torsdag 26 juli 2018

Sigmund Freud och "Sömngåtan"

I Svenska Dagbladet går under sommaren en följetång om sömnforskning. Den är i princip ett upptryck av kapitlen i Matthew Walkers bok Sömngåtan.

Den är både intressant och lärorik. I onsdagens avsnitt stötte jag dock på ett mening som retade mig. Jag ska citera den och sedan förklara varför jag reagerade mot den.

Det står så här:

"De nya metoderna och de insikter som följde med dem gjorde, bland mycket annat, att mattan en gång för alla rycktes undan för Sigmund Freud och hans ovetenskapliga idéer om att drömmar på något sätt skulle vara uttryck för undertryckta önskningar, en föreställning som varit stark inom psykiatrin och psykologin i omkring hundra år nu."

Det finns mycket problematiskt i meningen. Dels hur den avspeglar dagens positivism, som självfallet utgår från att det är det man direkt kan mäta med experiment som gäller. Men det är en lång diskussion,som jag inte ska fördjupa mig i.

Men förutom det kan man säga en annan sak. Det är möjligt att om Freuds drömteori såg ut som den beskrivs i denna korta mening skulle den kunna vederläggas av någon typ av experiment. Men det gör den inte. I stort sett kan man säga att beskrivningen är så missvisande att man skulle kunna använda uttrycket "inte en siffra rätt".

Jag har skrivit mer utförligt om Freuds drömteori här.

Nu ska jag bara kort rekapitulera några huvuddrag, och visa varför meningen inte stämmer - och varför de experiment som beskrivs i artikelserien inte på något sätt kan påverka bedömningen av grunddragen i Freuds teori.

För det första säger inte Freud att själva stoffet till drömmen - de latenta drömtankarna - måste ha något med önskningar att göra. Det kan vara vad som helst man funderat på dagen innan. Det kan vara ekonomiska bekymmer, en kärlekssorg, rädsla för torrt väder, avundsjuka mot en kollega - i princip allting.

Men sedan anser Freud att om sömnen skulle präglas av dessa kaotiska funderingar skulle det vara mycket svårt att sova. Därför - menar han - strävar det så kallade drömarbetet till att förvandla de disparata tankarna till uppfyllelser av önskningar. Och - observera - det behöver inte alls vara "undertryckta" sådana. Inte alls.

Det framgår klart i hans teoretiska avsnitt - men är också lätt att konstatera vid den mest snabba koll på var Freud skrev. Han berättar till exempel att hans dotter Anna, som var sjuk och inte fick äta vad hon ville, på natten drömde att hon åt en massa jordgubbar. En annan gång berättar Freud om samma Anna. Att när man måst ställa in en resa hon sett fram emot drömde hon om att hon ändå gjorde resan.

Det vore absurt att kalla dessa önskningar för "undertryckta"...

Vidare säger inte Freuds teori att drömarbetets strävan efter önskeuppfyllelse måste märkas i den manifesta drömmen. Dels för att de kan omformuleras symboliskt, dels för att det endast är ett försök. Om drömtankarna är så obehagliga att de inte går att omvandla till önskningar kan resultatet i stället bli en mardröm.

Teorin går ut på att det finns något i drömmens väsen som försöker göra drömtankarna till något roligare än de ofta är. För att drömmen ska bli så harmonisk som möjligt.

Det kan man tycka vad man vill om (själv tror jag att det ofta stämmer). Men jag kan inte se något i de experiment som beskrivits i SvD- serien som på något sätt skulle kunna vederlägga en sådan drömteori. Däremot inte sagt att det skulle finnas något i dem som skulle bekräfta den, heller.

Psykologin har idag ofta en syn på att det som inte kan studeras experimentellt inte är - "evidensbaserat" (och därför är mindre intressant). Det är tvivelaktigt i sig, men dessutom finns det i många akademiskt vetenskapliga framställningar en tendens att karikera äldre, mindre ”evidensbaserade” teorier, för att få dem att se oerhört förlegade ut.

Jag tror att man ofta kan får större insikter i drömmens väsen genom att läsa äldre psykodynamiska  drömteorier - Freuds, Jungs och andras -  än genom att endast studera resultaten av dagens experiment.

Förr eller senare kommer det positivistiska  vetenskapsidealet  att ifrågasättas mer än det gör idag, Det är jag ganska så övertygad om.
-------------------------------------------------------

TILLÄGG
Det kapitel ur boken som finns i dagens SvD handlar nästan enbart om Freud. Det är totalförvirrat,  ger visserligen ett mycket lärt intryck och ger sken av att författaren noga satt sig in i Freuds teori. Det har han inte. Han blandar ihop de latenta drömtankarna med drömarbetet, och hävdar fortfarande att det måste handla om undertrycka önskningar. Plus mycket annat.

Den som läser dagens SvD och undrar vem av oss som har rätt om Freuds teori rekommenderas att läsa Freuds"Föreläsningar: Orientering i psykoanalysen" (Natur och Kultur 2006) s. 85 till 225. Det kan ju verka mastigt, men när man väl har gjort det ser man hur nästan absurt felaktig Walkers beskrivning är....

PS. Sedan tror jag att en anledning till att en stark förvirring är så vanlig är att de flesta som  vill sätta sig in i Freuds drömteorier endast läst "Drömtydning" . Den kom först 1900, och har sedan getts ut i nya upplagor med olika ändringar.

Den är inte så där värst pedagogisk. Det är däremot avsnittet om drömmar i föreläsningarna Freud höll 1915-17, som jag hänvisade till ovan. De är glasklara, och det är nog där man ska börja läsa om man är intresserad av ämnet.

2 kommentarer:

Gunnar Wall sa...

Intressant - som vanligt!

Erik Rodenborg sa...

Det var roligt att höra...