Shocking Blue var en holländsk popgrupp som fick en världshit med Venus 1969, och som låg etta på Kvällstopen med denna i februari 1970. Den låt jag själv mest gillade av dem var dock Send me a postcard. Det var deras tredje låt, som gick upp på den holländska listan i december 1968, och som mest där hamnade på en elfte plats.
Men på Tio i Topp hamnade den först den 20 juni 1970, stannade kvar till och med den 15 augusti samma år, och nådde som högst en sjätte plats (Venus kom konstigt nog aldrig upp på Tio i Topp).
Shocking Blue hade från och med 1968 en sammansättning som liknade de svenska mer sentida grupperna Lambretta och Sounds, där sångerskan var kvinnlig, men där resten av gruppen bestod av män. Sångerskan i Shocking Blue var Mariska Veres. Före 1968 hade gruppen enbart bestått av män.
Efter Venus hade gruppen ingen lika stor hit.
Veres lämnade gruppen 1974 för en solokarriär, men gruppen återuppstod 1979.
söndag 8 maj 2016
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Kan man kalla det moralpanik? - Enid Blyton och SvD genom åren
Jag har roat mig, eller plågat mig, igenom vad Svenska Dagbladet skrivit om Enid Blyton från 1920-talet till nu. Det är en märklig läsning....
-
I dessa dagar läggs namnen på häktade personer snabbt ut på nätet. Först ut brukar vara rännstenssajten Flashback. Sedan följer andra efte...
-
Den nästan helt monolitiska debatten om styckmordet på Catrine da Costa har nu fått en motvikt. I två debattartiklar i tidningen Parabol. De...
-
Jag kan inte låta bli att kommentera de märkliga skriverierna om mig som nyss lagts ut på Monica Antonssons blogg. Inlägget är ganska så sn...
3 kommentarer:
"Send me a postcard" översattes som bekant till "Skicka ett vykort, älskling"
och spelades in av tidiga Gyllene Tider som då var ett ganska charmigt band ...
https://en.wikipedia.org/wiki/Mariska_Veres
Inte ens 60 blev hon ...
Jo, jag har sett det. Det var tråkigt.
Skicka en kommentar