Hellre rödgrön röra än nattsvart reaktion

De senaste opinionsundersökningarna visar att alliansen leder stort. Men så sent som i maj var det de rödgröna som ledde stort. Sådana kraftiga opinonssvängningar är utan motstycke i Sveriges politiska historia. De senaste åren har sympatierna sett ut att åka någon form av berg-och dalbana.

Den främsta orsaken är troligen att skillnaden mellan partierna egentligen är ganska liten. En annan orsak är amerikaniseringen av det politiska livet. Vem som ser mest handlingskraftig och trevlig ut spelar för en inte alltför liten grupp väljare en obegripligt stor roll.

Socialdemokraterna försöker på många sätt att hålla sig så nära Reinfeldts moderater som möjligt. De tävlar om stora skattesänkningar, de vill båda straffskatta sjukpensionärer, sjukskrivna och arbetslösa och dessutom har de rödgröna lovat att inte riva upp speciellt många av Reinfeldts kontrareformer.

För att kombinera tragik med löje har några socialdemokrater kompletterat detta med några idiotförslag som butler på tunnelbanan.

Det är kanske inte konstigt att de rödgröna går tillbaka.

Men, jo, trots allt är det det. För under de senaste åren har Reinfeldt visat att han verkligen ÄR handlingskraftig. Det finns en mörkblå tråd i hans ”reformer”. Systematiskt håller alliansen steg för steg att riva ner arbetarrörelsens landvinningar.

Arbetare ställs mot arbetslösa och sjuka och alliansregeringen drev igenom att de ska beskattas olika. Denna attack mot solidaritet och sammanhållning kombineras med en uppsjö av privatiseringar, avregleringar och utförsäljningar som gradvis håller på att uppösa allt vad välfärdsstat heter – och ersätta den med den iskalla marknaden.

Det ena statliga företaget efter det andra säljs ut. Till och med mycket välfungerande och populära sådana som Apoteksbolaget. Denna utförsäljning kommer att fortsätta om alliansen segrar.

Men även bostäder, skolor och sjukhus privatiseras i en allt högre takt. Ja jag vet att en hel del av detta genomfördes av socialdemokraterna redan tidigare, men takten och beslutsamheten har ökat med Reinfeldt och hans kumpaner.

I slutändan skymtar ett samhälle vida annorlunda än det de flesta av oss har vuxit upp med. Ett samhälle där marknaden gradvis tar över från det allmänna. Ett samhälle där tryggheten privatiseras sönder. Och där solidariteten med sjuka och arbetslösa vittrar sönder.

Att inte fler ser detta mönster är anmärkningsvärt. Att inte fler reagerar är tragiskt.

Vägen till helvetet är inte alltid kantad med goda föresatser. Reinfeldts föresatser är inte alls goda – de är nattsvarta.

Valet handlar inte om vem av statsministerkandidaterna som är mest beslutsam. Det är klart att Reinfeldt är den som vet vad han vill. Men att ledaren för ett block som vill riva upp välfärdsstaten är beslutsam och handlingskraftig gör det hela bara värre.

Visst är det en röra i det rödgröna lägret. Men det är att föredra framför en allians som målmedvetet försöker rasera det som arbetarrörelsen byggt upp i hundra år.

Rösta mot borgarna i september 2010!