söndag 28 mars 2021

Rituella övergrepp - och förövarförsvararnas största triumf

Under 90-talet i kom  i Sverige berättelser om en typ av övergrepp som, snart gavs namnet "rituella övergrepp". Man kan förstås diskutera om termen var lämplig, men i  motsats till hur det brukar beskrivas idag, stär det  för en hemsk verklighet. 

Denna typ av övergrepp hade uppmärksammats i USA redan i början av 80-talet. Men det hade funnits berättelser av i mångt och mycket  samma karaktär  långt tidigare. 

Ett känt exempel från Storbritannien var poliskommissarien Robert Fabian , som hade skrivit om liknande övergrepp i sin bok "London after dark" 1954.

Det som fick termen rituella övergrepp under 80-och 90-tal handlade framförallt om sadistiska övergrepp mot barn, oftast utförda i grupp, som kombinerades med en form av indoktrinering. Vanligtvis hade denna indoktrinering någon form av "religiös" eller "ockult" karaktär, men det kunde också handla om ideologier av annan typ, Den vanligast förekommande typen av indoktrinering var dock av någon sorts "satanistisk" karaktär. 

Denna "satanism" hade inga större likheter med den som förs fram av offentligt verkande satanistgrupper. Medan de flesta av dess försökte skapa en  "satanism" som inte på ett entydigt sätt står för ren ondska var det som förekom i dessa rituella övergrepp så att säga "The real thing". Det var så att säga ondska på riktigt, minus alla förskönande omskrivningar. 

Man skulle ju kunna kalla detta "pseudo-satanism" om man så vill. Eller också skulle man tvärtom  ju kunna hävda att just detta var verklig satanism, på blodigt allvar,  medan de flesta offentliga gruppers lära inte var det... Vad man anser om saken beror kanske på ens egna religiösa preferenser. 

Sedan fanns det även grupper som utförde ungefär samma typ av övergrepp, men som inte hade någon annan "ideologi" än den rena sadismen. 

Dessa berättelser  kom definitivt inte alltid fram under terapi, vilket idag är en vanlig föreställning.  De som  berättade om den visade alla tecken på att var kraftigt traumatiserade. De hade ofta rättsmedicinskt bekräftade skador. Deras berättelser brukade stödjas av en myriad små detaljer  och materiella bekräftelser som inte gärna kunde vara en slump. 

Efter ett tag hände något., En våldsam kampanj startade som med hjälp av termer som "falska minnen" "konfabulation", "vandringssägner", "inplantering",  "masshysteri", "social konstruktion"   etc. etc, försökte diskreditera hela begreppet. Motreaktionen kom i alla länder där den typen av berättelser hade förekommit. 

Var detta ett sunt uppvaknande, en insikt om att detta just var en hysteri utan någon som helst förankring i verkligheten? Själv anser jag att det inte var så. De verkligt övertygande  argument som framfördes av förnekarna var mycket lätt räknade.  

Om man först har tagit del den litteratur som getts ut om rituella övergrepp, och som argumenterade för att de existerade, och sedan läser ex.vis Kenneth Lannings  tunna "rapporter" från 1989 och 1992, eller JS LaFontaines torftiga "undersökning" från 1994 är det lätt att associera till "Kejsarens nya kläder". Det är lätt  att se att det idag är förnekarna som står nakna.

De enda undantag som fanns var såvitt jag vet en handfull skickligt manipulerande förnekare, framförallt  Debbie Nathan. Men hon förvrängde medvetet, vilket på ett övertygande sätt visats av Ross Cheit, trots att denne författare själv inte accepterar att rituella övergrepp skulle vara något speciellt vanligt förekommande.  

Det finns en utförlig  argumentation mot Debbie Nathans metoder i Cheits bok ""The Witch-hunt narrative", men en del av denna kan man även ta del av här

 Men nu till saken. 

Jag har fatkiskt en rad böcker från  tiden innan backlashen hade segrat, hemma hos mig. Böcker med titlar som Out of Darkness, Treating Survivors of Satanist Abuse, Safe Passage to Healing, Ritual Abuse: what it is – why it happens – how to help, The Franklin Cover-Up,  Cult and Ritual Abuse , La de små barn komme til meg, Other Altars, Blasphemous Rumors, The politics and experience of ritual abuse, - för att endast nämna en del av dem. 

Om någon som inte var med då skulle få tag i dessa böcker (det går oftast - leta i så fall efter ovanstående titlar på Amazon.com), läsa igenom alla, och sedan försöka ta reda på vad i dessa myriader av fakta som verkligen blivit "vederlagt" kommer hen kanske att få en chock. 

Idag är åsikten att det ens skulle kunna  finnas en kärna av sanning i berättelser om "rituella övergrepp" officiellt begravd.  Den som idag försöker  ta upp detta kommer att mötas av förlöjligande, hånskratt, upprörda utfall - och ibland hot. 

Det ligger en hund begravd någonstans.

Detta måste ses som förövarförsvararnas och  övergreppsförnekarnas största triumf, Den kommer inte att vara för evigt, men har  redan varat så länge att en många utsatta inte har en chans att få hjälp. För inte kan man hjälpa någon som säger sig varit med om något som inte existerar? 

Eller det är så de vill att vi ska tänka. ..

18 kommentarer:

Hugge sa...

Har du någon åsikt om vad den vanligaste orsaken är till att man gör sig besväret att ritualisera dessa övergrepp? Kan det vara ett sätt för vissa aktörer högt upp i maktpyramiden att svetsa samman sina lojaliteter genom att begå så svårartade styggelser tillsammans att det inte återstår några andra bundsförvanter om sanningen kommer ut?
Ritualerna fyller då funktionen att tydligt förankra i gärninhgsmännens medvetanden att alla tar på sig lika stor del av skulden?
Kanske mindre nödvändigt att ritualisera övergreppen i dessa tider när det är så lätt att filma allt? Vetskapen om att förövare finns med på film lär i så fall säkra deras lojalitet mer än vad någon ritual kan göra.

NoBoyToy sa...

"Eller det är så de vill att vi ska tänka. .."

Exakt.
Vi lever i en antifeministisk manskultur där vi alla skall låtsas som att "ingenting existerar" och där alla som hävdar motsatsen (larmar) utmålas för vara hysteriska och paranoida, dvs allt detta är försök till manipulation och hjärntvätt av befolkningen.

Erik Rodenborg sa...

"Har du någon åsikt om vad den vanligaste orsaken är till att man gör sig besväret att ritualisera dessa övergrepp?"

Jag vet inte. Det kan nog finnas olika orsaker. En del har verkligen de pseudoreligiösa eller andra åsikter som de vill förmedla till en del av offren på vidrigast möjliga sätt.

Andra kanske får egna kickar av ritualisering även om de inte alls tror på ritualiseringens ev. "budskap".

Ytterligare andra kanske har dem främst för att skrämma offren genom att med ritualer suggerera fram att förövarna har övernaturliga krafter på sin sida och att det kan gå en illa om am bryter mot dessa.

Eller en kombination av all tre.

Eller något annat...

Erik Rodenborg sa...

NBT

.."där alla som hävdar motsatsen (larmar) utmålas för vara hysteriska och paranoida"...

Precis så...

Anonym sa...

Ritualisera dessa övergrepp???

En helt och fullständig FAKE news.

Erik Rodenborg sa...

Anonym13.41

Antiungen vet du inte vad du talar om och då är du okunnig. Eller så vet du vad du talar om och då är du ohederlig.

Anonym sa...

Jag tror du har fått för dig att detta
existerar i Sverige och det är FEL!
Konspirationer...

Hugge sa...

Utifrän min mitimellan-position stör jag mig främst på de här sakerna i debbatten:

1:Uppenbara övergrepp av värsta tänkbara sort nystas aldrig upp ordentligt av media, men inte heller många som annars intresserar sig för dylikt intresserar sig. Under sent 90-tal t.ex kidnappades flera barn från lekplatser i Ukraina för att sedan våldtas och torteras ihjäl. Inspelningar av detta såldes dyrt till flera beställare i israel och västeuropa. Både folk som låg bakom morden och beställare av filmerna dömdes till långa fängelsestraff. Initialt raporterade till och med svensk regimmedia om detta. Men plötsligt var det liksom locket på och dessa ofattbart vidriga styggelser fick inte alls den uppmärksamhet mord normalt får.

2:Folk på överlevarsidan försvarar med näbbar klor även de flummigaste terapeuter och andra som kommit med påståenden där bevisen är otillräckliga eller i värsta fall uppenbart trams. Varför inte fokusera på fall där man med säkerhet vet vad för övergrepp som begåtts och av vem, som t.ex morden i Ukraina?

Erik Rodenborg sa...

Anonym 17.28

Jag har inte "fått för mig" något. Jag har studerat frågan ganska så grundligt, vilket inte du verkar ha gjort.

Erik Rodenborg sa...

Hugge

"Varför inte fokusera på fall där man med säkerhet vet vad för övergrepp som begåtts och av vem, som t.ex morden i Ukraina?"

Jag ser ingen anledning att framförallt fokusera på ett fall där förövarna har åkt fast. Det som man verkligen bör fokusera på är fall där man anser att vidriga brott har begåtts, och anser sig ha starka belägg för det. Men där ingen åker fast och media talar om "moderna myter".

Under de år jag fokuserade på detta (från 1993 och mer än ett årtionde framåt) kom jag till slutsatsen att det var en brottstyp som existerade - och att om det hade undersökt förutsättningslöst skulle åtskilliga härvor kunnat nystas upp. Men så skede inte. Efter ett tag blev det snarare så att så fort anklagelser innefattade den typen av "rituella" element, lades utredningar ner innan de ens hade påbörjats.

Anonym sa...

https://www.advokaten.se/Tidningsnummer/2017/nr-1-2017-argang-83/ett-strovtag-bort-fran-sanningen/

LÄS DENNA!

Anonym sa...

Det är lättare att begå övergrepp om de ritualiseras. Då minskar det egna ansvaret.

Erik Rodenborg sa...

Anonym 21.13

Ja, visst går det att hitta myriader av länkar i likhet med den som du ger. Om man tittar närmare på den består den av ett antal common sense-argument, och den försöker insinuera fram en känsla av att en viss typ av övergrepp inte finns, eftersom de verkar så underliga och eftersom nästan ingen har fällts.

Jag anser att det finns belägg för att denna typ av övergrepp existerar, och att det finns andra anledningar till att det finns så få fällande domar än att brotten är icke-existerande. Jag tänker inte på nytt kasta mig i8n i den debatt jag var så engagerad i på 90-talet, ,men kan gärna hänvisa till min blogg om rituella övergrepp, där jag har samlat en hel del av det jag har skrivit om ämnet. http://ritualabusedebate.blogspot.com

Erik Rodenborg sa...

Anonym 21.24

Det ligger en hel del i det du skriver.

Erik Rodenborg sa...

PS till Hugge. '

Jag menar alltså inte att man ska börja publicera namn på de som man misstänker vara förövare. Jag menar att man bör börja sätta sig in i fakta om den brottstyp som brukade kallas "rituella övergrepp" och undersöka om anklagelserna verkligen var så substanslösa som de beskrivs i dagens debattklimat.

Anonym sa...

Och vem skall undersöka det?

Erik Rodenborg sa...

De som verkligen vill få reda på sanningen och inte blundar för några som helst relevanta fakta.

Anonym sa...

- De som verkligen vill få reda på sanningen
och inte blundar för några som helst
relevanta fakta.

Förutsätter att det gäller oavsett vad som talar
för eller emot att det förekommer eller ej.

En fundamentalist som omvärderat Josua

Josuas bok är förmodligen den otäckaste boken i Bibeln. I den beskrivs hur Gud leder israeliterna i ett fälttåg med syftet att utrota den ka...