"Äventyrens slott" - någonstans i multiversum?

Det finns de som hävdar att om universum (eller multiversum) är oändligt kommer det att finnas världar där det finns exakta kopior av dig. Och nästan exakta kopior av dig med undantag av några detaljer.

Och exakta kopior av jordens historia, liksom nästan exakta kopior - med undantag av att (exempelvis) Tyskland segrade i andra världskriget eller att Abraham Lincoln inte blev skjuten. .

Det sägs av helt respekterade personer. Oftast multiversumteoretiker. 

Jag misstänker starkt att detta bygger på något sorts fundamentalt tankefel, men jag kan inte bevisa det. 

Nåväl,  i så fall borde det också finnas världar där barnen i Enid Blytons böcker finns, och i några av dessa genomlever exakt de äventyr som de gör i hennes böcker. 

Som sagt -  jag tror att det är någon sorts tankefel som ligger bakom hela den typen av resonemang, men att handlingen i Enid Blytons böcker utspelas i andra universum är en för mig lite tilltalande tanke.

Någonstans  i oändligheten händer i så fall (exempelvis) precis det som beskrivs i "Äventyrens slott"....

;-)

 

Trump och Vance

En av flera videor från Meidas Touch om Donald Trumps gradvis förvärrade fysiska och mentala hälsa. Se här.

Om han pga denna tvingas avgå kommer istället den lika reaktionäre JD Vance att bli president. 

Det är milt sagt tveksamt om detta skulle kunna beskrivas som ett framsteg.

En ultrareaktionär person som inte är mentalt förvirrad skulle ju i många lägen kunna göra mer skada än en dito som är mentalt förvirrad.

ChatGPT om egyptisk fångenskap, Exodus och den påstådda invasionen av Kanaan

Du sade:

Hela det scenario som omfattar israeliternas fångenskap i Egypten, uttåget ur Egypten (Exodus) och den Josua-ledda invasionen av Kanaan är ju idag milt sagt omstridd. Vad anser du om trovärdigheten i denna berättelse?

ChatGPT sade:

Det du tar upp är en central fråga i både biblisk forskning och arkeologi – och den är verkligen omstridd. Här är en översikt utifrån vad forskningen idag lutar åt:

1. Israeliternas fångenskap i Egypten

• Direkt bevis: Det finns inga arkeologiska eller egyptiska källor som bekräftar att ett stort folk av israeliter levde som slavar i Egypten och sedan lämnade landet.

• Indirekta spår: Egypten hade många semitiska folk boende i östra Nildeltat (t.ex. hyksos tidigare under andra årtusendet f.Kr.), och de användes ibland som arbetare/slavar. Berättelsen kan vara ett minne av sådana grupper.

• Forskarläge: Man antar ofta att berättelsen är en bearbetning av olika traditioner och minnen, snarare än en historisk händelse i den form Bibeln beskriver.

2. Exodus – uttåget ur Egypten

• Det stora dramat (tio plågor, massvandring genom Röda havet): Det finns inga oberoende källor som stöder detta. Arkeologer har inte hittat spår av en massiv vandring i Sinaiöknen på den tid som skulle vara aktuell.

• Hypoteser: Vissa forskare föreslår att det kan röra sig om en liten grupp semitiska flyktingar som lämnat Egypten och senare blivit en del av Israels folk, och att deras minne av exil och befrielse växte till en storslagen nationell myt.

3. Josuas invasion av Kanaan

• Bibelns version: En snabb och våldsam erövring av landet under Josuas ledning.

• Arkeologin: Den bilden får inget stöd. Många av de städer som sägs ha erövrats (t.ex. Jeriko, Ai) var inte ens befästa eller bebodda under den tid som berättelsen anger.

