"Barn tvingas umgås med misstänkta våldtäktsmän"

Vill bara tipsa om en tänkvärd debattartikel av Monica Dahlström-Lannes på Newsmill.

Den tar upp en av de viktigaste barnrättsfrågorna Sverige dag. Och inte endast i Sverige. Liknande saker händer i många andra länder.

Det är en ständigt pågående global rättsskandal.

Men vad handlar "Lucy in the Sky with Diamonds" om?

Första gången jag hörde talas om "Lucy in the Sky with Diamonds" var den 6 augusti 1967 då jag läste en artikel i DN:s söndagsbilaga som hävdade att Beatles Sgt.Pepper-LP var LSD-propaganda "från omslaget till innerspåret". Den var skriven av Håkan Sandblad och Arne Ruth och den fyllde mig med olust.

Det främsta argumentet i artikeln vad just "Lucy"… Texten och musiken i den låten var drömlikt hallucinatorisk och de första bokstäverna i substantiven bildade ju initialerna LSD. Jag hade just börjat gilla Beatles och popmusik och det där ville jag då inte tro på....

Jag var inte ensam om den reaktionen. Förnekandet kom efter ett tag att dominera debatten - i synnerhet sedan John Lennon gick ut och hävdade att titeln byggde på en barnteckning av Julian Lennon som just hette "Lucy in the Sky with Diamonds".

Detta blev sedan en officiell sanning i det mesta som skrevs. Fast jag misstänker att det i grunden avspeglade ett förnekande som liknade mitt eget i tolvårsåldern.

För hur var det nu? Ungefär samtidigt som Sgt. Pepper kom ut hade Paul McCartney dumt nog gått ut och sagt inte bara att Beatles hade tagit LSD utan att om de ledande politikerna i världen hade tagit LSD skulle världen ha varit mycket bättre! Påståendet är ju milt sagt bisarrt - vad skulle kunna hända om de ansvariga för världens kärnvapenarsenaler tar LSD och får en av dessa inte alltför ovanliga snedtändningar? LSD är ju en förrädisk drog -medan somliga får ljuva visioner får många andra som bekant mardrömslika skräckvisioner - inte sällan med paranoida undertoner.

Om man därtill läger till att hela Sgt. Pepper-LP:n vimlar av drogantydningar (BBC förbjöd spelning av "A Day in the Life" av den anledningen!), att det även på omslaget finns bilder på många personer som var kända för sina drogexperiment, och att just "Lucy" har en längtansfullt hallucinatorisk drömlik karaktär blir ju den "officiella" versionen ganska så tveksam.

Men hur var det då med barnteckningen? Svårt att säga, men John Lennon var en förmögen man med ett klart intresse för sitt barns kulturella utveckling. Julian hade med all säkerhet obegränsad tillgång till papper, penna och målarredskap och måste ha gjort hur många barnteckningar som helst. Var det då inte lite märkligt att Beatles valde den förmodligen enda av dessa som hade initialerna LSD och lade ut den som låttitel på en LP som var fylld med drogsymbolik?

Den officiella bortförklaringen var ohållbar från början, och ett antal år efter John Lennons död medgav faktiskt Paul McCartney att låten faktiskt var inspirerad av LSD.

Men det är förstås inte ALLT man kan säga om "Lucy in the Sky with Diamonds"...

För oavsett vad Beatles egentligen menade beskriver ju texten - om man läser den bokstavligt - en övernaturlig kvinnlig gudinneliknande entitet som har förmågan att sätta sig över tid och rum. Det är så jag tycker man bör se den idag. Det skulle gå hur lätt som helst att byta ut namnet "Lucy" mot namnet på exempelvis en hinduisk gudinna så skulle innebörden bli en helt annan....

Och i viss mån fick namnet "Lucy" ytterligare en annan innebörd 1974. Då upptäcktes skelettfragment av en av våra äldsta anmödrar vid en utgrävning i Afrika. Precis när upptäckten gjordes spelades "Lucy in the Sky with Diamonds" på radion som stod på. Så skelettet som delvis skulle förändra vår syn på mänsklighetens förhistoria döptes till "Lucy".

Och liksom låtens "Lucy" hade hon verkligen förmågan att dyka upp och försvinna. Hon försvann för 3,2 miljoner år sedan och dök upp igen för 37 år sedan... Det är mer intressant än alla LSD-hallucinationer tillsammans.

"Try It"

Lyssna gärna på denna psykedeliska låt av Hollies från 1967 . Jag hörde den första gången i radioserien "Sound of Protest, Sound of Love" i ett avsnitt i december 1968. Jag blev väldigt fascinerad av den då. Sedan dess har jag inte hört den. Men nu upptäckte jag den på You Tube.

1967 försökte väl var och varannan popgrupp göra åtminstone några psykedeliska låtar. Den psykedeliska vågen vitaliserade onekligen popmusiken, men en obehaglig bieffekt blev att det förledde en hel del människor till att pröva LSD. Resultaten blev ju ofta ganska så tragiska.

Men på något sätt öppnade flower power och psykedelisk musik ändå för insikter om vad som med en utsliten klyscha brukar kallas "andliga dimensioner". Ja, mycket i den New Age-rörelse som i hög grad inspirerades av den psykedeliska vågen är ju elände. Men bokslutet över Flower Power-perioden och vad den har betytt och kommer att betyda på lång sikt tror jag nog faktiskt ändå (trots allt!) kommer att sluta på plus...

King Midas in Reverse

Jag måste säga att Hollieslåten "King Midas in Reverse" ofta ganska bra motsvarar min självbild.

Jungfrun av Guadalupe

Jungfrun av Guadalupe har under århundraden varit en symbol för den mexikanska kyrkan och även det mexikanska samhället. Bilden påstås vara övernaturligt skapad i december 1531, som ett tecken på att den uppenbarelse som bonden Juan Diego fick av den heliga jungfrun var sann. Problemet med den versionen är att berättelsen om Juan Diego och den mirakulösa duken först publicerades 1648, över hundra år efter det påstådda miraklet. Däremot finns det flera beskrivningar av helgedomen och även av bilden före 1648, men ingen nämner miraklet.

Men jungfrun av Guadalupe är både viktig och intressant oavsett vad man tror om miraklet. Den står för en självständig inhemsk "indiansk" version av kristendom, där bilden av Maria troligen påverkats av den tidigare kulten av den aztekiska jordgudinnan Tonantzin. Jungfrun av Guadalupe sågs som en kraft som försvarade urbefolkningens intressen mot de spanska myndigheterna. Under århundraden har den varit en symbol för de undertryckta, som har använts både under befrielsekampen mot spanjorerna och i lantbruksarbetares fackliga kamp. Även feminister har kunnat använda henne som symbol - se exempelvis artikeln "Demanding Social Equality" av Rhonda L. Barnes.

De som inte tror på miraklet anser snarare att bilden är målad av medlemmar av ursprungsbefolkningen. Men samtidigt finns här en diskussion som påminner om den som förts om Turinskruden. Det har hävdats att tekniken i målningen, färgernas hållbarhet och avspeglingar som anses återfinnas i ögonen inte kan ha en naturlig förklaring.

Visionen/apparitionen kan mycket väl ha ägt rum, men den officiella versionen av hur den gick till får nog tas med flera matskedar salt.

Välkommet beslut

Och nu har bloggen "Medborgarperspektiv" som förde fram mordhoten på namngivna personer som hade anknytning till SCUM Manifest-pjäsen och den svenska översättningen tagits bort av Wordpress pga, som de skriver, "a violation of our Terms of Service".

Ibland är censur mer än berättigat. Yttrandefrihet i all ära, men vid mordhot går väl ändå någon sorts gräns...

Lite kuriosa

Två månader innan Valerie Solanas blev känd för sitt mordförsök på Andy Warhol gick en låt som besjöng en kvinna vid namn "Valleri" upp på topplistan i USA. Det var en Monkeeslåt som hette just "Valleri". När mordförsöket ägde rum låg den kvar på listorna, även om den förmodligen inte längre låg bland de tio första. Det var väl den enda gång som någon låt med detta namn i sin titel (Valerie och Valleri måste väl ses som två stavningar av samma namn!) låg på de amerikanska listorna.

Slump? Ja, det antar jag, men CG Jung skulle kanske ha talat om synkronicitet...

Den bloggare...

... som föreslog att man skulle döda några namngivna kvinnor som på något sätt var knutna till "SCUM Manifest", pjäsen och boken, har nu åtminstone tagit bort adresserna till dem, som han tidigare hade lagt ut tillsammans med morduppmaningen. Alltid något.

Men han gjorde det endast efter en massiv kritikstorm, där även några av hans anti-feministpolare reagerade.

Jag länkar inte till honom, närmast av princip, men den nya versionen av hans infama inlägg (och utdrag från den gamla) kan ni ju ta del av om ni följer blogglänken längst ner i mitt förra inlägg.

SCUM Manifest

En anti-feministisk bloggare som jag själv inte alls vill länka till föreslår att man bör döda fyra namngivna personer som direkt eller indirekt har något att göra med Turteaterns uppsättning av Valerie Solanas "SCUM manifest".

Det är både otäckt och barnsligt på en gång.

För att solidarisera mig med de utpekade personerna passar jag på att länka till manifestet här.

Så kan anti-feministen ifråga lägga upp en till person på sin infantila dödslista.

SCUM Manifesto (som det heter på engelska) är en science-fiction-fantasi som förutom blixtrande elaka angrepp på män innehåller en bisarr framtidsversion av en värld utan män där den sexuella fortplantningen är ersatt av partenogenetisk befruktning. Och vidare att denna fas endast är inledningen till att alla kvinnor ska bli odödliga, och inga inga barn ska födas alls.

Om Solanas själv verkligen trodde på sitt manifest är förstås svårt att avgöra. Hon dog av lunginflammation 1988.

Men idag är de enda som tolkar denna text bokstavligt paranoida anti-feminister. I deras deliriska fantasivärld spelar manifestet samma roll som "Sions vises protokoll" för antisemiter.

Men snälla ni, SCUM har aldrig funnits. Lika lite som Illuminati, eller den judiska världskomplotten.

SCUM var från början en fantasi skapad av en kvinna som hade milt sagt goda skäl att tycka illa om män. Solanas försökte aldrig i praktiken på något sätt att ens försöka skapa en sådan organisation.

Jag läste manifestet 1993, och började helt fascinerad att översätta det till svenska. Jag gav upp, dels för att jag var en usel översättare, dels för att jag fick annat att göra. Märk väl - jag ville inte översätta det för att jag trodde på handlingen och hyste någon masochistisk önskan att bli utrotad. Jag tog helt enkelt texten för det den var.

Det tycker jag alla ska göra. Läs den gärna om ni har en gnutta realitetssinne, och en viss känsla för hur litterära texter bör läsas. Annars bör ni inte läsa den alls.

------------------------------
TILLÄGG
Fick först höra talas om den bisarra listan på detta blogginlägg.

"Stammens hemligheter"

Ovanstående är titeln på en film som SVT sände igår som också finns på nätet.

Den bygger till stor del på Patrick Tierneys bok "Darkness in El Dorado". Filmen visar (liksom Tierneys bok) hur antropologer systematiskt begått övergrepp på Yanomanifolket i Venezuela. En antropolog praktiserade barnäktenskap, en annan antropolog, en lärjunge till Claude Levi-Strauss, utnyttjade systematiskt stammens unga pojkar sexuellt, och flera antropologer spred till och med (av allt att döma medvetet) dödliga sjukdomar i experimenstsyfte

Filmen börjar kanske lite segt, men ju längre det går desto klarare blir den..

En sak som endast beskrivs perifert i filmen behandlas mer utförligt i Patrick Tierney bok. Den visar systematiskt hur antropologen Napoleon Chagnon uppmuntrade och ofta de facto skapade väpnade konflikter, för att sedan hävda att de utgjorde en del av Yanomanifolkets natur. På så sätt skapade han sina egna "sanningar" som passade som hand i handske till hans sociobiologiska teoribildningar.

Filmen kan verkligen rekommenderas. Se den!

