Som många torde veta har Anna Ardin kommit ut med en bok med just denna titel. Den kan beställas här.
Anna Ardin är en av de två kvinnor som berättade att de utsatts för handlingar av Julian Assange, som polisen bedömde som sexualbrott. För Annas del blev rubriceringen sexuellt ofredande. För den andra kvinnan, Maria, blev den våldtäkt.
Jag är inte jurist, och är bland annat därför definitivt osäker på om det skulle kunna leda till en fällande dom i en domstol. Men två saker känner jag mig säker på. Att Assange dels är en man med en ganska så förfärlig syn på kvinnor. Som han även visar i praktiken. Och dessutom en uttalad, på gränsen till paranoid anti-feminist.
Det första bygger jag delvis på bokens skildring, men även den son läser på nätet publicerade texter från förundersökningen, mellan raderna, torde få en sådan bild. Det finns de som hävdar att bokens innehåll står i strid med det man får reda på i materialet från förundersökningen. . Det är definitivt inte min åsikt.
Assanges paranoida anti-feminism är dock inget man behöver gå till boken för att bekräfta. Hans egna uttalanden - som exempelvis att Sverige är "feminismens Saudi-Arabien" räcker gott och väl.
Även om jag inte kan uttala mig om han skulle ha kunnat fällas i en domstol anser jag att det borde ha prövats. Nu avbröts förundersökningen innan den hade avslutats - därför att Assange stack sin väg.
Men de starkaste partierna i boken är dess skildring av den hetskampanj de båda kvinnorna utsattes för - i stort sett från dag ett. Somliga har betvivlat den bild som boken ger av denna - men det gör jag absolut inte. Eftersom jag just när det begav sig ganska noga följde förövarförsvarande, övergreppsförnekande och även "papparättsliga" sidor.
En av anledningarna till att jag följde dem var att jag själv till och från utsattes för angrepp på dessa.
Hatet på dessa sidor mot dessa två kvinnor var rosenrasande.
Man kunde för övrigt tidigt se att angreppen mot dessa kvinnor kom huvudsakligen från två håll. Dels från en fyrkantig och småparanoid "vänster" som redan från dag ett började spekulera i att de två kvinnorna skulle vara CIA-agenter eller mer i allmänhet redskap för USA-imperialismen. Det talades om en "honey trap" där Assange lurades in en situation där han skulle kunna utlämnas till USA.
Det fanns aldrig skymten av belägg för detta.
Men ganska snart dök det upp nya aktörer i denna hetskampanj. Det var övergreppsförnekare som aldrig ens en sekund skulle bry sig om hoten mot Assange om det inte kunde användas mot "feminister " som "styrde Sverige" och vars högsta mål var att sätta så många "oskyldiga män" som möjligt i fängelse. En del av dessa var faktiskt mest av allt mörkblå, och skulle aldrig brytt sig om att försvara någon mot hot från USA - om det inte vore för den anti-feministiska poäng de kunde få.
Den som läser boken inser att Anna Ardin är såväl vänster som anhängare av Wikileaks. Det finns inget som helst stöd för att hon skulle ha haft en dold agenda av högertyp. Hon hamnade i en situation där hon plötsligt befann sig i ett ovanligt ettrigt och långvarigt drev.
Jag kan ha fel, men mitt intryck är att angreppen efter ett tag inriktade sig mer specifikt på just Anna A, möjligen för att hon var en offentlig person.
Och när kampanjen mojnade, började hon även angripas för att vara krypto-islamist, eftersom hon aktivt arbetade mot islamofobi. Hur någon på en och samma gång kan vara CIA-agent och islamist-agent framgick kanske inte helt klart.
Jag tycker att boken borde läsas. Gärna parallellt med de delar av förundersökningen som Assanges advokater sammanställt och som kan hämtas bland annat från nättidningen Paragraf. Trots att detta måste ses som en partsinlaga bekräftar det snarast boken - om man läser kritiskt.
Boken ger en form av djupperspektiv som i alla fall får mig att se på dessa utvalda delar av förundersökningen med nya ögon.
23 kommentarer:
Har någon av kvinnorna kubansk bakgrund? Jag minns ett rykte från den tiden att de skulle ha varit exilkubanskor som arbetade åt CIA. Ryktet spreds i vänsterkretsar.
Så vitt jag vet har ingen av dem kubansk bakgrund. Och av det jag minns av ryktet gick det inte alls ut på att någon av dem var kubaner, men att Anna Ardin som sosse i sitt hat mot kommunismen ville stöda USA mot både Assange och Kuba.
Det mest konkreta jag hörde som stöd för detta var att hon hade varit på Kuba och där bland annat hade hade träffat oppositionella. Vet inte om det stämmer, men även om det gör det är ju steget långt från de konspirationsteorier som spreds
Vet inte om jag håller med om att Assagne verkar ha en förfärlig kvinnosyn. Ett vet vi dock, han var hårt ansatt av groupisar överallt där han föreläste. Hans tidigare kollega varnade honom för att befatta sig med groupisar pga av allt drama och säkerhetsrisker det kan föra med sig. Framgår i ett av polisförhören.
En av groupisarna som slängde sig platt för Assagne var gift med en journalist som samarbetade med Assagne. Mycket oklokt att skaffa sig fiender i onödan på det viset, särskilt när man är en jagad man.
Hur som, jag tror att en människa som ständigt har groupisar rännande efter sig mycket snabbt tappar respekten för groupisar. Det är ett fasligt patetisk beteende. I det läget drar man sig inte för att jonglera med flera groupisar på en gång som tror att de befinner sig i början på en seriös relation. Man intresserar sig inte för groupisarnas framtidsplaner.
Ovanstående plus de delar av förundersökningen som läckt ut gör att jag inte ser det som rimligt att fälla, eller ens åtala Assagne för någon form av sexbrott. Ardins hämndmanual på hennes blogg där hon nämner sexbrotttsanmälan av otrogna män som en passande hämnd gör mig också mycket misstänksam.
Gör följande tankeexpriment: Byt kön på de inblandade. Tänk två män som i samförstånd anmäler en kvinna för våldtäkt. "Först hade vi sex frivilligt men sen vaknade jag av att hon red mig när jag hade morgonstånd, utan kondom, tänk om vi fått AIDS, hon måste tvingas att testa sig, förresten här är en kondom från ett tidigare samlag som hon saboterade så den sprack, visserligen kliniskt rengjord från DNA men ändå, hon gjorde nästan likadant med Gösta, han mår också skitdåligt nu, eller hur Gösta!"
Kan inte tänka mig att det gått till åtal.
PS. En annan sak rörande Assange är att det är närmast skandalöst att Donald Trump inte benådade honom för de brott USA anklagat honom för. Han använde sig upprepade gånger av Wikileaks i sina angrepp mot Hillary Clinton i valet 2016. Det var så centralt i hans kampanj att han kanske rentav skulle kunnat ha förlorat - detta material förutan. LITE tacksamhet borde han väl ändå ha kunnat visa...
Hugge
'
"Gör följande tankeexpriment: Byt kön på de inblandade".
Eftersom det är så extremt ovanligt att kvinnor våldtar vuxna män skulle varje domstol ha ganska bra skäl för att vara tveksam till en sådan berättelse.
Just detta är väl också ett av mina skäl för att tycka att din parallell inte är så oerhört relevant...
Instämmer helt om Trump förutom att jag tror Trump vunnit även utan wikileaks. Ett sorgligt svek. Men för att återgå till min parallell, det är som du säger extremt ovanligt att kvinnor våldtar vuxna män. Dock, bör en kvinna som utan tillåtelse rider morgonståndet på en sovande man hon kvällen innan haft samtyckande sex med kunna dömmas för våldtäkt? Jag tycker inte det. Är säker på att det är vanligt förekommande i både fasta relationer och tillfälliga föbindelser.
Sen kan det hända att jag blivit heligt förbannad. Är själv typ lika AIDS-nojig som Ardin så jag hade sett det som en kränkning av min rätt att skydda mig från eventuell smitta hos den tillfälliga förbindelsen. För att inte tala om risken för graviditet. Vore en jobbig vändning i livet om man fick HIV och dessutom blev far till ett barn som kanske var smittat.
"Dock, bör en kvinna som utan tillåtelse rider morgonståndet på en sovande man hon kvällen innan haft samtyckande sex med kunna dömmas för våldtäkt?"
När jag tänker efter ringer det en klocka. Jag tror faktiskt att det har funnits ett sådant fall en gång. Hur domen blev minns jag inte men något som liknar detta tror jag någon gång varit upp i domstol...
Det scenario som kan te sig osannolikt om man endast skummar de valda delar av förundersökningen som kan hittas på nätet blir faktiskt mycket mer rimligt sedan man har läst boken. Jag tycker att det är bra om den blir läst. Som allt annat ska den förstås läsas kritiskt, men den lägger till så att säga en ny dimension till det jag själv visste förut.
Vilket inte betyder att jag har ändrat min grundsyn. Den var samma som nu redan 2010, då jag skrev detta. https://kiremaj70.blogspot.com/2010/12/julian-assange-och-wikileaks-tva.html
Sverige är feminismens Saudiarabien? Vad betyder det ens? Var finns människorna som ifrågasätter den här typen av manliga, antifeministiska blaj-påståenden? Tror han då att feministerna i Sverige tvingar svenska män att bära slöja, att män inte får köra bil, är omyndigförklarade och inte får vistas utomhus utan kvinnliga övervakare?
För övrigt instämmer jag i vad Erik säger. Sexualbrotten och Wikileaks är två skilda saker som skall hållas isär. Sen ser vi ett alltmer vanligt fenomen - män som projicerar antifeministiska gärningar på feminister. "Kasta oskyldiga män i fängelse" är en projicering av att antifeministiska styren i världen kastar oskyldiga kvinnor i fängelse. Man anklagar andra (kvinnor och feminister) för sånt som män, antifeminister och antifeministiska regimer själva gör sig skyldiga till. Så genomskinligt.
Det han sa om Sverige och Saudiarabien var ju efter att förundersökningen hade inletts, och han hade vägrat inställa sig. Jag tror att han jämförde att han själv åtalades, med exempelvis att homosexualitet var förbjudet i Saudiarabien. Han menade väl ungefär så här: "samma bigotta fanatiker här som där".
Skillnaden är ju att de av Sveriges lagar som ledde till åtalet mot honom är riktade mot övergrepp, nedan Saudiarabien har många lagar som förbjuder människor att göra saker som inte på något sätt skadar någon.
Det var ju en entydigt anti-feministisk logik som låg bakom hans uttalande.
Det finns såklart män som anser att sexualbrott inte skall vara ett brott. Sexualbrott som män begår mot kvinnor och barn, alltså. Precis som rånare anser att det inte skall vara ett brott att stjäla saker från andra.
För övrigt så polisanmälde ingen av Assanges två offer honom för sexualbrott.
NoBoy Toy:
Det kan ju även vara så illa att vi har både ett stort samhällsproblem med övergrepp och ett stort problem med falskanmälningar. Undrar om det är för jobbigt för många människor att ta till sig den tanken. Därför så många ensidigt väljer ena eller andra perspektivet.
Ser samma problem med förträngda minnen av övergrepp. Är av olika orsaker övertygad om att detta fenomen är vanligt förekommande. Tyvärr är även existensen av falska förträngda minnen och skev terapi en realitet. Hela problematiken känns överväldigande om man håller bägge dessa påståenden för sanna. Det lär dock behövas om det ska göras några framsteg.
Hugge: Vi har ett stort samhällsproblem, världsproblem med övergrepp. Vi har inget stort samhällsproblem med "falskanmälningar".
Hugge
Nej, jag tror inte att det finns ett stort problem med falskanmälningar. I alla fall ser jag inget somt tyder på det. Vad gäller dessa två kvinnor var det som sagt inte de som ville anmäla. Det var polisen som började driva frågan och berättade för kvinnorna att det de beskrivit var ett brott, vilket de själva inte hade insett.