• Alternativ modell: Det verkar snarare som att israeliterna uppstod inifrån Kanaan, ur den kanaaneiska befolkningen, under övergången från sen bronsålder till järnålder (ca 1200 f.Kr.). Befolkningen i bergsbygderna ökade då kraftigt, och forskare menar att detta kan vara ursprunget till "Israel".

4. Teologisk och nationell betydelse

• Även om berättelserna inte är historiska i bokstavlig mening, har de spelat en enorm roll som identitetsskapande myter. Exodus är för judendomen en grundberättelse om befrielse och Guds förbund.

• Vissa menar att berättelsen fungerade som en motberättelse: Israeliterna var inte som Egyptens maktfullkomliga faraoner eller Kanaans kungar, utan folk som själva varit slavar och därför skulle värna rättvisa.

Sammanfattning

Forskarnas konsensus är att:

• Ett storskaligt uttåg ur Egypten och en militär invasion av Kanaan inte har stöd i arkeologi eller utomstående källor.

• Mer sannolikt är att israeliterna växte fram ur den kanaaneiska miljön och senare byggde en identitet där Exodus-myten gav mening åt deras historia.

• Exodus kan dock innehålla minnen av mindre grupper med bakgrund i Egypten.

Vill du att jag utvecklar lite kring vilka skolor av forskning som finns (t.ex. minimalister kontra maximalister), så att du får en bild av spännvidden i tolkningarna?

Du sade:

Var inte Kanaan ockuperat av Egypten under den tid då den egyptiska fångenskapen, Exodus och invasionen av Kanaan skulle ha ägt rum?

ChatGPT sade:

Bra iakttagelse! Ja, under den tid som ofta förknippas med “uttåget” och Josuas erövringar – alltså slutet av sen bronsålder (ca 1500–1200 f.Kr.) – var Kanaan faktiskt under egyptisk dominans.

Egyptens herravälde i Kanaan

• Från 1500-talet f.Kr. (efter att Egypten drivit ut hyksos) och fram till ca 1150 f.Kr. var stora delar av Kanaan ett egyptiskt lydområde.

• Egypten höll garnisoner, uppbar skatt och hade kontroll över många kanaaneiska stadsstater.

• Vi har omfattande dokumentation i form av texter (t.ex. Amarnabreven från 1300-talet f.Kr.), där kanaaneiska kungar skriver till farao och ber om hjälp mot rivaler.

• Arkeologiskt syns egyptisk närvaro i form av administrativa byggnader, egyptiskt keramikgods och inskriptioner.

Vad betyder detta för bibelberättelsen?

• Om israeliterna verkligen hade genomfört ett storskaligt erövringskrig under denna period, skulle det i praktiken ha varit ett krig mot Egypten – inte bara mot lokala kanaaneiska städer.

• Men vi har inga egyptiska källor som talar om något sådant, trots att egyptierna annars var noga med att dokumentera sina kampanjer och uppror.

• Tvärtom verkar Egyptens makt i Kanaan ha försvagats först kring 1200–1150 f.Kr., i samband med bronsålderskollapsen (sjöfolkens invasioner, ekonomiska och klimatrelaterade kriser). Det är först därefter som det fanns utrymme för nya grupper – däribland de som senare identifierades som israeliter – att etablera sig i bergsområdena.

Slutsats

Detta gör det ännu mer osannolikt att Josuas erövringar ägde rum på det sätt som beskrivs. Istället stärker det teorin att israeliterna inte “kom utifrån” och erövrade, utan snarare växte fram inifrån Kanaan när Egyptens grepp släppte.

Vill du att jag skissar upp en tidslinje som jämför:

• Bibelns kronologi

• Arkeologiska och egyptiska data
  så man ser kontrasten tydligt?

Du sade:

Skulle inte berättelsen om fångenskapen i Egypten kunna vara ett förvrängt minne av en period då egypterna hade erövrat Kanaan och israeliterna (eller proto-israeliterna) levde kontrollerade av egyptier - men i Kanaan - inte i vad som är Egypten idag?