Förövarförsvararna vädrar morgonluft - igen

Varje dag tvingas många barn att umgås med förövare trots att de har berättat om att de utsätts för grova övergrepp. Varje dag tvingas många barn träffa fäder som de är livrädda för. Den överväldigande majoriteten av sexualbrott mot barn går inte till åtal. Och, om det dyker upp misstankar om rituella övergrepp avfärdas de innan de ens utreds eftersom polisen har "lärt sig" att de är "moderna folksägner"....

Sådant gör inte Uppdrag Granskning några avslöjande reportage om. Däremot har man nu tydligen lagt ner energi på att argumentera för att en man som i domstol friats från alla anklagelser om övergrepp mot barn VERKLIGEN är oskyldig.

Onödigt, kan man tycka. Att driva linjen att någon som är friad är oskyldig verkar ju inte vara någon direkt imponerande undersökande journalistik. Men det är vad de ägnar sig åt på UG, uppenbarligen. Och så verkar de upprörda över att denne man under en period fråntogs kontakten med sitt barn innan han slutligen friades. UG:s upprördhet är för mig mer än obegriplig. Den är direkt skum.

Man kan förstås fråga sig varför UG ägnar sig åt sådant trams.

I vilket fall som helst vädrar alla förövarförsvarare morgonluft - igen. I bloggar, på tidningssidor och på andra forum dammas alla gamla mantran av igen.

Och till och med en medioker charlatan som Bo Edvardsson får framträda i tidningarna som någon sorts "expert". När kommer media att börja intervjua Max Scharnberg?

Läs gärna NoBoyToys inlägg om programmet. Själv orkar jag inte skriva något mer om eländet.

Korset på Svartberget

Jag har varit i Hassela och besökt några vänner. Det är alltid roligt att besöka Hassela. Av många anledningar.

Mer allmänt tycker jag dessutom om att komma bort från stan ibland. Naturen är full av mystik och magi. Och poesi. Det är vilsamt, och spännande, att komma närmare den.

Men en sak kände jag mig tveksam inför under mitt senaste Hasselabesök. Det var när vi besökte Svartberget för att titta på korset.

Det är nämligen så att en lokal präst länge har arbetat för att resa ett stort kors någonstans i Hassela för att placera orten på kristenhetens karta. Först var det tal om Älvåsen. Men det blev inte av, inte på den platsen.

Men till sist lyckades han med en annan plats, och nu står ett 30 meter högt kors på Svartberget. Jag gillar det inte alls.

Missförstå mig inte, jag har absolut inget emot Jesus.

Men just därför tycker jag inte om korset som symbol. För mig är och förblir det ett döds- och tortyrredskap och jag kan inte se något uppbyggligt med att använda det som en religiös symbol.

För det andra förfular det berget. Berget är vackert, men det är inte korset.

Medan de två som var i mitt sällskap pratade om, kan man anta, hur fint korset var, smög jag mig undan och lade lite snus på en stubbe. Det är så man offrar till skogsrån enligt svensk folktro. Jag vill gärna offra snus till ett skogsrå :-) , dessutom var det en tyst protest mot närvaron av det bisarra jättekorset.

Till sist kan ni gärna lyssna på spelmanslåten "Svartbergstrollen" skriven av en lokal spelman. Och, ja, den handlar om samma berg som korset idag står på...

Tibast och vänderot

Det finns många sätt att bli av med skogsrån. Tidigare berättade jag om ett av de mer brutala sätten. Men det finns andra, betydligt mer fredliga och snälla sätt.

Det finns en sägen som brukar kallas tibastsägnen. I den är huvudpersonen en kvinna, vars man har förförts av skogsrået. .

Han går till skogen vareviga dag och umgås med rået. Frun vet vare sig ut eller in.

Till sist kommer hon på vad hon ska göra. Hon går djupt in i skogen, tills hon själv möter skogsrået. Hon går fram och ställer en fråga till rået. Jo, det är så här att hon har en tjur, som inte vill stanna hemma. Han går ständigt över till grannens kor, som han hellre umgås med ån att vara hemma. Vet skogsrået möjligen något bot för detta?

- Men vet du inte det, svarar rået . Du behöver bara ge honom tibast och vänderot, så kommer han att förlora allt intresse för grannens kor och stanna hemma. Frun tackar för tipset och går hem.

Men det är naturligtvis inte tjuren som hon har tänkt på. Så hon börjar istället ge sin man tibast och vänderot, utan att han vet om det. Och se, han slutar helt intressera sig för skogsrået och stannar hemma istället.

Skogsrået fattar att hon blivit lurad, och blir fly förbannad. Ofta kan man höra hennes ilskna röst utanför parets stuga: "Tibast och vänderot, tvi vale mig som lärde dig bot"!

Så den som inte vill bli förförd av ett skogsrå vet vad han ska göra. Vänderot är samma sak som valeriana, och finns ofta på hälsokostbutiker. Tibast är lite knepigare. Det är giftigt, och säljs inte någonstans, men det finns förstås i naturen och i mycket, mycket små doser kanske det inte är så farligt....

Men jag tänker då inte ta någondera. Skulle aldrig falla mig in. För om jag mot all förmodan skulle möta ett skogsrå, och detta av någon fullständigt outgrundlig anledning skulle finna mig attraktiv (det senare förefaller mig betydligt mer osannolikt än det förra!) skulle jag ju inte alls vilja ha tagit några medel som gör mig helt ointresserad.

Det vore ju att missa ett tillfälle i sitt liv som väl aldrig kommer tillbaka. Och det skulle jag väl inte vilja för allt smör i Småland....

Hur jag såg på världen 1970

Inläggen nedan om Liberala Förbundet får mig att tänka på hur jag såg på världen och politiken 1970, och i början av 1971. Egentligen började det redan i slutet av 1969, då jag på allvar tog till mig socialdemokraternas "ökad jämlikhet"-linje.

Jag såg en gradvis utveckling mot en ökad jämlikhet, en ökad tolerans, en mer icke-auktoritär barnuppfostran, och för den delen en sekularisering. Att jag gick med i FPU 1970 (något jag insåg var ett misstag vid det första besöket på FPU Storstockholm) berodde på att jag såg Per Gahrton som stående till vänster om socialdemokratin, och dessutom engagerad för barns rättigheter.

Jag var evolutionär, inte revolutionär. Jag såg en utveckling mot jämlikhet som något förnuftigt, som förankrat i både logik och en positiv människosyn. Alla argument mot såg jag som irrationella.

Att personer med "fina" jobb måste ha högre lön, annars skulle de inte anstränga sig, tyckte jag var korkat. De högavlönade jobben var ju nästan alltid mindre kroppsligt ansträngande, och gav mer utrymme för personlig utveckling. Skulle en universitetslärare verkligen gå över och bli städare om han eller hon fick sänkt lön? Det lät inte troligt.

Jag såg en gradvis utveckling mot något bättre, och var verkligen optimist. Även de rika skulle efter ett tag förstå att de måste ge upp sin ställning. De vuxna skulle inse att det var fel att förtrycka barn. Och män skulle inse att de inte ens själva gynnas av att kvinnor håll nere.

Detta slogs sönder 1971, då jag istället övergick till att se hur det finns en härskande klass, som styrs av sina intressen och inte av förnuft och rationalitet.Och som kommer att kämpa med alla till buds stående medel för att bevara sina privilegier. Och att den borgerliga ideologin inte bara gradvis kommer att smälta bort, som snön på våren. Det var på sätt och vis en sorglig insikt.

Därför - men inte bara därför - går det för mig att se åren strax före 1971 i ett mycket nostalgiskt ljus.

Nu sammanföll ju insikterna 1971 med en egen psykisk nedgång, vilket gör att skillnaden blir än mer dramatisk.

1970 verkade allt möjligt. Från andra halvåret 1971 var det inte längre det.

