Marijuana

Medan en rad popmusiker från och med 1966-67 lade in krypiska texter i sin musik, som med lite fantasi kunde ses som drogpropaganda var "The Fugs" helt öppna. 

Det allra mest tydliga exemplet på detta är  sången "Marijuana" från deras LP "It crawled into my hand, honest" från 1968. 

Sången låter som en hymn, som kanske ger intrycket av medeltida kyrkosång. 

Å andra sidan finns det ju också en lätt beslöjad referens till samma drog i LP:ns titel. "It crawled into my hand, honest" låter ju som ett dåligt försök att förklara bort att man har marijuana i handen när polisen tar en.

Att legalisera marijuana  var ett vanligt krav i sent 60-tal. Och det verkar på nytt få en sorts aktualitet. I alla fall sägs det att Demokraterna om de vinner valet planerar att legalisera drogen. Om det stämmer vet jag inte riktigt.

Själv  var jag för legalisering i tidig tonår. Efter att jag hade rökt hasch fyra månader  oktober-februari  1970-71 och sedan fick ett psykotiskt genombrott i juni 1971 blev jag panisk för allt som innehöll tetrahydrocannabinol (THC) . Och blev en oerhört  hård anhängare av förbud mot hasch och marijuana 

Men jag undrar om jag innerst inne trodde på det. För våren 1974 rökte jag under en period hasch igen, utan att jag fick några som helst tecken på psykos. 'Eller ens illamående.

Trots detta bibehölls min THC-fobi  även efter detta under många år. 

Det är först de senaste ca  25 åren som jag har börjat att ställa kritiska frågor om denna. Jag tror numera definitivt inte att cannabis  orsakade  det psykotiska genombrottet 1971. Inte ens indirekt...

Därför är jag nu närmast agnostisk inför frågan om legalisering. Nästa steg skulle ju vara att bli för en legalisering, men jag har nog ett inre motstånd mot att gå så långt...

Nåväl - Fugs  marijuana-hymn  kan ni höra här.

 

En bit hasch såg väl ut så här.

Ingrid Carlqvists helomvändning

Jag trodde att jag hade lämnat Ingrid Carlqvist för gott på denna blogg. Men nu har hon gjort en hundraåttio graders kullerbytta som jag inte vill undanhålla denna bloggs läsare. 

Jag minns ju mycket väl när hon i polemik mot mig, jag tror det var 2009,  länkade till Kenneth Lannings FBI-"rapport" och förklarade att den bevisar att det inte finns några  satanistiska övergrepp. 

Men nu har samma Ingrid Carlqvist kommenterar Facebooks åtgärder mot QAnon på sin tidslinje. Där skriver hon - "Det här bevisar med all tydlighet att Q är rätt på det. Annars skulle inte Facebook agera." 

Och vad säger nu QAnon? Deras grundtes är att "den djupa staten" i USA kontrolleras av...  ett  satanistiskt pedofilnätverk. 

2009 sade IC att satanistiska sexuella övergrepp var en vandringssägen. ,Detta hade FBI bevisat. Nu stöder hon uppenbarligen  en grupp som inte endast hävdar att det existerar satanistiska förövarnätverk men att dessa i princip kontrollerar USA - eller rättare sagt skulle göra det om inte Donald Trump fanns.

Och om Trump förlorar makten i detta val (vilket just nu verkar troligt)  torde satanistnätverkets  makt i så fall  på nytt bli oinskränkt.  

IC har nu under mer än tio år bevisat att hon aldrig upphör att  förvåna. Milt sagt...

Facebooks attack mot QAnon

Ser nu att Facebook kommer att reagera på inte endast uppenbara QAnon-konton utan även konton som  även indirekt sätt har med QAnon att göra. Deras uppgift är nu att utrota allt som har med QAnon att göra. Ser applåder får detta på Facebook. Jag vill inte alls delta i dessa.

Troligen har jag länkat till QAnon-konton någon gång, eftersom jag kollade upp videor som visar Joe Bidens gränslösa och åtminstone på gränsen till sexualiserade agerande mot b arn. En del av dessa VAR förmodligen QAnon-konton. När kommer  jag att raderas på Facebook?

De åtgärder som vidtas mot QAnon är de mest omfattande repressiva åtgärder som vidtagits i Facebooks historia. Jag misstänker att detta inte nödvändigtvis beror på em realistisk bedömning  av QAnons terrorist-potential utan pga av rädsla iör att QAnon-aktivister ska kunna sprida (såväl sanna som falska) uppgifter som styrker deras tes om pedofilnätverk på höga nivåer i samhället i USA.

Att det finns sådana är ju helt uppenbart för de som studerat ex.vis härvan runt Jeffrey Epstein. QAnon plockar in dessa i konspirationsteorier som i sim helhet inte kan stämma, men Facebooks åtgärder kommer efter ett tag att kunna drabba många som publicerar material som ställer "konspiratoriska" frågor som på ytan liknar de som QAnom driver.

Eller som - som sagt - bara råkar länka till några sidor som visar sig vara QAnon-sidor.

Att FBI hävdar att QAnon har en terroristpotential låter ju oroväckande - men FBI under Edgar Hoover hävdade i början på 60-talet detsamma om medborgarrättsrörelsen . Och det var FBI som 1992 släppte Kenneth Lannings "rapport" som utan ett enda rationellt argument i förrädiskt svepande ordalag skapade en bild av att rituella övergrepp endast var en myt. En rapport som förövarförsvarare än idag med glädje länkar till.

Jag är alltså inte ett dugg lättad över att Facebooks nästan unikt repressiva åtgärder mot QAnon. Jag är djupt oroad.

Moskvarättegångana - hur kunde de bli trodda?

Just nu ikväll har jag plågat mig själv med att gå till SvD:s historiska (digitala) arkiv och gått igenom vad de skrev om Moskvarättegångarna 1936, 1937 och 1938. (plus de mer hemliga rättegångarna mot ett stort anta officerare juni 1937)

Jag har ju läst en hel del om dem förut men det är en ny typ av upplevelse att gå igenom de dag efter dag . 

Det är en mardrömslik läsning. Och det som kanske är det mest bisarra  är att stora delar av den tidens vänster accepterade dessa monstruösa rättegångar, som i princip gick ut på att alla ledande i  oktoberrevolutionen  (utom Stalin  och Lenin) i själva verket varit agenter för Tyskland   och   andra stater under årtionden  -  med början redan 1921., fyra år efter revolutionen .  

Så bara några år efter att revolutionen segrat skulle den överväldigande majoriteten av dess ledning låtit värva sig till agenter för stater  som även militärt försökte krossa denna revolution.  Och dessutom   i denna konspiratoriska verksamhet märkligt nog kunde  landa på flygplatser som var nedslängda  och mötas på  hotell  som inte existerade. 

Ja, ja, allt detta är ju välbekant men vad jag inte kan förstå att en enda människa vid sina sinnens fulla bruk kunde svälja detta.  

Homo Sapiens betyder ju "den intelligenta människan" . Ibland tycker man att denna benämning kanske inte är helt adekvat. 

Och om man tänker sig in i de anklagades situation blir det ju än värre. De hade vigt  den större delen av sitt liv åt att arbeta för socialismen - och nu tvingas de ställa si8g upp och säga att de hatade socialismen. och att de hade arbetat för fascister och andra för att krossa denna socialism - för att inte tala om att de också blandade  spik och glas i smöret  för att  de så gärna ville  att sovjetmedborgarna magar skulle skäras sönder.

Bild: nedan:  Andrey Vyshinsky - åklagare vid Moskvarättegångarna

Black Christmas

Jag blir sällan rädd av skräckfilmer. Det finns egentligen endast (tror jag) tre som har skrämt mig på riktigt. Och då menar jag på riktigt, inte endast den närmast lustfyllda pseudoskräck som man vill få av att se en skräckfilm. 

Jag såg en av dessa tre , som på svenska hette "Stilla natt, blodiga natt" 1975 eller 1976. 

Idag fick jag en impuls att leta reda på den på YouTube. Där fanns mycket riktigt en film som hette "Silent nighrt, bloody night" men när jag kollade den visade det sig att det inte alls var den jag såg då. 

Så jag letade runt lite och upptäckte att den engelska titeln på den film jag letade efter i själva verket var "Black Christmas". Och den finns på YouTube

Så jag såg den nyss med en förhoppning att den inte skulle vara så otäck som då om jag såg den nu. 

Det var helt fel. Den är lika otäck nu som då, och inte alls beskedligt pseudo-otäck som de flesta skräckfilmer   

Jag minns att jag efter att ha sett den på bio i slutet av 1975 eller kanske i början av 1976  skrämt tittade in i mörka tvärgator och hoppades att jag skulle slippa se något där. 

Det är samma sak nu. Efter att ha sett den gick jag systematiskt runt i  vardagsrummet ,hallen, köket och  badrummet och dessutom tände  jag lamporna i vart och ett av rummen (utom hallen, där lampan inte fungerar).  

Dessutom tittade jag i titthålet ut mot tamburen.
 
Men just nu inser jag till min förskräckelse att jag har glömt titta på balkongen...  '

Det här är  skräck på riktigt. Jag skulle inte vilja rekommendera den till någon - i alla fall inte till någon som vill sova någorlunda lugnt natten efter att ha sett filmen.  

Och jag noterar att den recensent i SvD som 27 december 1975 recenserade filmen också verkade bli rädd - vilket förstås recensenter nästan aldrig blir av en skräckfilm.

Survivor

Och den som vill kan ju se en musikvideo med en live-version av min  favoritlåt med  Destiny´s Child. Survivor kan alltså höras och ses här.

QAnon igen...

/Det här kommer jag kanske att få skit för.../

Jag har absolut inga sympatier med QAnon, men jag blir oroad över den massiva nedstängningen av konton som länkar till QAnon på Twitter - och även på Facebook.

Twitters ägare har sagt att det innebär att minst 100.000 konton ska stängas,

Det finns fortfarande mängder av ex.vis fascistiska konton som inte stängs ner. De repressiva åtgärderna mot QAnom är så vitt jag kan se unika.

Drakonisk censur av denna typ är inte en bra metod att bekämpa politiska rörelser, oavsett hur obehagliga de kan vara.

Att just framförallt QAnon väljs ut är inte underligt. Deras grundtes är att det finns ett jättelikt pedofilnätverk på högsta nivå i samhället i USA. Därför letar QAnon-aktivister efter alla tecken som kan tyda på detta.

Med tusentals aktivister som letar efter allt de kan hitta som kan stöda idén om pedofilnätverket är det inte svårt att förstå att en hel del inom USA-samhällets övre skikt är oroliga. Om det inte vore för QAnon skulle många inte ha en aning om alla exempel på Joe Bidens egenartade till synes sexualiserade försök till kroppskontakt med barn.

Mainstreammedia HAR publicerat kvinnors berättelser om Bidens sexualiserade försök till kroppskontakt med dem. Men jag tror att utan QAnon är det inte säkert att speciellt många skulle få reda på att hans till synes sexualiserade agerande mot barn kan jämföras med det han gör mot kvinnor.

QAnon är lojal mot Trump, och skulle aldrig publicera de milt sagt avslöjande videor som finns från dennes umgänge med Jeffrey Epstein. Men de är inte lojala mot det republikanska partiet i allmänhet. Så man kan livligt föreställa sig att även många republikaner som har gjort saker de inte vill ska komma ut är oroliga över QAnon.

Låt mig till sist säga detta. Jag vill absolut inte att Trump vinner valet i USA 2020. För klimatets skull hoppas jag innerligt att han förlorar. Och också pga min rädsla för att den bonapartistiska inriktning han har ska kunna bli ett öppet hot mot den i och för sig redan mycket bristfälliga borgerliga demokratin i USA.

Men att man raderar kanske hundratusentals twitterkonton och tydligen också ett stort antal Facebook-konton för att de länkar till en rörelse som bland annat letar efter allt den kan komma på för att stöda sin grundtes om det "satanistiska" pedofilnätverket på hög nivå är också ett hot mot demokratin. För även om förövarnätverk på hög nivå inte alls torde se ut som QAnon beskriver dem, är jag fullkomligt säker på att sådana finns.

Nästa steg blir kanske att radera konton som UTAN att länka till QAnon försöker leta efter förövare på toppnivå och detta utan att på något som helst sätt stöda denna egenartade organisation. 

Återigen till NoBoyToy

 /Tillägg. En kommentator uppmärksammade mig på att Runaways sång inte heter Queens of Noice utan Queens of Noise. Noise betyder ju ljud, och inte oljud, eller buller, men dessutom finns det tydligen en musikstil som heter Noise. Så mina språkliga funderinagar stämmer nog inte.. Jag har tagit bort dem nu./

Jag råkade stöta på denna sång när jag kollade några gamla inlägg jag skrivit och fick genast upp funderingar om den feministiska bloggaren  NoBoyToy (NBT), som mystiskt försvann från bloggvärlden i februari 2018 och sedan  dess inte hörts av.  

Ibland har jag undrat om hon plötsligt dog av ex.vis en hjärtattack, men jag tror inte det. Det finns åtminstone en sak som starkt tyder på att hon inte är död. Jag tänker inte berätta vilken. 

Min huvudteori är att hon tvingades sluta eftersom någon hotade att avslöja vem hon är. Det finns en person (låt oss kalla honom X) som kanske ett halvår innan NBT försvann förklarade att han visste vem hon var, och att han tänkte använda detta mot henne. 

Eftersom hon bland annat på många ställen på bloggen hade diskuterat sin bror kan jag förstå om hon inte ville att hennes identitet skulle offentliggöras. 

Att hon slutat blogga betyder inte att hennes bloggar försvann. Hon tvingades byta blogg två gånger pga censur från de företag som drev dem. Men åtminstone de två sista bloggarna finns kvar. Hennes andra blogg kan ses här, och  den tredje här.  

Personer som upphör med sina bloggar brukar ofta radera dem samtidigt, men så ej här. 

Varför associerar jag då denna sång med NBT? Av flera anledningar. Hon formligen älskade Joan Jett, och i ovanstående live-inspelning av Runaways-låten "Queens of noise" ligger fokuset nästan helt på just Joan Jett. (Det finns andra versioner där det inte gör det.) 

Men för det andra är det svårt att inte associera namnet NoBoyToy till denna låt. Refrängen går - "Queens of noise, come and get it boys - Queens of noise, not just one of your toys.", Ibland har jag undrat om NBT tog namnet på sin blogg inspirerad av denna låt.  

För att vara uppriktig. Nej, jag gillade absolut inte allt NBT skrev. Jag har få "manliga försvarsreflexer" men när jag läste NBT hände det ibland att några av de jag ändå tycktes ha, aktiverades....

Sedan är det en annan sak att jag uppfattade att NBT:s verkliga storhetsperiod kanske var 2011-2013, och att hon sedan ibland gick lite på tomgång. Under sin "storhetsperiod" kombinerade hon sin fräna retorik med en del imponerande research. 

Exempelvis om den så kallade Mangamannen 2012 och från 2013 om en incestanklagad pappa som Uppdrag granskning av några ganska så outgrundliga skäl ansåg borde få vårdnaden om sitt barn. Av någon annan outgrundlig anledning hade de valt att kalla honom "Erik", vilket jag kanske inte tyckte var så jättekul  ;-).  

För att återgå till NBT blev hon snart nästan en mytisk figur. Det fanns en massa teorier om henne, och somliga trodde även att hon var en man (vilket jag själv definitivt inte trodde).  

En kommentator på min blogg, som kallade sig Mikael, hävdade att han visste vem hon var, och antydde till och med att de en gång haft ett förhållande. Det var uppenbarligen inte sant. Och "Mikael"  var definitivt inte identisk med X. "Mikael" fantiserade - men det tror jag inte att X gjorde.  

2012 hade ”Mikael” förresten hamnat i en hård konflikt med X, på en då ganska så besökt blogg. ”Mikael” började förresten också 2017 att delta i ett drev mot mig, på den numera osaligen insomnade sajten Nyhetsverket. På ett sätt tror jag nog i alla fall att det lite grand var mitt eget fel. ”Mikael” mådde helt uppenbarligen inte bra, och hösten 2015 var jag nog så pass elak mot honom att han sedan dess aldrig förlät mig.  

Om min teori om varför NBT lämnade nätet skulle stämma lär hon inte komma tillbaka - i alla fall inte under det namnet. X hade i alla fall då ett mycket stort kontaktnät - så idag vet nog i så fall ganska så många om hennes identitet.(Jag gör det alltså inte).  

NBT betydde mycket för många, men var också hatad av många Även om jag som sagt ganska så många gånger inte höll med henne var det en känsla  av trygghet att hon fanns på nätet. När förövarförsvararna bredde ut nig, dök hon till och från upp, och tog sig an dem, i en obetalbar kaskad av ironi, engagemang, kunskaper och logik. 

 Nedan: bild av Joan Jett från 1980-talet.

  

Diverse funderingar

Om det finns några religiösa strömningar som jag tycker är sympatiska är det teosofi och Wicca.  Skulle gärna vilja tro på att sanningen ligger någonstans där, men eftersom jag framförallt tror på Murphys lag kan jag inte tänka mig att så är fallet...

Ett religiöst fenomen jag tycker är fascinerande är annars Mariauppenbarelser. Men eftersom jag inte har några sympatier för vare sig den katolska eller (än mindre)  den ortodoxa kyrkan hänger denna fascination så att säga i luften. 

Om det finns ett politiskt fenomen jag fascineras mycket av just nu är det QAnon-rörelsen i USA.  Det finns förresten en riktigt nyanserad artikel om detta fenomen i senaste numret av vänstertidningen Flamman.* Tyvärr har de inte lagt ut den på nätet. Jag har för övrigt noterat att de mest intressanta av Flammans artiklar av någon anledning - Murphys lag, kanske - ;-) . sällen läggs ut på nätet. Jag prenumererar på den,  så själv kan jag ju läsa allt. 

Nej, jag delar förstås inte alls QAnons världsbild , men rörelsen är subversiv på ett märkligt sätt. Att till förvånansvärt stora grupper lyckas sprida uppfattningen att en stor del av etablissemanget i USA är en del av ett pedofilt satanistiskt nätverk är ju inte något som direkt stärker stabiliteten i detta land...

Men även om jag inte på något sätt delar deras världsbild tror jag visst att det med all säkerhet i såväl USA som andra länder finns förövarnätverk även inom överklass och härskande grupper. (jfr turerna kring Jeffrey Epstein!)  Det är möjligen därför som både Twitter och (i mindre grad) Facebook snabbt har tagit repressiva åtgärder mot QAnon. 

Den viktigaste frågan i världen idag är den globala uppvärmningen. Därför hoppas jag att vare sig Joe Bidens gränslöshet mot kvinnor och barn, eller hans ev. senilitet, eller QAnons försök att få människor att tro att det bästa sättet att bekämpa övergrepp mot barn är att rösta på Donald Trump, kommer att leda till en Trumpseger i årets USA-val. 

Det enda sättet att förhindra att den globala uppvärmningen utvecklas så snabbt att det kanske inte ens finns människor om hundra år, är annars förmodligen en global planekonomi. Men tyvärr kan man idag inte urskilja politiska och sociala krafter som är starka nog att ens på sikt kunna genomföra något sådant.  (Jag hoppas jag har fel i detta!)

Annars längtar jag nog tillbaks till det sena 60-talet och det tidiga 70-talet - både av personliga ock politiska skäl..

Osv, osv, bla, bla, bla....

PS. En intressant tankeexperiment vore förresten att föreställa sig att något som liknade Sovjetunionen under dess ”bresjnevitiska” slutfas hade funnits när den pågående globala uppvärmningen blev uppenbar för världens forskare. Å ena sidan var byråkratin i Sovjet konservativ och tog inte till sig speciellt många nya perspektiv – å andra sdan skulle den nog ha haft en makt att snabbt kunna genomföra stora förändringar i ekonomins funktionssätt som vore större än i både västvärlden, dagens Ryssland eller dagens Kina.                                       

PPS. Nu har Flamman förresten lagt ut sin artikel om QAnon. Den kan läsas här.

Kan nån - kan QAnon...

Läser en krönika av Jan Guillou i Aftonbladet från den 16 augusti detta år.. Där skriver han bland annat om QAnon. Det mystiska nätverket som stöder Donald Trump - och samtidigt anser att presidenten ifråga har en hemlig mission. Nämligen att krossa ett satanistiskt pedofilnätverk som enligt QAnon styr USA i allmänhet - och det demokratiska  partiet i synnerhet. 

Guillou har förstås roligt åt detta. Och tillägger att dessa åsikter inte är nya - Margareta Winberg hade ju en gång liknande åsikter...

Med detta menar han uppenbarligen att hon 2005 vägrade att  delta i den hets mot Eva Lundgren - som Guillou själv mer än gärna blev en del av. 

Och vad var det som var Eva Lundgrens stora synd? Jo, att ha fräckheten att tro de berättelser som några unga plågade människor berättade - att de på ett sadistiskt sätt hade utnyttjats  sexuellt av människor, som hade någon form av "satanism" som överideologi. Med andra ord något som kanske (eller kanske inte) hade en del gemensamt med gruppen Order of Nine Angles , som nu bevisligen existerar och som kombinerar grova övergrepp med en satanistisk ideologisk överbyggnad. 

Idag skrivs det mycket om denna grupp i USA och England. Dock mycket mindre i Sverige, vilket kanske kan göra livet lättare för Jan Guillou o co. 

Så slipper de  kommentera bevisade exempel på just...  satanistiska övergrepp. 

Gulliou och de andra har ju länge insinuerat att var och en som "tror" att det finns satanister som begår sexuella övergrepp, eller mördar  i någon sorts offerritual , sprider absurda konspirationsteorier om att världen styrs av satanister. 

Hur de än har letat har de dock haft mycket svårt att finna exempel på att just de som "tror" på "rituella övergrepp" samtidigt "tror" på gigantiska "satanistiska" nätverk som mer eller mindre "styr världen".

Men nu har de ju QAnon. Vad nästan ingen annan lyckades med ser ju QAnon ut att ha lyckats med. Nämligen att skapa det exempel som har gett Guillou och  andra förnekare något de kan jubla över och unisont ropa "vad var det vi sa"... 

Och vare sig de själva eller deras anhängare verkar ju upptäcka det logiska felslut de begår..

 

En vanlig symbol för QAnon

Hur jag såg på Sovjetunionen som barn

Jag har tidigare skrivit om min syn på Sovjetunionen genom åren. Det inlägget har en kort inledning om hur jag såg på Sovjet som barn,  men fokus låg på de mer politiskt rationella funderingarna från tonåren och uppåt.

Dessutom upptäcker jag nu att jag hade glömt bort en del reflektioner jag hade  i barndomen. Om det gick att läsa en del av det jag skrev då utifrån någon sorts politiskt perspektiv gäller det inte samma sak om det jag kommer att skriva nu.

Det första jag minns om Sovjet är att de vuxna tyckte illa om det. Och var rädda för det. De var rädda för att Sovjet skulle invadera och ta över.

Min spontana reaktion inför det mesta som de vuxna (och framförallt mina föräldrar) tyckte illa om var att undra om det egentligen inte var något bra. Därför gladde jag mig när jag läste om Jurij Gagarins rymdfärd men var likgiltig inför John Glenns.

Men jag visste inget om Sovjet, och den bild jag hade av de vuxnas uppfattning var på ett sätt missvisande. Före 1964  tolkade jag den som att de ansåg att folken i Sovjetunionen  var krigiska och brann av iver att få erövra väst.

När jag 1962 fick reda på att det  i Sverige fanns ett "kommunistparti" som ville ha det som i Sovjet blev jag fascinerad. Sämre  kunde det knappast bli, tänkte jag, och började strax under ytan hoppas på att detta parti, eller Sovjet direkt, skulle ta över.

Vid samma tid - hösten 1962 - fick jag som sjuåring mitt första lånekort på skolbiblioteket. En av de böcker jag efter ett tag lånade hade en bild från Sovjet som föreställde en bonde på ett sädesfält. * Jag kunde läsa, men det jag trodde mig läsa där, kan inte ha varit den verkliga texten.

Jag tyckte att han beskrevs som "en krigisk  bonde".  Det var ju helt i sin ordning, i Sovjet var man ju krigiska och då måste ju bönderna där också vara det.. Det var långt senare som jag insåg att det inte kunde ha stått så. Det som stod var troligen "en kirgizisk bonde". Men jag hade ju aldrig hört ordet kirgizisk så jag läste 'det som "krigisk" utifrån vad jag alltså hört om ryssar.

Jag började snart läsa om historia. men det lärde mig inte mer om Sovjet, eftersom jag av någon anledning endast läste om forntida historia.

Men det var en dag sommaren 1964 som jag plötsligt insåg hur innehållet såg ut i de flesta vuxnas bild av Sovjet.

Men det var inte från en vuxen, utan från en flicka som kallades "kusin", men som i själva verket var en tremänning,. Hon hette Eva och var ca  tre år äldre än mig, och hade en syster som var ungefär i min ålder. Jag var alltså 9 och Eva torde ha varit 12 eller 13.

Sommaren 1964 var de någon vecka på vårt landställe.**

Jag sa en gång till Eva att ryssarna sägs vara krigiska - då sa hon att det var inget fel på ryssar, men de levde under en diktatur som förtryckte folket.

Jag minns just detta väldigt klart. Och plötsligt blev nutids-historia av någon anledning riktigt intressant.

När jag kom hem på hösten började jag köpa Ny Dag till och från med min snålt tilltagna veckopeng. Ny Dag var ju kommunistpartiets tidning. Jag ville veta hur de såg på saker.

Men jag från början var väldigt kritisk till allt. 

Jag minns att de på ett ställe skrev att Vietnamkriget var ett befrielsekrig mot USA-imperialismen och dess marionetter. Jag minns också att jag berättade detta för min bror och sa nåt om att där ser man hur de ljuger -  alla vet ju att det är Nordvietnam som angripit Sydvietnam. Om min bror ev. hade någon kommentar till detta minns jag inte...

Så kommer då dagen då allt ändrade sig. Jag har skrivit om den här .

Det var några dagar före jul, den 21 december 1964.  Jag hade köpt Ny Dag, som då fortfarande var en dagstidning. Och läste en artikel som de  hade hämtat från New York Herald Tribune - en USA-tidning.

Och där fick jag en beskrivning om Vietnam  som faktiskt var övertygande. Saigon-regeringen och USA behärskade bara städerna. För gerillan (som här faktiskt fortfarande kallades "Viet Cong") hade stöd av landsbygds-befolkningen.   Det gick inte att se det som en invasion.  Det var en bondegerilla som kämpade mot en militärdiktatur - som var stödd av USA

Jag blev underligt nog omedelbart övertygad. Inte endast för att det var från en USA-tidning, eller för att jag kanske  omedvetet hade en önskan att se Sovjet och dess allierade om något positivt. Utan för att det stämde så bra in på annat jag läst. Även de borgerliga tidningarnas beskrivningar blev mer sammanhängande och logiska om man integrerade dem med detta...

Men detta fick ju mig att tvingas modifiera det jag läst  hösten -64 om kalla kriget. Det var något som inte stämde. USA:s roll var något helt annat än det som sades.

Och i så fall kunde ju inte heller Sovjets roll vara så  entydigt ond. De sände ju vapen till Nordvietnam och FNL som gjorde att de kunde försvara sig mot USA...

Så började det. En chockartad insikt om att världen kanske inte alls såg ut som det jag hade hört berättas....

Under tio år väntade jag för övrigt  på att USA skulle drivas ut från Vietnam. Fram till den 30 april 1975. Men då var jag ju långt ifrån barn

PS. Rädd för att Sovjet skulle invadera var jag alltså aldrig.  Vare sig medvetet eller omedvetet. Det visas också av något jag läste när jag för något eller några år sedan fick tag i mina journaler från Ericastiftelsen  där jag gick i terapi för Gösta Harding 1968-71. Från slutet av 1968 finns en notering om att jag hade drömt om att en allians av Sovjetunionen och utomjordingar i flygande tefat (!) höll på att erövra världen. Det mest intressanta var inte att jag drömde det, utan det som stod efter detta i journalen. Nämligen att när jag vaknade och insåg att drömmen inte var sann blev jag djupt besviken.
-------------------------------
* Det var kanske en bok om Sovjet. eller om olika folk i världen, jag minns inte nu.
** På ett annat ställe i denna blogg skrev jag att deras besök troligen var sommaren 1963. Båda alternativen är möjliga, men som jag ser det nu passar 1964 klart bättre in i kronologin. 

Gunilla Madegård om "Att rädda ett barn"

Jag skrev tidigare om Gunilla Madegårds analys av första delen av första programmet av "Att rädda ett barn". Nu har hon gjort samma genomgång för alla avsnitten (även om hon ännu inte är helt klar med tredje programmet). Jag har inte själv förmågan art avgöra allt om de olika detaljerna i hennes analysförsök. Men min uppfattning är att hennes genomgång är grundlig och på många sätt imponerande.

Samtidigt är hennes sajt - tycker jag -lite opedagogiskt upplagd . I alla fall hade jag svårt att hitta. Speciellt svårt hade jag att hitta andra avsnittet av analysen om det första programmet. När jag trodde att jag klickade på det kom jag ofta till Dokument Inifråns webb-adress.

