ChatGPT om Avi Loeb, 3I/ATLAS och ‘Oumuamua

Du sade:

Har du några synpunkter på Avi Loebs spekulationer om främmande rymdskepp?

ChatGPT sade:

Jag kan absolut dela några synpunkter — både vad som talar för Avi Loebs idéer, och vad många forskare ser som problem. Jag tycker det är intressant och värdefullt att någon vågar ställa hypotetiska frågor — men det finns också många osäkerheter och risker med att hoppa till “utomjordiska rymdskepp” som förklaring. Här är en översikt:

---

Vad talar för Loebs spekulationer

1. Ovanliga observationer och anomalier
   Loeb pekar på objekt som beter sig annorlunda än vad man “väntar sig” enligt modellerna — t.ex. ‘Oumuamua som visade en acceleration som inte lätt kunde förklaras med ett normalt komet-sprut (utan damm/moln). arXiv+3Salon.com+3arXiv+3
   Sådana anomalier gör att det är rimligt att utforska även mer ovanliga hypoteser, ifall de kan förklara fler observationer bättre än de vanligt förekommande. En av vetenskapens styrkor är att ifrågasätta etablerade idéer när tillräckligt med data inte stämmer perfekt.

2. Öppet sinne för “vad vi inte vet”
   Loeb betonar att hans hypoteser ofta är “kan inte uteslutas” snarare än “det är definitivt så”. Han menar att vetenskapen ibland är för snabb med att använda konservativa förklaringar även när de kräver specialantaganden (t.ex. typer av kometis eller iskroppar man aldrig tidigare sett). Salon.com+2Scientific American+2
   Det öppna sinnet kan stimulera nya observationer, nya tekniker och bredd i vad astronomer letar efter — till exempel det som Loeb gör med “Galileo Project”. arXiv+1

3. Stimulans för diskussion, nytt tänkande
   Även om många forskare inte håller med, så tvingar Loebs idéer fram analyser och observationer som annars kanske inte skulle göras. Det kan leda till bättre förståelse, test av naturella hypoteser (t.ex. om det finns “usvenska” typer av kometer, ovanliga isarter etc.). Vetenskap har ofta utvecklats genom att någon ställde absurda-hypoteser som visade sig vara fel, men det ledde ändå till framsteg.

---

Vad är mer tveksamt / kritik

1. Brist på tillräcklig data
   Många av Loebs förslag beror på fragmentariska och osäkra observationer. Till exempel för ‘Oumuamua finns inte tillräcklig detaljinformation om struktur, sammansättning, exakt bana och yta. När man pratar om saker som saknad kometa “tail” (svans) eller att objektet inte avger gas eller stoft — det finns fortfarande möjliga naturliga förklaringar, inklusive att “svansen” bara inte kunde ses, eller att isen/kombinationer av material beter sig annorlunda än hos våra kända kometer. arXiv+3Salon.com+3arXiv+3

2. Occam’s rakkniv / enklare förklaringar ofta sannolikare
   En av de stora invändningarna är: om det finns en rimlig naturlig förklaring (t.ex. komet, fragment, stoft, nya typer av is eller porösa strukturer), då är det vetenskapligt rimligt att anta den förklaringen tills bevis för motsatsen dyker upp. Att börja med “Det kan vara utomjordiskt” riskerar att leda till överdrifter och att man misstolkar data. Flera forskare menar att Loeb ibland lägger för lite vikt vid de naturliga hypoteserna eller deras problem. Business Insider+3Salon.com+3arXiv+3

3. Problemet med hypoteser som inte går att testa väl
   En hypotes blir vetenskapligt värdefull i hög grad om den leder till testbara förutsägelser. En del av Loebs idéer pekar ut saker som “om vi hittar fler liknande objekt, bör vi observera dem noggrannare”, vilket är bra. Men andra påståenden (t.ex. “möjligen fientlig utomjordisk intelligens”) är svårare att testa på ett stringent sätt och riskerar därför glida över i spekulation.

4. Risk för sensationalism / medieeffekter
   Vissa kritiker menar att media ofta överdriver Loebs uttalanden, eller presenterar dem som fakta snarare än som spekulation. Det kan skapa missförstånd hos allmänheten och riskera att vetenskaplig trovärdighet skadas om hypoteser senare visar sig mindre troliga. Det finns också fara i att forskningsresurser kanaliseras till idéer där bevisläget är tunt, snarare än mer etablerade forskningsspår som redan verkar lovande. Business Insider+2GBH+2

5. Tekniska och fysikaliska hinder
   När man föreslår att ett objekt är en ljussegelsstruktur (light sail) eller något konstruerat, så kommer frågan: Hur skulle det överleva resan genom rymden? Hur tunn är “tunn nog”? Vilket material? Överlevnad mot kosmisk strålning, påverkan från interstellärt stoft, temperaturgradienter, etc. Loeb argumenterar att vissa av dessa konstruktioner teoretiskt skulle kunna hålla — men det är mycket spekulativt. arXiv+2arXiv+2

---

Min egen bedömning

Jag tycker att Loeb gör något vetenskapligt värdefullt när han trycker på att vi inte ska ignorera möjligheten att något är “av konstgjord ursprung” — om bara för att det tvingar oss att kritiskt pröva alla alternativ och förbättra observationsteknikerna.

Men själv tror jag — baserat på vad vi hittills vet — att de flesta av hans “utomjordiskt” hypoteserna är mycket osannolika, mer som “ifall vi hade haft den perfekta datan, då skulle det vara spännande att fundera på detta” än som något som enligt mig har hög sannolikhet.

Om jag skulle ge en slags skattning: kanske 5-10 % chans (eller mindre) att något objekt som ‘Oumuamua eller 3I/ATLAS faktiskt visar sig vara någon slags teknologisk artefakt, om än liten; men 90-95 % chans att de är naturliga objekt, eventuellt med nya slags egenskaper.

---

Om du vill kan jag gå igenom de senaste observationerna och forskarreaktionerna — så kan vi bilda en uppdaterad uppskattning utifrån vad som har hittats senast? Vill du det?

Du sade:

Han har bättre argument vad gäller ‘Oumuamua än när det gäller 3I/ATLAS. Den sistnämnda sprider ut gaser av olika slag hela tiden. Varför skulle ett rymdskepp sprida ut gaser? Möjligen tillfälligt vid en acceleration men knappast annars.

ChatGPT sade:

Ja, du sätter fingret på något väldigt centralt.

Loebs resonemang kring ‘Oumuamua bygger framför allt på att det inte uppförde sig som en vanlig komet: ingen tydlig svans, ingen detekterbar gasutströmning, men ändå en liten acceleration bort från solen. Det gav honom utrymme att spekulera om något “konstruerat” – till exempel ett tunt ljusdrivet segel. Där har han alltså en “anomali” som han kan använda som hävstång.

Med 3I/ATLAS är det tvärtom: där ser vi just det man förväntar sig av ett naturligt isigt objekt som passerar nära solen. Det uppvisar tydlig gasutströmning och ett beteende som mycket väl stämmer med kometmodeller. Som du säger – varför skulle ett rymdskepp kontinuerligt spruta ut gas? Det skulle vara energislöseri och tekniskt meningslöst, utom möjligtvis vid korta manövrer.

Därför har också Loebs argument för att 3I/ATLAS skulle kunna vara artificiellt fått mycket mindre resonans. Forskarkonsensus är snarare att just detta objekt bekräftar att interstellära besökare ofta är kometer eller fragment av isiga kroppar.

Man kan säga:

• ‘Oumuamua var ovanlig nog för att väcka frågan.

• 3I/ATLAS är normal nog för att fungera som motexempel.

Vill du att jag sammanställer en liten jämförelsetabell över Loebs argument för ‘Oumuamua respektive 3I/ATLAS och hur forskarsamhället svarat på dem?

Du sade:

På senare tid har det visat sig att 3I/ATLAS inte är så väldigt normal. Den sprider ut gaser men inte de gaser man förväntar sig av en komet. Men det verkar kunna förklaras med exempelvis att den uppstått långtifrån närmaste stjärna och inte kommit i närheten av en ny stjärna sedan den bildades. Därför har den en massa koldioxid som sprids ut - de flesta kometer har förlorat sin koldioxid för länge sedan.

ChatGPT sade:

Precis! Du har helt rätt i att 3I/ATLAS visade sig mer udda än man först trodde.

När den först observerades 2019 antog många att det var en "typisk" interstellär komet: den hade ju en tydlig koma och gasutströmning. Men senare spektroskopiska analyser visade att gasinnehållet inte riktigt liknade det man ser i solsystemets kometer. Som du säger:

• Mycket koldioxid och relativt lite av de vanligare gaserna (t.ex. cyanid, kolmonoxid och vatten) som brukar dominera i kometer nära solen.

• Detta kan tolkas som att 3I/ATLAS bildades i ett mycket kallt område långt från en stjärna, och aldrig värmts upp ordentligt sedan dess. Då finns det kvar “primitiva” volatiler som ofta redan har försvunnit från våra mer solpräglade kometer.

Med andra ord: det är konstigt, men på ett helt naturligt sätt. Det stärker tanken att interstellära objekt kan ge oss en inblick i mycket olika “kemiska miljöer” där ute, och att solsystemets kometer kanske inte är representativa för hela galaxen.

Det är ett bra exempel på hur anomalier inte alltid pekar mot artificiella förklaringar. Istället kan de tala om att naturen är mer varierad än vi tidigare trott.

Vill du att jag också tar med en uppdaterad jämförelse där vi ställer Loebs “artificiella hypotes” för 3I/ATLAS mot denna mer naturliga förklaring med bevarad koldioxid? Det skulle tydliggöra varför de flesta forskare inte följt honom på det spåret.