Ett flygblad om KFML och SACO-strejken från 1971

/Det här är en text jag skrev i början av 1971, när jag nyss hade fyllt 16. Den var avsedd som ett flygblad att delas ut på kårhuset, vilket det också blev. Jag hade alltså nyss gått med i "Liberala Förbundet" , som i likhet med mig ogillade höglönestrejker. Så när jag föreslog att jag skulle skriva ett flygblad som kritiserade maoistiska KFML/Clartés stöd till SACO-strejken hade LF inget mot det. Formellt delades flygbladet ut av Kårpartiet Liberalerna, som styrdes av Liberala Förbundet. Texten är till mer än 90 procent skriven av mig, med ett tillägg och några omformuleringar. Jag ogillade tillägget - det på stycke fem. Det argumenterade för att akademiker som är anställda av staten av just den anledningen inte kan vara utsugna. Jag tyckte det var ett förenklat resonemang, som i sin förlängning skulle innebära exempelvis att arbetarna på LKAB inte skulle kunna vara utsugna. Men det var den enda ändring som påverkade något konkret i texten. I övrigt var det mest stilistiska ändringar - vanligtvis till det sämre….

Och vad tycker jag om texten idag? Nja, den var ju något förenklad, kan man väl säga. Det är sant att SACO såg sin strejk som en kamp mot "jämlikhetspolitiken", och de krävde också de största lönepåslagen för de mest högavlönade bland sina egna medlemmar - som generaldirektörer och andra chefer. Hela denna inriktning var naturligtvis värd att fördömas. Men trots allt tog de också ut exempelvis bibliotekarier i strejken, och det fanns väl inga direkta anledningar att gå emot deras lönekamp.

Och det är lite lustigt - en organisation som LF, som till den överväldigande majoriteten bestod av akademiker på väg upp i karriären, stod för det kanske våldsammaste angreppet på SACO-strejken denna vår. Deras (och min!) anti-SACO-retorik slog det mesta - se exempelvis andra parollen i slutet av flygbladet!/
----------------------------------------------------------
KFML OCH CLARTÉ AVSLÖJAR SIG!
Sviker arbetarklassen

I valet gick KFML ut med påståendet att de var de enda som företrädde arbetarklassens intressen. De andra partierna var företrädare för monopolkapitalet, sade man. Endast KFML skulle med sitt handlande visa sig vara arbetarklassens revolutionära parti. Men hur är det? Står KFML på arbetarklassens sida?

Ett avslöjande exempel. Just nu har Sveriges mest högavlönade inkomstgrupper - de inom SACO - gått i strejk. Anledningen är att de känner sig hotade av jämlikhetspolitiken och vill bevara sina privilegier samt höga löner. Denna strejk är inte värd någon som helst sympati. Den är en liten grupps motstånd mot en jämlikare inkomstfördelning.

Denna kamp stöds endast av några få grupper. Den yttersta högern och - KFML.

Struntar i höginkomsttagarna

KFML för fram teorin att alla löntagare är utsugna oberoende av inkomst. Om man tjänar 100.000:- eller 10.000:- spelar egentligen ingen roll. Men det resonemanget är fullkomligt absurt!

Då det gäller de statsanställda akademiker som strejker, kan man dessutom fråga sig: utsugna av vem? Det är ju inte monopolkapitalet utan staten som är arbetsgivare.

KFML:s egna akademiker

Den andra orsaken till KFML:s hållning är givetvis att många av KFML:s medlemmar och anhängare är akademiker själva. För dem är det naturligt att kämpa för egoistiska gruppintressen. Och om dom inte sammanfaller med arbetarnas - desto värre just för - arbetarna!

Ty det är givet att det inte ligger i arbetarnas intressen att en liten grupp högavlönade kämpar för sina egna privilegier. KFML sviker den arbetarklass det säger sig kämpa för.

Är detta KFML:s revolution? Att kämpa för läkare i 200.000-kronorsklassen?

I så fall har arbetarna all anledning att betacka sig!

NED MED KFML/CLARTÉS AUKTORITÄRA IDEOLOGI!
BEKÄMPA INKOMSTKLYFTORNA - BEKÄMPA SACO!
FRAM FÖR EN ÄRLIG RADIKALISM!


KÅRPARTIET LIBERALERNA

_________________________________
Se också "Folkpartiet i de maktägande minoriteternas tjänst" , som skrevs ungefär vid samma tid.