Det finns en sång som jag minns från barndomen som så ledsam att den var rent otäck.
Jag har bara mints några rader från den men nu upptäcker jag den på YouTube.
Den heter Jesu järnväg och kan höras här.
Av olika anledningar gick den djupt in i mig.
Nu har jag alltså hört den i sin helhet. Det har jag inte gjort sedan jag var barn.
PS. Fast melodin är inte riktigt densamma i denna version.
fredag 23 juni 2017
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
En paradox
Tillvaron är just nu full av paradoxer. Nu har exempelvis en lag som är klart antifeministisk, röstats igenom, och de enda som röstar emot d...
-
Världen är, som bekant, ingen idyll. De mest otäcka saker förekommer, öppet såväl som dolt. Det är också sant att det finns en rad realistis...
-
Långfredag.... Dagen då man ska fira hur "Guds son" offrades och torterades ihjäl för 2000 år sedan. Många vet dock inte bakgrun...
-
Jag är absolut för transsexuellas rättigheter, men det nya lagförslaget är ogenomtänkt, och riskerar att leda till stora problem. Här är et...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar