Tittar i gamla dagböcker.
På torsdag den 30 maj, för 45 år sedan, alltså 1968, var vår (sjätte-)klass och hälsade på Helge Lundstedt, som hade slutat som klassföreståndare våren 1967.(Det var en torsdag då också - 1968 är ett av de år då datum och veckodagar hängde ihop på samma sätt som i år.) Så långt är det klart. Men sammanhanget i övrigt förbryllar mig lite.
Så här står det i min dagbok från det året. . "Vi åkte till magister Lundstedt. Vi spelade teater, hade aktuell timme osv. Roligt."
Helge Lundstedt var vår klassföreståndare mellen hösten 1964 och våren 1967. Han såg nog vår klass som en av hans mer lyckade. Han hade något som hette "Aktuell timme" då vi varje vecka fick prata om aktuella nyheter i Sverige och världen. Han var förresten också ordförande i Svenska Livräddningssällskapet. Som lärare var var han nog ovanligt bra.
Nu minns jag lite mer om dagen än det jag skrev i dagboken . Vi spelade inte teater och hade aktuell timme hemma hos Lundstedt (även om vi kort besökte honom hemma också) utan i en stor sal där det satt en massa människor och tittade på. Det måste varit i en skolaula, men jag fattar inte riktigt sammanhanget. Var det lärarkandidater som tittade på? Jag tror att Lundstedt ville demonstrera vad vi hade sysslat med när han var klassföreståndare, och speciellt det där med Aktuell timme ville han demonstrera. Jag minns att jag fick gå upp och berätta om studentprotesterna mot UKAS!
Men i vilket sammanhang var det?
Det roligaste var kanske bussresan till och från. I bussen var radion på och konstigt nog minns jag att en gång spelades Mona Wessmans "Gå och göm dig Åke Tråk" ! På något sätt har jag sedan dess förknippat den resan med den sången.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
The Happening
Den troligen första Supremes-låt jag hörde. Jag hade börjat lyssna på popmusik i april 1967 och i juni 1967 hörde jag då plötsligt "...
-
Min första reaktion när jag vaknade i dag och såg den tragiska nyheten. Som bara var helt ocensurerade tankar, utan något...
-
I augustinumret av "Spartacist" - teoretiskt organ för "spartacisterna"i International Communist League (ICL) - har de p...
-
Sjundedagsadventisterna (SDA) är en märklig rörelse. Den måste beskrivas som fundamentalistisk, men deras hårda förkastande av helveteslära...
6 kommentarer:
Trodde bara det var jag som kom ihåg den låten :-) Den var mitt första minne från Melodifestivalen 1968 som sjuåring. Det enda jag minns är den låten och min andra favorit med Claes-Göran Hedenström som vann med Det börjar verka kärlek banne mig :-) Den senare minns väl de flesta. Om jag inte minns helt fel kom Mona Wessman trea
Jag minns faktiskt inte att den var från Melodifestivalen.
Att jag minns den så bra i alla fall beror nog på att jag lite identifierade mig själv med Åke Tråk, och på något sätt såg sången som en sorts utmaning. Mina "tråkiga" sidor borde gå och gömma sig.... tyckte jag på sätt och vis.
Jag kommer oxå ihåg den där låten mycket väl. Jag kommer oxå ihåg sångerskans andra stora hit "Hambostinta i kortkort". Och ytterligare några låttitlar som känns igen finns förstås på Wikipedia.
Sedan undrar man ju om du var brådmogen nog att vara medveten om någonting av allt det andra som hände runtom i Europa i maj 1968. Idag hade en person i motsvarande ålder vetat så oerhört mycket mera än dåtidens ungdom.
Verutschkow
Av Mona Wessmans låtar gillade jag nog "Ina & Nina & Stina" bäst. Det var hennes version av "I Was Kaiser Bill´s Batman".
Tyvärr finns den inte på You Tube.
Vad gäller min medvetenhet om vad som hände i Europa tror jag att den var ganska så begränsad. Jag hade läst dagstidningar regelbundet sedan hösten 1964 men jag tror ändå jag inte riktigt fattade karaktären av exempelvis maj 68 i Frankrike.
Däremot hade jag en ganska bra bild - och bestämda åsikter - om exempelvis i Vietnam, Rhodesia och Sydafrika. Det verkade som att jag hade lättare att fatta befrielsekampen i tredje världen än klasskampen i Europa.
Jag känner också igen det där med att händelserna utanför Europa gjorde större intryck än t ex vad som skedde i Tjeckoslovakien. Man kan undra varför. Kanske var det bara det att Vietnamkriget täcktes så mycket bättre, framför allt av amerikanska TVbolag. Men det fanns bara svartvit TV att tillgå hemma så alla bomber och explosioner måste ju ha gjort mindre intryck på en än vad som hade kunnat vara möjligt.
Skicka en kommentar