Det kanske är jag som är dum, men i så fall kan det finnas fler som jag. Därför lägger jag här ut länkarna  - inte endast till Gunilla Madegårds text i allmänhet, utan till varje enskilt avsnitt av denna.


Första programmet analyseras i sju avsnitt.

Det första kan läsas här .

Det andra kan läsas här.

Det tredje kan läsas här.

Det fjärde kan läsas här.

Det femte kan läsas här.

Det sjätte kan läsas här.

Det sjunde kan läsas här.

Det andra  programmet har fått fyra avsnitt.

Det första kan läsas här.

Det andra kan läsas här.

Det tredje kan läsas här.

Det fjärde kan läsas här.

Från det  tredje programmet två har avsnitt hittills lagt ut, men de ska  finnas fler.. Jag uppdaterar detta inlägg när de kommit.

Det första kan läsa här.

 Och det andra kan läsas här.

Det är mycket att läsa,, men för den som vill se en problematisering av den förenklade bilden som programmet gett, kan det kanske vara bra att börja där.

Jag lutar åt att Donald Trump vinner i november

Det demokratiska partiet i USA har valt en presidentkandidat som kombinerar en öppen sexuell gränslöshet (som även ser ut att inkludera pedofila tendenser) med vad som verkar vara en ganska långt gången demens. Donald Trump vet det, och i denna video visar han till och med mer självsäkerhet än vad han brukar göra.

Han kallar Joe Biden för "Sleepy Joe" , ett namn av allt allt döma taget från en låt av Hermans Hermits från 1968.

I sitt ovan länkade tal säger Trump att varenda tal av Biden innehåller en mängd felaktigheter. Nåväl, det gäller ju också ett stort antal Trump-tal. Men det finns en skillnad. Trump säger felaktiga saker för att han ofta struntar i fakta. Det är förstås obehagligt. Men Biden säger felaktigheter för att han glömt bort hur det var. Han kan till och med glömma bort var han befinner sig. Det är mer än obehagligt.

Det demokratiska partiet har nog aldrig haft en sådan önskemotståndare som Donald Trump 2020. Jag tror att han skulle förlora mot även en ganska så medioker demokratis presidentkandidat. Men Joe Biden är mer än medioker. Han är en katastrof in spe.

Om det är svårt att tänka sig att Trump vinner mot en genomsnittlig demokratisk kandidat - så har Joe Biden alltså precis de egenskaper som skulle kunna ge Trump valsegern. Vem kan tänka sig rösta på en senil kandidat, som  dessutom kombinerar det med ett kroppsspråk som leder tanken till begreppet "ful gubbe"?

Det sista tar förstås Trump inte upp  (tankarna skulle kunna ledas till "grab them by the pussy"-videon) - men QAnon-aktivisterna sprider det å andra sidan desto mer. 

Om Trump vinner vilar ansvaret tungt på toppsiktet i det demokratiska partiet, som i sin rädsla för vänsterkandidater (framförallt Bernie Sanders, men även Elisabeth Warren) i desperation puttat fram en kandidat som alltså ser ut att ha i en ganska så långt framskriden senilitet.

Det kan innebära fyra år till med en USA-regim  som vägrar stöda några initiativ mot den globala uppvärmningen.

Och man behöver inte vara entydigt paranoid för att dessutom befara att det kan innebära slutet på den bräckliga borgerliga demokratin  i USA.

Det är oerhört tragiskt.

PS. Valet av bild nedan är inte en slump.  Jag föredrar Hermans Hermits framför både Trump och Biden.


Hermans Hermits 1968

Är Joe Biden dement?

En kommentar under förra inlägget fick mig att ställa frågorna om Joe Biden på ett nytt sätt. Jag började att söka på sökord för att se vad man kan hitta om Biden och senilitet. Det första jag hittade var denna text.

Sedan kunde man snart hitta annat - som videoinspelningar där Biden håller tal och inte verkar veta var han befinner sig.  Och inleder  talet med att direkt säga att han inte vet var han är.

Mysteriet med Demokraternas val av presidentkandidat tätnar. De borde i Trump nästan ha en önskekandidat i årets val. Att då välja en person som inte endast är sexuellt gränslös utan även har drag av demens ger ett närmast suicidalt intryck.

Om jag vore demokrat i USA med ett starkt sinne för konspirationsteorier skulle jag nog tänka tanken att de som puttade fram Joe Biden var nån sorts agenter för Donald Trump.

Men så kan väl det knappast vara.

Som sagt - mysteriet tätnar. Har verkligen de ledande demokrater som gjorde allt för att stoppa Bernie Sanders istället med vett och vilja valt en person som genom sitt mentala tillstånd kan ge Trump den önskematch som han definitivt  inte förtjänar?
 --------------------------------
TILLÄGG
Det bör förstås också påpekas att om det nu är så att den demokratiska partiapparatens toppskikt  agerat för att en dement person ska bli presidentkandidat är det ett mycket bra argument mot QAnon-teorin. Ett hemligt  nätverk som under många år ska  has styrt bakom kulisserna och tagit kontroll över "den djupa staten" borde ju inte  göra sådana misstag....i synnerhet inte som det klart gynnar den person som enligt  QAnon-teorin är det största hotet mot detta nätverks existens...