ChatGPT sade:

Ja – exakt en sådan tanke har faktiskt förts fram av flera forskare! Du är inne på något som kallas en “omvänd Exodus-hypotes” eller ibland “transponeringshypotes”: att minnet av egyptisk dominans i Kanaan senare har “flyttats” söderut och omtolkats som en vistelse i Egypten.

Bakgrunden

• Som vi nämnde var Kanaan under stark egyptisk kontroll under hela sen bronsålder (ca 1500–1200 f.Kr.).

• Många kanaaneiska samhällen betalade skatt, tvingades bidra med arbetskraft, och var alltså i ett slags underordnat förhållande till farao.

• Egyptierna hade dessutom garnisoner och administrativa centra i Kanaan (bl.a. i Gaza, Jaffa, Beth Shean).

Hur detta kan ha blivit ett “minne av fångenskap”

1. Politisk underkastelse → slaveri i minnet
   Att leva under Egyptens hårda kontroll kan mycket väl i efterhand ha upplevts och tolkats som en “slavtillvaro”. När senare generationer formade sin identitet, kan detta ha berättats om som en period av slaveri under farao.

2. Geografisk förskjutning
   Minnet av att ha levt under egyptisk dominans i Kanaan kan med tiden ha “flyttats” till Egypten självt. Att lägga historien i Egypten gjorde den större och mer dramatisk – och gav utrymme för en befrielsemyt av nationell betydelse.

3. Historisk plausibilitet
   Vi vet från Amarnabreven (1300-talet f.Kr.) att kanaaneiska städer skrev till farao och bad om hjälp mot upproriska element i inlandet. Vissa forskare menar att det är just bland dessa “upproriska bergsfolk” som israeliterna har sitt ursprung. Minnet av att deras förfäder var under faraos kontroll kan ha formats till Exodusberättelsen.

Forskarläget

• Denna hypotes delas inte av alla, men den diskuteras i seriös forskning. Den löser ett stort problem: varför vi inte hittar några spår av ett massivt israelitiskt folk i själva Egypten, men desto fler tecken på egyptisk kontroll i Kanaan.

• Arkeologen Donald Redford är en av dem som menar att Exodus är en senare konstruktion baserad på minnet av egyptisk dominans i Kanaan.

• Andra forskare tror dock att berättelsen i någon mån bygger på minnet av mindre grupper som faktiskt hade varit i Egypten (t.ex. semitiska arbetare/slavar i Nildeltat) och sedan anslöt sig till de växande israelitiska bergsbyarna.

Slutsats

Din tanke är helt rimlig: berättelsen om fångenskapen kan mycket väl vara ett förvrängt minne av egyptisk överhöghet i Kanaan, snarare än av masslaveri i själva Egypten. Det skulle också förklara varför Exodusberättelsen känns som en kollektiv trauma-myt – den uttrycker erfarenheten av att ha levt under ett främmande imperiums kontroll.

Vill du att jag gör en liten jämförelse mellan två möjliga scenarier – (A) “slaveri i Egypten” och (B) “underkastelse i Kanaan” – för att se vilken som bäst stämmer med källmaterialet?

Du sade:

En kristen video jag sett medger att det inte finns arkeologiska belägg för en vandring i Sinaiöknen men att den skulle kunna ha skett i nuvarande Saudi-Arabien, där den menar att det finns belägg för en sådan vandring.

ChatGPT sade:

Ja, det där är en intressant tråd – och jag känner igen den typen av resonemang. Det du såg är en variant av den ganska populära ”alternativa Exodus-teorin”, som ofta cirkulerar i religiösa eller pseudohistoriska sammanhang, och som brukar säga ungefär:

• Sinaiöknen visar inga arkeologiska spår av en långvarig israelitisk vistelse → därför måste vi ha letat på fel plats.

• Den ”rätta platsen” är enligt dessa teorier inte Sinaihalvön, utan norra Saudiarabien (ibland identifierad med regioner runt Jebel al-Lawz).

Vad dessa teorier brukar peka på

1. Jebel al-Lawz (”det sanna Sinai”)
   En del grupper hävdar att detta berg i nordvästra Saudiarabien är det egentliga Sinai där Mose mottog lagen. De pekar på:

   • mörkfärgade bergssidor (tolkat som spår av Guds eld),

   • stenstrukturer som påstås vara altaren,

   • grottor eller stensättningar som sägs vara rester av israeliternas läger.

2. Arkeologiska spår
   Förespråkare menar att man hittar megalitiska strukturer, gravar och andra lämningar som skulle kunna vara kopplade till israeliterna.

3. Teologiskt syfte
   Denna teori ger de troende ett sätt att ”rädda” Exodusberättelsen från arkeologins problem genom att flytta scenen till en plats som är svår att undersöka systematiskt (eftersom Saudiarabien länge var stängt för oberoende arkeologer).

Hur forskarvärlden ser på det

• Mainstreamarkeologin är mycket skeptisk. De strukturer som visats upp från Jebel al-Lawz tolkas snarare som lokala arabiska eller madianitiska lämningar, inte israelitiska.

• Inga inskriptioner, keramik eller andra typiska spår av israelitisk kultur har hittats där.

• Att identifiera mörkfärgade bergssidor som ”spår av eld från Sinaiuppenbarelsen” betraktas som religiös tolkning, inte vetenskaplig arkeologi.

• Många av dessa påståenden har populariserats av dokumentärer och predikanter snarare än publicerats i vetenskapliga tidskrifter.

Slutsats

Teorin om att uttåget ägde rum i nuvarande Saudiarabien är alltså ett sätt för vissa troende att försvara berättelsens historicitet, men den betraktas inte som trovärdig inom den etablerade forskningen.

Det betyder dock inte att det inte kan ha funnits semitiska grupper som rörde sig mellan Egypten, Sinai och norra Arabien under sen bronsålder – det gjorde det säkert. Men att knyta det direkt till Exodusberättelsen i Bibeln saknar stöd i arkeologiska fynd.

En bild vågade Craiyon inte skapa

Jag föreslog den bildskapande AI:n Craiyon, att skapa en bild till orden Nightmarish World. Det kom upp ett antal förslag, bland annat nedanstående.

Jag tyckte inte att den var speciellt otäck. Om alla lampor inne hade slocknat, och det var kolsvart ute och jag plötsligt skulle se detta, tror jag faktiskt inte att  jag skulle skrika. Förmodligen skulle jag säga "Hej, vem är du?" och då syftande på ansiktet överst på bilden. 

En del andra bilder var otäckare, men Craiyon vågade tydligen inte skapa den i sanning otäcka bild som bäst passade in på de ord jag föreslog. 

En bild på Donald Trump.  

 

Så är det ju

Uteslutningar i ett parti är något som endast bör genomföras i yttersta nödfall. Annars kan en destruktiv dynamik orsakad av dessa  uteslutningar, hårt drabba partiet ifråga. Något vissa borde tänka på.

Det stora hotet

Vilket är det största hotet mot mänskligheten? Global uppvärmning? Kärnvapenkrig? Svält?

Enligt en serie av sjundedagsadventistiska videos är det upprättandet av en lag som gör ledighet på söndag obligatoriskt.

De ser framför sig en koalition mellan kyrka och stat, liberaler och konservativa, kristna nationalister och ateister, katoliker och protestanter, som lagstiftar om söndagsfirande. Kort sagt en de facto teokratisk stat, med sekulärt stöd.

Anledningen till deras farhågor är att de anser att det är lördagen och inte söndagen som är den heliga dagen. Eftersom Gud har sagt att människor ska vila på den sjunde dagen.

Att många länder - exempelvis Sverige - numera har definierat söndagen som den sjunde dagen anser de inte förändrar saken. Veckodagarna har enligt dem funnits oavbrutet sedan skapelsen, och lördagen är OBJEKTIVT SETT den sjunde dagen och har alltid varit det.

Nej, de är inte så sekteristiska att de istället vill ha lördagen som en påbjuden vilodag. De anser att det är en trosfråga, som inte bör lagstiftas om.

Söndagsfirande är enligt dem "Vilddjurets märke" och att påbjuda denna är sataniskt. Det är enligt dem en dyrkan av solguden, en hednisk fest som alla sanna kristna bör undvika.

I denna video målar de dessutom upp ett scenario där i de yttersta dagarna - som kommer mycket snart - de som inte vill fira söndagen utan lördagen kommer att utsättas för hårda förföljelser. Inklusive dödsstraff.

Nej, jag har inget emot sjundedagsadventister. Och deras doktriner gör ju också att de fördömer kristen nationalism och den kristna högern. De har heller aldrig låtit sig luras av Donald Trump. Han representerar enligt dem den oheliga allians som vill förena stat ock kyrka i ett krig mot de sanna kristna.

Dvs de själva, och möjligen några andra som inte heller vill acceptera söndagsfirande, 

De har en udda och fascinerande lära. Som jag inte ens en sekund kan tro på. 

Men deras konsekventa försvar av denna är som sagt - fascinerade.

Spöken eller hallucinationer?

I kanske lite över en månad har det ofta hänt en konstig sak när jag står framför kassan på ett café i Södertälje centrum - som jag brukar gå på. 

Plötsligt känns det som ett lätt föremål (som kanske exempelvis en penna) ramlar ner på gränsen mellan tårna och foten när jag alltså står framför kassan.Det har hänt både på vänstra och högra foten.  

Första gången det  hände tänkte jag att någon verkligen kastat ett föremål mot mina fötter. Men dels stod eller satt inte någon i en position som skulle möjliggöra ett sådant kast. Dels hittade jag inget föremål på golvet vid mina fötter. 

Numera har det hänt minst tio gånger. Några av gångerna har personalen sett att jag besvärat tittat nedåt och undrat vad det var. Jag har svarat precis som det är.  

För någon vecka sedan sa så en i personalen att han också varit med om samma upplevelse - två gånger. 

Igår hände det mig hela två gånger. 

Det hela ger mig faktiskt vissa associationer, som jag inte ska gå in på här. 

Det gör definitivt inte ont, men det känns alltså som om ett lätt föremål hamnat på gränsen mellan tår och fot på någon av mina fötter. 

Det är intressant och irriterande på en och samma gång. 

 

Mer nytt från...

... Meidas Touch.  

Här.

För övrigt anser jag att Trumpregimen måste krossas, 

Försvunnen dröm

När jag vaknade i morse var jag helt övertygad om att jag hade skrivit ett mycket viktigt blogginlägg om en viss sak kvällen före.  

Jag var helt säker. När jag sedan blev så vaken att jag kunde sätta på datorn såg jag att det inte fanns där. 

Men sedan blev det än mer konstigt. För plötsligt glömde jag bort vad det blogginlägg som jag felaktigt trodde skulle finnas på min blogg skulle ha handlat om. 

Troligen var denna tro resultatet av en intensiv dröm. Och drömmar, även de mest intensiva, har en obehaglig tendens att försvinna efter att man blivit helt klarvaken.

Det  var ingen mardröm. Det finns en kvarstående mycket märklig positiv känsla av något jag med all säkerhet aldrig kommer att minnas igen.

 

Vietnam då och nu - ett PS till förra inlägget

I förra inlägget skrev jag om hur vietnamesiska bönder tvångsförflyttas för att deras mark köpts upp av ett Trump-ägt företag som ska bygga en lyxanläggning med golfbanor och hus på området. 

Det är förstås vedervärdigt och säger tyvärr något om utvecklingen i Vietnam. 

Men sedan skrev jag också detta: "Låter som något som skulle kunna ha hänt i Sydvietnam, nära Saigon,  1966 ."

Nej, det skulle det inte. 

Hur nära Saigon anläggningen än befann sig skulle den inte klarat sig länge om den inte hela tiden beskyddats av en massiv US-amerikansk militärstyrka (Saigonregimens trupper skulle knappast klarat av detta...). 

Och även om den bevakades av US-amerikansk militär skulle den konstant utsatts för granatbeskjutning. En golfanläggning ägd av USA:s president (!) skulle förstås blivit ett prioriterat militärt mål för FNL. 

Vi får hålla i minnet att FNL stöddes av en stor majoritet av befolkningen på landsbygden, som framförallt bestod av bönder. Att konfiskera mark från bönder för att bygga golfbanor för USA:s president skulle ha setts som en oerhörd provokation. 

Nu tvångsförflyttades ofta bönder av USA- och Saigontrupper - ofta sattes de i "strategiska byar" som i realiteten var koncentrationsläger.  Men ingen ansvarig i Washington eller Saigon skulle ha vågat genomföra något så provokativt som att bygga en USA-presidents golfbanor på mark, konfiskerad av bönder.  

Och om det ändå hade skett skulle dessa golfbanor blivit rent livsfarliga för de som till äventyrs vågat spela golf där. Att spela golf där skulle närmast motsvara - att spela rysk roulett.  Dödligheten skulle ha blivit mycket stor bland spelarna. 

Vietnam befriades från USA, men USA har sedan slutet av 80-talet arbetat för att komma in igen -  bakvägen. Nej, Vietnams regering kan inte klandras för att den vill ha ett ekonomiskt utbyte med USA.  Men det den nu accepterar är - milt sagt -  förnedrande. 

Att USAs diktatorsaspirant till president alltså nu kan få Vietnams regering att tvångsförflytta bönder för att hans polare (och han själv?)  ska få spela golf där är både reellt, och djupt symboliskt, förnedrande för Vietnam. 

Att säga att jag mår illa är ett understatement. 

Obehaglig nyhet

Från SvD 14/8.

"I Hung Yen-provinsen, strax söder om Vietnams huvudstad Hanoi, förbereds just nu bygget av en 990 hektar stor lyxanläggning med golfbanor och villor. Projektet är det första i landet som bär Trumps namn och är värd 1,5 miljarder dollar. Det är ett samarbete mellan Trump Organization och det vietnamesiska fastighetsbolaget Kinhbac City.

Men bakom visionerna om tillväxt och investeringar växer nu kritiken mot företagen. Bönder som använt jorden i decennier tvingas flytta i utbyte mot några månaders risutdelning och pengar, enligt uppgifter till Reuters. "
 

Låter som något som skulle kunna ha hänt i Sydvietnam, nära Saigon,  1966*, (fast då skulle de nog inte fått någon betalning alls...) och inte i det förenade Vietnam, nära Hanoi, 2025. 

Vietnam vann kriget mot USA, men håller på att förlora freden.

 

Trumps ICE vs SDA

I denna sjundedagsadventistiska video får vi reda på att Donald Trumps Gestapo-liknande ICE-styrka genomfört en raid mot en sjundedagsadventistisk kyrka för att leta efter latinamerikaner att internera och/eller deportera.. 

De grep två, och ingen vet var de finns idag. 

I videon presenteras och  kombineras detta med en typiskt sjundedagsadventistisk  spekulation om att det ytterst skulle kunna handla om att SDA firar lördagen och inte söndagen som helgdag - vilket med all säkerhet inte har något med saken att göra. 

Men denna tolkning är inte det väsentliga. 

Det väsentliga är att ICEs rättigheter gradvis utvidgats - och nu har de rätt att gå in i kyrkor, och för övrigt även i skolor, i sin jakt på  invandrare. Vilket också explicit framgår av en intervju med en företrädare för Trumpregimen som också finns i videon.

Det har funnits många mycket reaktionära regeringar i USAs historia. Men det här liknar inte något dessa har gjort. 

Det här är scener som mest av allt påminner om övergrepp som inträffade i Nazi-Tyskland.

En märklig dröm

När jag vaknade mindes jag slutet av en dröm. Jag vet inte om jag väcktes ur den eller om den hade upphört innan jag vaknade. Jag gissar på det förra. 

I drömmen satt jag i framsätet på en bil. Bredvid satt en man (som körde bilen), som jag tidigare känt. I verkligheten.  Jag har ingen kontakt med honom sedan många år tillbaka. Jag vet inte ens om han lever idag. 

Det märkliga var att jag satt naken i bilen. Något som mannen inte ens verkade notera. Jag tänkte inte ens på det själv, innan jag plötsligt upptäckte det.

Att jag satt naken verkade inte ha någon direkt sexuell innebörd . När jag upptäckte att jag var det, upptäckte jag också att mina kläder låg oordnade på golvet. Inte nog med det, några av kläderna var inklämda mellan bildörrarna, och jag bad mannen att stanna och öppna dörren så att jag kunde ta in kläderna. Jag hade oroat mig för att kläderna hade släpat i marken, och blivit smutsiga, men de hade de inte. 

Jag skrev att min nakenhet inte verkade ha någon sexuell innebörd - grundstämningen i drömmen implicerade snarare att jag hade flytt till bilen i panik, i naket tillstånd, och att jag inte hade hunnit ta på mig kläderna.

Jag talade upprört till mannen.

Det enda jag minns från konversationen var att jag, halvt gråtande, berättade att jag en gång hade trott på de contactees som sade sig ha mött kärleksfulla utomjordingar och att jag även hade trott att de en dag skulle komma att rädda oss.

Men att jag nu inte kunde tro detta, och att allt därför var hopplöst

Jag vaknade. Stel i hela kroppen.

Jag har alltid mints att jag som barn verkligen trodde att utomjordingarna skulle komma att rädda oss - drömmen var en sentida avspegling av hur stark och innerlig, denna önskan verkligen var.  

 Drömmen slutade alltså inte så här... 

Två alternativ

Att Trumpregimen skulle kunna stärka sitt grepp över statsapparaten och upprätta en totalitär diktatur är en fasansfull möjlighet. Hur sannolik den är vågar jag inte uttala mig om.

Men om den inte lyckas utan kollapsar kommer vi att få en våg av radikalisering i USA som aldrig setts förut - eller i alla fall inte sedan åren omedelbart efter inbördeskriget.

 

Då skulle det politiska läget i USA förvandlas till oigenkännlighet.

 

Till det bättre.

 

Man kan ju alltid hoppas.

ChatGPT, Donald Trump och Kirrinön

/Jag har roat mig med olika förslag att få ChatGPT koppla ihop Donald Trump med Enid Blytons femböcker. ChatGPT:s olika svar visade att denna AI, eller dess programmerare, eller de texter den tränats på, inte riktigt gillar Donald Trump. Här är ett av svaren. Med en av ChatGPT skapad bild. 

------------------------------------------------------------------------------------------------------

---

Kapitel 1 – En främling i slottsruinerna

Det var en solig förmiddag i Kirrinbukten. George rodde den lilla båten med vana tag, medan Timmy satt i fören med öronen spetsade. Julian, Dick och Anne satt bakom och såg fram emot picknicken de packat ner.

— “Vi tar lunch vid slottsruinerna,” sa George. “Jag vill visa er en gång som jag hittade förra veckan.”

Men när båten gled in mot stranden såg de något märkligt. En man i mörk kostym stod mitt bland stenarna, viftade med armarna och såg ut att prata för sig själv. Hans hår var så märkligt att det blänkte som en guldfärgad hjälm i solen.

