I natt drömde jag något konstigt. Jag gick på en landsväg. Till min irritation upptäckte jag att bilarna körde "fel". Jag höll nästan på att bli påkörd.
Till sist fick jag nog och skrek rätt ut i luften: "Era idioter, inser ni inte att det ska vara vänstertrafik i det här landet".
Bilarna körde alltså på höger sida. Och i drömmen trodde jag att trafikreglerna var de som hade rått när jag var barn.
Det är frestande att se "vänster" och "höger" i drömmen som politisk symbolik, som en reaktion mot den högervridning i landet (och stora delar av världen) som inleddes ungefär 1980, och det kan säkert ligga något i det.
Men det utesluter inte att den också handlar om vänstertrafik "på riktigt".
Jag hade ångest under hela barndomen men det extrema ångestgenombrott som ledde till den första kontakten med psykiatrin kom vid tolvårsåldern den 4 september 1967. Dagen innan - den 3 september - hade Sverige gått över till högertrafik. Det är osannolikt att detta samband var en ren slump.
Sammanbrottet skulle med all säkerhet kommit ändå, men det ser ut som om högertrafikomläggningen i alla fall var åtminstone EN av de utlösande orsakerna. Världen såg plötsligt annorlunda ut, och det ledde till en än mer ökad osäkerhet.
När min bror bjöd mig på en resa till Malta i december 2009, var det en positiv upplevelse på många sätt. Men en liten del av det positiva KAN ha varit att Malta hade vänstertrafik. Det kändes - hemvant på något sätt. Det var lite av en upplevelse.
En sak till. Under många år har jag haft ett mönster i hur jag sätter mig i inte alltför fulla bussar och pendeltåg. Ja, jag har ALLTID velat sitta vid fönsterplats i tågets färdriktning. Men de senaste kanske tio åren har jag märkt att jag dessutom alltid vill sätta mig på vänster sida i vagnen.* Det skedde länge automatiskt., och jag upptäckte det inte medvetet förrän för några år sedan.
Denna tendens är så stark att den till och med är starkare är önskan att sitta så jag ser i tågets eller bussenes färdriktning. Om jag måste välja mellan att sitta på höger sida av vagnen och se framåt eller att sitta på vänster sida i vagnen och se "bakåt" föredrar jag alltid det senare.
Vad beror denna "vänstervridning" på? Att jag ännu inte hunnit vänja mig vid den förändring som kom den 3 september 1967?
____________________________
*Dvs sitta så att jag har min vänstra sida mot fönstret.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
"The curse of the crimson altar"
Denna skräckfilm fascinerar mig. Och triggar i vissa avsnitt fram - just skräck. Den måste väl ses som en b-film, många skulle nog säga c-...
-
.. om styckmordet är helt monolitisk. När det diskuterades tidigare fanns det alltid olika åsikter, nu kommer bara den ena sidan fram. De ...
-
/Publicerad i Spegeln 2/2000./ /Återpublicerat på förekommen anledning. Mitt inlägg kan te sig extremt, men det torde vara mycket svårt ...
-
Världen är, som bekant, ingen idyll. De mest otäcka saker förekommer, öppet såväl som dolt. Det är också sant att det finns en rad realistis...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar