Det finns en sång som jag minns från barndomen som så ledsam att den var rent otäck.
Jag har bara mints några rader från den men nu upptäcker jag den på YouTube.
Den heter Jesu järnväg och kan höras här.
Av olika anledningar gick den djupt in i mig.
Nu har jag alltså hört den i sin helhet. Det har jag inte gjort sedan jag var barn.
PS. Fast melodin är inte riktigt densamma i denna version.
fredag 23 juni 2017
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Krisen i MAGA...
... fortsätter, liksom desperationen. Och Marjorie Taylor Greenes opposition fortsätter att fördjupas. Se här . Hur ska det sluta?
-
Jag har nu läst ut van der Kwasts bok. Jag läser numera långsammare än förut pga olika problem med synen, så det har tagit ett tag. Det fö...
-
Per Faxnelds avhandlng ”Satanic feminism: Lucifer as the liberator of woman in nineteenth-century culture” har nu uppmärksammats i en under...
-
Och i väntatn på att jag ska skriva något annat meningsfullt kan jag ju lägga ut Balladen om kråkguldet med Thorstein Bergman. Den var s...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar