Intressant text om den ekonomiska politiken i Kina

Jag skulle vilja tipsa om denna artikel. Den är från en webbsida för en internationell organisation som heter "Socialist Network"(SN) . Den har för övrigt en grupp i Sverige som helt följdriktigt heter "Socialistiska nätverket". 

Först kommer jag att presentera dessa grupper på ett sätt jag inte är säker på att de riktigt gillar... Nämligen att placera dem utifrån dess ursprung i vad som kan kallas för "den trotskistiska rörelsen". 

Om man går tillbaka till tidigt 1960-tal härstammar dem från en grupp som var medlemmar i "Fjärde Internationalen".  Det fanns  i Storbritannien och började 1964 ge ut en tidning som hette "Militant". Dess främste teoretiker  hette Ted Grant. Efter Fjärde Internationalens världskongress 1965 bröt Militant-gruppen  med den internationella organisationen. .

Militant-gruppen arbetade "entristiskt" i Labourpartiet och framförallt i dess ungdomsorganisation. De bildade också en internationell fraktion  som fick namnet "Comittee for a workers international" (CWI). I alla länder arbetade de "entristiskt"  i  större arbetarpartier.

1990-91 blev det en splittring  där majoriteten i CWI slutade att arbeta entristiskt och i stället beslöt att skapa egna partier. I Sverige tog den strömningen efter ett tag sig namnet Rättvisepartiet Socialisterna -  som ger ut tidningen Offensiv. 

De som ville fortsätta att arbeta inom större partier tog sig efter ett tag namnet "International Marxist Tendency" (IMT). Ca 2010 skedde en rad utbrytningar från IMT, vilka  snart började samarbeta och efter ett tag ta just namnet "Socialist Network". 

När brytningen skedde med IMT stod två frågor i förgrunden. Dels vad utbrytarna såg som bristande demokrati i IMT. Dels en konflikt om karaktären på den kinesiska staten. Medan IMT ansåg att den hade blivit kapitalistisk, ansåg SN att Kina inte var det. 

Jag var faktiskt med  i Föreningen Socialisten - den svenska organisation vars majoritet bröt med IMT. Själv lämnade jag till sist denna grupp 2011, utan att gå med någon annanstans. Osäker på vad jag egentligen tyckte om alla de frågor som hade kommit upp. 

Men det intressanta var att åsikten att Kina inte hade blivit kapitalistiskt gradvis ledde till en mer positiv syn på utvecklingen i Kina än vad som nödvändigtvis följde av att man just förnekade att Kina hade blivit kapitalistiskt. 

Framförallt  började de se Kinas kombination av statliga banker och en majoritet av statliga storföretag , med en mycket stor privat  sektor, som ett föredöme  för andra. Man  hävdade  att den kinesiska modellen - vars främste ledande förespråkare från början  var Deng Xiaoping -  borde kunna appliceras på andra länder som skulle försöka bygga socialism. 

Själv tyckte jag att det lät som den politik som den  sovjetiska  politikern Nikolaj Bucharin drev under NEP-perioden 1921-27,  och sedan i en hård och kortvarig konflikt med  Stalin 1928-29. Det inspirerade mig till att skriva detta inlägg om Bucharin  2014.

Men när det begav sig förnekade i alla fall SNs främste teoretiker i Sverige att Bucharin hade varit en inspirationskälla.

Men om ni läser länken till SN:s webbsida ovan, kommer ni att finna att Bucharin inte endast år en inspiration för SN idag - i just den artikeln visas mycket klart att Bucharin var en helt medveten förebild för den kinesiska ledningen när den efter Maos död började planera för en ny ekonomisk politik. Många av Bucharins verk trycktes upp och studerades. Man översatte även en biografi om Bucharin. 

Så likheten med Bucharin var inte alls en tillfällighet. 

Eftersom Bucharin och hans två´främsta medarbetare Rykov och Tonskij dlömdes till döden (och senare avrättades) 1938 i den tredje av de skenrättegångar som gått under namnet "Moskvarättegångarna" måste Kinas öppna hänvisande  till  Bucharin som kanske den största inspiratören bakom dess nya ekonomiska politik ses som ett helt medvetet brott med den "stalinism" som var vägledande under Mao-perioden. 

Nåväl, denna NEP-och Bucharin-inspirerade politik har ju lett till en mycket drastisk ökning av den kinesiska befolkningens levnadsstandard. Kanske en sentida och dramatisk upprättelse av den Bucharin som 1938 anklagades som varande såväl högeravvikare som spion,  skurk och folkfiende... 

Jag håller med om att Kina  idag inte är en kapitalistisk stat, även om  dess ekonomi har starka inslag av kapitalism..  Däremot är jag  mer orolig än  SN för att den utveckling som sker i sin slutfas kommer att leda till en total förvandling av statens karaktär.

 Dessutom är det ju så tragiskt att den kinesiska explosiva ekonomiska utvecklingen kraftigt har ökat andelen växthusgaser i jorden atmosfär. Det är sant att ledningen i Kina,  i motsats till exempelvis Donald Trump,  verkar vara medveten om problemet. Men frågan är ju hur ,mycket detta kommer att avspeglas i dess praktik. Giftpilarna  mot Greta Thunberg i en del kinesisk media är ju lite oroande. 

Det verkar i alla fall som att världens imperialistiska  stater (med Trumps USA i spetsen) har upptäckt att Kina inte alls håller  på att integreras  i det världskapitalistiska  systemet. Därav det nya kalla kriget. 

Vad jag än tycker om en rad mycket obehagliga drag i Kina är jag definitivt på Kinas sida i detta kalla krig... Inte för att det har den ringaste betydelse vilka jag "håller på" i detta fall. Men det är i alla fall en liten markering. 

 PS. Och återigen - läs alltså gärna denna artikel ... 

 Bilden nedan - Deng Xiaoping- lärjunge till Bucharin?