Fram till slutet av 2009 fanns utanför mitt hus två skogsdungar. Den ena låg bakom den andra. När man tittade ut från sovrumsfönstret såg man skog.
Jag brukade gå ut på kvällarna och vara bland träden. Det var stämningsfullt. Det var mörkt, för träden stod tätt.
Ibland kunde jag fantisera om vad jag såg i mörkret. Eftersom jag läst en hel del om skogsrån kunde jag läsa in saker i skuggorna. Det var riktigt fascinerande.
Men min förmåga till fantasi är inte så stor att jag såg något skogsrå... förstås. Men en gång fick jag plötsligt en känsla av att någon eller något passerade strax bredvid mig... Det var en hisnande känsla.
Men en morgon hösten 2009 vaknade jag av något. Det lät som en gräsklippare.
Men det var en maskin som fällde träd. Och efter några timmar hade betydligt mer än hälften av alla träd huggits ner. Jag ringde Telgebostäder och frågade var det var frågan om. De svarade att träden höggs ner för att hyresgästerna skulle få en bättre utsikt.
Nåväl, "utsikten" i fråga var över två bilvägar. Är det verkligen en bättre utsikt än att se in i skog?
Och nu har all trolsk stämning försvunnit. Om man går in i skogsdungarna känns det inte som skog, det är bara glest stående träd.
Jag förstår inte hur man tänker när man gör sådant. Verkligen inte.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Krisen i MAGA...
... fortsätter, liksom desperationen. Och Marjorie Taylor Greenes opposition fortsätter att fördjupas. Se här . Hur ska det sluta?
-
"Regeringen vill kunna införa krav på vaccinbevis för bland annat butiker och platser för privata sammankomster om smittspridningen öka...
-
En bild som jag tänkte lägga ut inatt, när det var så tryckande varmt att jag svettades även när jag låg naken i sängen utan sängkläder....
-
Har just läst ut Magnus Utviks bok Med Stalin som Gud . Den handlar om författarens tre år som aktivist i den Albanientrogna organisatione...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar