunkten är att det är något av det löjligaste han hört i hela sitt liv, typ. Och publiken verkar tycka detsamma.
Så var stämningarna i Egypten 1966. Och nu ska ingen tro att Egypten då
var ett land som anpassat sig till västvärlden och deras system.
Tvärtom, Nasser stod i ledningen för en nationalistisk regering som
kallade sig "arabsocialistisk", som så hade retat västimperialismen att
Storbritannien och Frankrike tio år tidigare hade försökt invadera
landet. Det ledde till ett ramaskri och till och med USA tvingades ta
avstånd. Så de franska och brittiska arméerna var så illa tvungna att
dra sig tillbaka.
Vad detta visar är att det motstånd mot västvärldens diktat som också på
den tiden var utbrett i Mellanöstern då nästan aldrig var kopplat till
en utbredd irrationell önskan till någon sorts kulturell regression.
Detta kom senare, efter att trycket från imperialismen hade slagit
sönder "arabsocialismen" och drivit den på reträtt. I Egypten kom
exempelvis Sadat efter Nasser - och han öppnade dörren för USA,
privatiserade, och sänkte levnadsstandarden för de stora massorna. Sedan
fick han ett växande Muslimska Brödraskapet som ett brev på posten...
Men denna kulturella regression kopplad till nyliberalism har vi ju även
här. Medan Mellanöstern har haft privatiseringar och islamism har vi
här haft privatiseringar - och Sverigedemokrater. I Frankrike har vi
privatiseringar och Le Pen. Osv.
1966 tedde sig politiken i stora delar av världen som både rationell och begriplig, Det gör den inte idag.
Gamal Abdel Nasser
Det går just nu en ganska läskig serie i SVT, The Grave.
Att den kallas "The Grave" och inte försvenskas till "Graven" beror nog
på att det för några år sedan gick en annan thriller-serie på SVT (som också finns på SVT Play) och som hette just "Graven". Nåväl, själva
utgångspunkten i "The Grave" är att tre döda människor som hittats i en
grav har samma DNA som tre nu levande människor. Det framställs som ett
djupt mysterium, av en närmast hisnade art, och skulle också vara det
om DNA:t var lika till hundra procent (och förstås att de döda inte var
enäggstvillingar med de levande!)
Men istället kan seriens
okunniga manusförfattare inte låta bli att konkretisera i en helt annan
riktning. De säger efter ett tag att de döda och de levande har "nästan"
lika DNA och på ett ställe sägs det att de är lika till 95 procent. Men
det är snarast en osedvanligt stor skillnad.
Jag kollar upp och det visar sig att i genomsnitt har två medlemmar av släktet Homo Sapiens cirka 99,95 procent identiskt DNA.
Dessutom är chimpansens och människans DNA identisk till 98, 5 procent. .
Så hela grunden för seriens fortskridande spöklika handling blir fel...
Viktigt? Kanske.
De ytterst små skillnaderna i DNA både mellan människor, och mellan människorna och de närmaste djurarterna (även skillnaderna mellan oss och till exempel hundar är mycket mindre än många skulle tro) visar hur mycket de olika livsformerna på jorden har gemensamt.
Tänk nu inte
att människor nästan är djur. Tänk istället att djuren nästan är
människor. Och att alla människor är oerhört lika - också det mycket mer
än många vill tro.
Denna skräckfilm fascinerar mig. Och triggar i vissa avsnitt fram - just skräck. Den måste väl ses som en b-film, många skulle nog säga c-...