fredag 17 juli 2020

Varför kan jag inte läsa en bok om romersk religion?

För ganska många år sedan köpte jag en bok som hette "Religions of Rome".  Den är skriven av Mary Beard, John North och Simon Price, men när den presentera i kommersiella sammanhang idag står ofta endast Mary Beard som författare.  Den kan bland annat beställas här .

Det är något konstigt med den. För jag har försökt att läsa den flera gånger men som längst kommit till sidan 104. Jag tror säkert jag försökt börja om minst tio gånger. Jag har aldrig varit med om något sådant förut.

Det är inte så att jag inte kan läsa om romersk religion. Britt-Marie Näsströms bok i detta ämne har jag läst med lätthet.

Det är så att jag verkligen stålsatt mig på att tvinga mig att läsa Beards med fleras bok, men det ha inte gått.

Kan det bero på hur den är skriven? Den har inget av de populariserande drag som även forskare brukar använda sig när de skriver för en kommersiell marknad, eller för den delen också skolor och universitet.

Men jag har ju läst entydigt teoretiska texter förut, och det brukar inte vara något större problem.

Boken börjar inte med enkla beskrivngar av gudar och riter m.m. utan med att slå fast hur lite vi vet om den tidiga romerska religioner eftersom de tidigaste källorna  kom till  600 år efter Roms grundande.

På så sätt liknar den de böcker om israelitisk historia som börjar med att slå fast att vi  verkligen  inte vet om ens Salomo har existerat

Den fortsätter med att kritisera Dumezil, och gå igenom de tidiga romerska organisationerna för religiösa  funktionärer . Sedan minns jag ingenting trots att jag ju har läst minst 100 sidor.

Jag retar mig på att jag aldrig lyckas.

Det är klart den romerska kulturen var patriarkal, krigisk, ojämlik, och så vidare. Men jag har ju utan svårighet läst om sådana förut..

Så det är en konflikt - en sida av mig vill absolut att jag äntligen läser ut denna bok, en  annan verkar inte vilja det... typ.

Jag tycker annars att den romerska religionen (eller i en senare fas religionerna)  är intressant eftersom så relativt få verkar vilja skriva om den. Om man jämför med den grekiska dito är det extra tydligt. Romersk religion har rykte av att  vara  en blek kopia av den grekiska, och man studerar hellre originalet än kopian.

Bara det kan göra en intresserad.

En annan sak som jag tycker är fascinerande är att de romerska religionerna  dominerande Europa innan kristendomen tog över. Det var de religioner som var representerade i romarriket  som blev de första som förbjöds när de  kristna  tog makten.

Om man vill fantisera  kan man ju hamna i en kontrafaktisk historieskrivning Vad skulle ha hänt om kristendomen  inte tog över? Vad skulle ha hänt om kejsar Julianus hade levat lite längre och lyckats stoppa kristendomens maktövertagande ? Eller vad skulle ha hänt om kristendomen aldrig funnits?

För  om man tänker efter - den  romerska  religionens undergång inledde åtminstone 1000 år av en  närmast totalitär religiös diktatur över större delen av Europa. Och när jag läser om den romerska senatorn Symmachus gripande och vädjande uttalanden mot slutet av 300-talet e.kr. där han bad att de romerska gudarna måste få vara kvar, för att inte brottet med det  gamla skulle göra romarna helt historielösa, blir jag faktiskt rörd.

Det skulle ta över 1000 är, tills det i Europa  på nytt öppnades ett intresse för romersk och annan  ”hednisk” religion .Och de som gick för långt i sitt intresse för en sådan ”hedendom”  kunde även då  råka väldigt illa illa ut, som Giordano Bruno.

Men  jag är tydligen ambivalent när det gäller just läsandet av just denna bok.  Och detta började ganska långt före de senare årens ögonproblem. Även när jag läste mycket snabbare än nu fanns det något som tog emot när jag försökte läsa just "Religons of Rome".

Varför?



En relief från ett altare till Mars och Venus. Längst ner till vänster Romulus och Remus.  

12 kommentarer:

Tidlösa sa...

Märkligt. Har aldrig läst boken, och har själv haft inställningen att romersk religion verkar "tråkig". Dessutom har jag aldrig gillat romarriket. På en väldigt bra dag kan jag svälja republiken.

Tidlösa sa...

Min gissning är att ungefär samma sak hade kunnat hända ändå: ett centraliserat kejsardöme i kris behöver en monoteistisk religion, så låt oss anamma/uppfinna en sådan!

Julianus ville decentralisera romarriket. Hade han lyckats med det, hade det ju kunnat bli intressant...

Erik Rodenborg sa...

"centraliserat kejsardöme i kris behöver en monoteistisk religion"...
Nja, Egypten klarade sig med polyteism genom ett antal krisartade mellanperioder. Det gamla Kina gick också igenom kriser men behöll polyteismen. Liksom Japan. Jag tror att den ganska vanliga åsikten att det finns ett samband mellan politisk centralisering och monoteism är lite tveksam.

Tidlösa sa...

Jag tror att det finns en viss typ av extrem centralisering som gör monoteismen attraktiv. Tänk Akhenaten i Egypten. Fast det kanske är bättre att säga "påbjuden statsreligion" oavsett karaktär, än monoteism.

Erik Rodenborg sa...

"Tänk Akhenaten i Egypten." Men han misslyckades ju. Ham grundade en egen stad och flyttade dit och enligt många historiker prioriterade han ned en Faraos verkliga uppgifter och misskötte landet. (Det är för övrigt ett exempel på hur stark Faraos ställning var att ingen vågade störta honom medan han levde. Till och med Stalin och Hitler skulle ha störtats om de gjort något liknande. Om Stalin hade konverterat till den gammal-ortodoxa kyrkan, som vill tillbaks till tiden före Peter den store, och förklarat att marxismen-leninismen är en ogudaktig lära som ska avskaffas skulle han nog inte suttit kvar speciellt länge. Eller om Hitler 1939 istället för att starta krig hade konverterat till judendomen och förklarar att Tredje Rikets främsta mål nu var att sprida judendomen över världen tror jag inte natt han skulle bli långvarig som rikskansler.

Tidlösa sa...

Ja, det verkar stämma. När jag får tillgång till en dator igen kommer jag förresten att länka till ett klipp om Akhenaten. En föreläsare inbjuden av teosoferna som påstår att Akhenaten var en revolutionär som störtades av det militär-industriella komplexet?!

Tidlösa sa...

Apropå kristendomen så var det väl religionens spridning i romarriket som gjorde den attraktiv som statsreligion. Annars hade Konstantin kanske infört en faraonisk kejsarkult eller en solkult...

Det var synd att Julianus misslyckades!

Erik Rodenborg sa...

"Det var synd att Julianus misslyckades!" Ja, om han menade allvar med religionsfriheten. De första kristna krävde först religionsfrihet men när de kom till makten visade det sig att de nu ville förbjuda andra religioner. Tänk om Julianus var den spegelbild av detta? Om han i slutänden kom fram till att kristendomen var så samhällsfarlig att den ändå måste förbjudas.

Han drev faktiskt linjen att kristna lärare inte fick föreläsa om klassisk litteratur, eftersom endast "hedningar" kan presentera ex.vis Iliaden och Odyséen på rätt sätt.

Men jag tycker ändå att det var bättre om han lyckades. Kristendomen hade växt sig så stark att den knappast längre kunde stoppas. Den skulle överlevt i alla fall, men när den segrade krossades deras opponenter ganska så snabbt.

För övrigt apropå imperier och monoteism. Det var ju EFTER det att kristendomen segrade som romarriket fäll sönder. Något som den tidens "hedningar" säkert såg som ett tecken från gudarna...

Verutschkow sa...

De romerska gudarna borde kunna jämföras med de "gamla" grekiska dito i alla fall
och jag kan kanske räkna upp några av de senare men nästan inga alls av det första
slaget ...

Lyssnade häromsistens på ett tämligen intressant P1program (REPRIS av Människor
och Tro ?) där man såg på religion utifrån ett evolutionistiskt perspektiv och då
kunde konstatera att "alla gudar inte överlevt tidens tand" eller någonting sådant.
Man kan ju undra varför. Men visst vore det märkligt om alla Gudar vore lika mäktiga
och alla religioner lika goda ...

Sedan kan man ju undra om monoteism också gäller för djävlar ...

Olof Å sa...

'Något som den tidens "hedningar" säkert såg som ett tecken från gudarna...'

Det gjorde de. En av anledningarna till att Augustinus skrev om "Guds samhälle" var att han ville leda i bevis att Roms problem inte berodde på kristendomen utan snarare bristen på densamma. Därvid citerade han intressant nog en hel del romerska författare för att leda det hela i bevis (dvs korruptionen i republiken och kejsardömet), bl.a Cicero.

Annars har jag aldrig riktigt förstått varför romersk religion anses ointressant. Jag minns hur biblioteket i grundskolan där jag gick hade illustrerade böcker om romersk, grekisk och fornnordisk mytologi, och tyckte alla var fascinerande. Att de alldeles uppenbart var besläktade tyckte jag inte var konstigt på den tiden.

Erik Rodenborg sa...

Ver
I alla fall tolv av de romerska gudarna sågs ju "officiellt" som motsvarigheter till de tolv (grekiska) olympiska gudarna.

Kriste4ndomens djävulslära är ju en spegelbild av dess monoteism. Det finns en Satan, och de mindre djävlarna är helt och hållet underordnade honom.

Olof
Det vore intressant att veta vad som skulle ha hänt med det romerska riket om kristendomen inte hade funnits, men jag antar att det skulle ha fallit samman i alla fall. Men det verkar inte orimligt att anta att kristnandet kan ha påskyndat processen.

Om man med "romersk religion" inte endast menar de gudar, myter, riter och läror som fanns tidigt - utan även alla de som inkorporerades (eller uppstod) senare i romarrikets religiösa värld får man ju intryck av en mycket imponerande mosaik. Bland annat därför får jag en stor sympati för de "hedningar" som sörjde när den kristna totalitära synen på religion lade sin tunga hand över romarriket. Det måste för många ha känts som att hamna i ett rent mörker ...

Nu fick man tro på endast en lära, och om man envisades att tro på något annat än denna - dödades man.

Historien om kristnandet är i själva verket ganska så fasansfull.

Verutschkow sa...

Tack för svar !

F ö tycks jag ha blandat ihop "Människor och Tro" med "Teologiska rummet",
också i P1. Tror faktiskt jag hörde precis samma program jag refererade
till tidigare i en repris tidig kväll igår.

Intressant men ganska vanvettigt när man tänker efter. Men "Evolutionär
teologi" eller vad det nu hette kan säkert bli ett forskningsområde om
det får lite tid på sig. Jesuitpräst ingick i radions panel.

https://sverigesradio.se/teologiskarummet

Bör ha varit avsnittet "Varför finns religion ?" som jag lyssnade på.
Och frågeställningen känns befogad ...

En fundamentalist som omvärderat Josua

Josuas bok är förmodligen den otäckaste boken i Bibeln. I den beskrivs hur Gud leder israeliterna i ett fälttåg med syftet att utrota den ka...