Vad gäller falska minnen anser jag att om någon har ett starkt intensivt minne av att ha utsatts för övergrepp har hen med all sannolikhet utsatts för övergrepp. Men det betyder ju inte att allt i berättelsen alltid måste stämma. Jag är ganska övertygad om att många som berättas att de kidnappats av UFOs verkligen har utsatts av någon - men knappast av utomjordingar.
I en del fall verkar de ha varit offer för CIA:s MKUltra-projekt. Men i andra fall kan de förstås ha varit människor som inte haft några minnen alls, men berättat det för att de vill få lite status i ufolog-kretsar.
Den manliga benämningen "falskanmälningar" är sällan/aldrig falskanmälningar i ordets rätta bemärkelse. Istället handlar det om män som har en annorlunda syn än kvinnor, på vad män skall få göra mot kvinnor sexuellt.
Anna Ardin har skrivit om saken på sin blogg .
Hugge
Med all respekt. Jag kände mig tyvärr tvungen att ta bort din kommentar. Jag borde ha skrivit samma sak på bloggen som jag skrev på Facebook, när jag länkade till Anna Ardins blogg. Nämligen att jag inte accepterar rena personangrepp mot henne.
Du passerade med råge de gränser jag själv har satt upp för acceptabel polemik på denna blogg.
Till alla andra vill jag dessutom tillägga att det INTE råder en total yttrandefrihet på denna blogg. De som vill ha en total frihet att angripa någon rekommenderas att logga in sig på Flashback. ;-)
Ok, det är din blogg. Vill dock påpeka att inlägget kretsade kring Ardins hämndmanual. Ägnar mig inte åt personangrepp annat än att dra slutsatser utifrån vad folk förespråkar.
Om man drar vissa slutsatser kan det förstås ibland glida över till personangrepp.
Jag vet inte om du tillhör de som av princip inte vill läsa hennes bok, men om du inte gör det behandlar hon själv frågan i just denna på sidorna 105 ff.
Den värsta tolkningen är ju inte alltid nödvändigtvis den riktigaste.
"Har just haft en mejlkonversation med Anna Ardin och hon var klart resonabel och
tog till sig mina argument"
Hon har faktiskt fått beröm på skvaller- och förtalssajten Flashback ...
Ja, det är ju trots allt inte förbjudet att skriva vänliga saker på Flashback. Det är i princip två saker som verkar vara absolut förbjudet på Flashback, och vare sig förtal eller vänlighet tillhör ju dessa.
Det är förbjudet att outa andra Flashback-skribeter. Och det är förbjudet att vara off topic.
Själv läser jag numera aldrig på Flashhback, med undantag för om någon har anhållits, häktats eller åtalats för ett brott, och jag av någon anledning vill veta vem det är.
Lång artikel med bilder och intervju i DNs lördagsbilaga ...
"Eftersom det är så extremt ovanligt att kvinnor våldtar vuxna män skulle varje domstol ha ganska bra skäl för att vara tveksam till en sådan berättelse."
Jag som man har varit med om det två gånger IRL
Om jag är ovanlig vet jag inte men så är det.
En gång i Italien av äldre kvinna och en gång
på ett sjukhus i Sverige då en kvinna kom in i
mitt rum när jag var sängliggande och jag inte
kunde göra motstånd. Det märkliga var den andra
gången då läkaren frågade mig: "Var det inte skönt?.
Då jag berättade om det.
Jag har aldrig varit med om det. Och aldrig hört talas om någon jag känner eller har träffat som varit med om det.
Och - mer väsentligt - med något enstaka undantag inte stött på sådana fall i facklitteraturen.
Även bortsett från allt annat finns det ju dessutom mycket stora anatomisk-tekniska problem förknippat med att genomföra det.
Jag säger inte att det inte kan ske - jag känner själv till ETT fall, där mannen just låg på sjukhus och i stort sett inte kunde röra sig.
Men så vitt jag kan se är det extremt ovanligt - och jag ändrar inte på denna uppfattning för att en anonym kommentator på min blogg berättar om två fall som han säger sig ha varit med om.
Om det du säger är riktigt (och det har jag ju ingen möjlighet att bedöma), torde du i så fall just ha vari med om något mycket ovanligt, och det två gånger.
Skicka en kommentar