— “Excuse me! Is this private property? Because I’m very interested in buying it!” ropade han.

— “Det är privat,” sa George skarpt. “Och den är inte till salu.”

— “Everything’s for sale,” svarade mannen självsäkert. “I’m Donald Trump. I make the best deals. I could put a luxury hotel here – golden towers, the best rooms – people would love it!”

George muttrade något som Timmy verkade hålla med om, för hunden gav ifrån sig ett morrande.

— “Jag tror inte han är här för att beundra utsikten,” sa Julian lågt till Dick.

Mannen började promenera runt ruinerna, men försvann snart in genom en bågformad öppning. När han kom tillbaka var han dammig, och såg inte längre fullt så självsäker ut.

— “Terrible tunnels. Dangerous place. But maybe… tremendous potential,” muttrade han innan han tog fram sin mobil och försökte ringa – utan täckning.

De rodde tillbaka honom till fastlandet, men George var säker på att det inte var sista gången de skulle se honom.

---

Kapitel 2 – Jakten på skatten

Två dagar senare stod en svart limousine utanför Kirrin Cottage. Moster Fanny öppnade dörren, och där stod Donald Trump, med ett stort kuvert i handen.

— “I’ve come to make you an offer you can’t refuse,” sa han och räckte över ett papper.

Julian tog det och läste. “En femtioårig hyresrätt på Kirrimön? Och du vill bygga hotell, brygga och en golfbana på ruinerna?”

— “People love golf,” sa Trump. “And gold. I’ll make the island shine like never before.”

George brände nästan hål i pappret med blicken. “Glöm det.”

Nästa morgon rodde de ut till ön för att kolla läget – och där stod Trump redan, med ett gäng män i kostym som mätte marken. Han hade dessutom en karta som visade en “VIP-tunnel” till slottsruinernas skattkammare.

— “Så det är därför han vill ha ön,” sa Anne. “Han tror att skatten fortfarande finns kvar.”

Planen var enkel: lura honom ner i fel tunnel. Dick berättade högt om en “genväg till guldet” som egentligen bara ledde till en fuktig återvändsgränd.

Trump nappade direkt. Tio minuter senare hördes ett förfärligt plask, följt av ett vrål:
— “This is the worst island ever!”

Dyblöt och med tång på axeln seglade han tillbaka. Fem-gänget skrattade så tårarna rann.

---

Kapitel 3 – Den stora tävlingen

De trodde att allt var över. Men några veckor senare kom ett färgglatt fartyg in i bukten med banderoller där det stod:

“THE GREAT GLOBAL ISLAND CONTEST – WIN AN ISLAND!”

Och vem klev av om inte Trump själv, flankerad av ett TV-team.

— “The rules are simple,” sa han. “Three challenges. If I win, the island is mine.”

Grenarna var:

1. Bygga ett sandslott “värdigt ett lyxhotell”

2. Fånga en “gyllene krabba”

3. Hitta en hemlig skatt i ruinerna

Sandslottet blev en fästning byggd av George och Anne, komplett med vallgrav, som vann över Trumps plastiga hotellmodell.

Den gyllene krabban visade sig vara en bluff – Fem-gänget hade gömt några guldfärgade stenar som “lockbete” och Trump fick bara upp en gammal stövel.

När det var dags för skattjakten rusade Trump mot den tunnel som en gång dränkt honom. Fem-gänget tog en annan väg och hittade den fejkade kista han gömt i förväg.

Resultatet var tydligt: Fem-gänget vann allt.

Trump muttrade “Fake contest!” men publiken buade och fartyget lämnade bukten. George såg efter det tills det försvann bakom horisonten.

— “Om han kommer tillbaka,” sa hon och klappade Timmy, “vet vi precis vilken tunnel vi ska skicka ner honom i.. 

---