Joe Biden vs Donald Trump - vilket är det värsta alternativet?

När anhängare till Donald Trump ska hylla sin idol, blir det ofta endast pinsamt. Ett uppenbart. exempel på detta kan vi se här . Trump idag saknar det som i sig kunde  skulle göra honom till en vinnare ens över en medelmåttig demokratisk presidentkandidat

Men frågan är då - är hans motståndare från,Demokraternas högerflygel - Joe Biden -  en medelmåtta ? Eller är det värre än så?

Om Trump-anhängarna kan ha svårt att övertyga de som inte redan är frälsta om förträffligheten hos deras ledare, kan det kanske vara lättare att sprida tvivel om den demokratiske motkandidatens trovärdighet? Där lyckas nog Trump-anhängarna ofta lite bättre . Se bland annat detta YouTube-inslag, med helt autentiska filmsekvenser.

Det visar en gränslös Joe Biden, som tafsar (ja, tafsar är ett helt adekvat ord i sammanhanget) på barn, lika väl som på kvinnor.

Jo, bilderna är autentiska, vilket också har tvingat Biden att då´och då ta upp frågan - som till exempel här.

Att tolka bilderna som att Biden är "pedofil", som ibland görs, är förstås inte en nödvändig tolkning. Men den är inte heller helt utesluten. I vilket fall som helst framstår Biden som en gränslös man, som inte endast lägger sina händer på kvinnor och barn, på ett sätt som idag inte alls anses som legitimt, utan också gör det när han vet att han är filmad, och att bilderna mycket väl kan bli offentliga.

Att Demokraterna har vågat nominera honom är faktiskt märkligt. De ville ha en högerkandidat, vilket är illa nog. Men även på den flygeln borde man väl kunnat hitta någon mer anständig. Om man skulle vara riktigt elak skulle man ju kunna spekulera i om strategerna i det Demokratiska partiet räknar med att såväl "pedofiler" som de som gillar sexuellt ofredande av kvinnor, är en så stor väljargrupp att det skulle gynna partiet att ha den gränslöse Biden som presidentkandidat.

Det sista var alltså ett dåligt skämt. Men det hela är allvarligt på ett annat sätt. Om mannen som innehar USA:s högsta ämbete kan bete sig på detta sätt, innebär det på ett sätt en normaliseringsprocess. Varför ska inte jag få lägga min hand strax under en trettonårig flickas bröst när jag står bakom henne och hon inte ens kan värja sig- när USA:s president gör det till som tätt?

Om det vore ett ordinärt val skulle jag hoppas att den gränslöse mannen ifråga skulle förlora valet. Men det är inte ett ordinärt val. För motkandidaten heter Donald Trump.'

Det finns många skäl till att inte Donald Trump bör bli USA:s president.*. Två av dem väger mycket tungt.

Det första heter den globala uppvärmningen. Med Trump som president  kommer ledaren för en av världens två ekonomiskt starkaste stater på nytt att lägg en förlamande hand över arbetet mot den globala uppvärmningen. . . På många olika sätt - bland annat uppmuntras ju Bolsonaro att driva på för att hugga mer större och större delar av Amazonas.

Det andra skälet är de bonapartistiska tendenserna hos Donald Trump. USA har en form av borgerlig demokrati som är milt sagt ofullständig, bedräglig, - och som maskerar storkapitalets makt. Det är sant. Men trots det vore det värre om USA förvandlades till en diktaturstat.

Det finns rationella skäl  för att ställa frågan om ytterligare en Trump-seger i ett presidentval skulle kunna inleda början av en nedmontering av det som ändå finns av borgerlig demokrati i USA.

Dessa två saker gör att jag, om jag bodde i USA, skulle rösta på Joe Biden. Och inte endast hålla för näsan utan även hårt sätta fast en klädnypa på det organ som vi har för att lukta med.

Eftersom Trump-alternativet är värre. Som i värsta fall kan inleda ett politiskt mörker som  kan påskynda det klimatologiska mörker som skulle kunna utgöra slutet för civilisationen som vi känner den. Och kanske även för arten Homo Sapiens.
 ---------------------------
*Och då även bortsett från att Trump  själv i en famös inpelning har skrutit  om att han sexuellt  har ofredat kvinnor.
---------------------------------------------------------
TILLÄGG
Det bör förstås också tilläggas att de Trumpanhängare som blir upprörda över Bidens ofredanden, brukar titta bort och låstsas att  det regnar när någon tar upp Trumps "Grab them by the pussy" -kommentar eller Trumps umgänge med Jeffrey Epstein.. Och många demokrater kan uppröras över Trumps sexistiska kommentarer, men tittar åt någon annat håll när någon nämner de filmer som dokumenterar Bidens ofredanden. 

Joe Biden på besök hos Ronald Reagan 1984
­