Jag drömde att jag skulle dela studentrum med en ung (kanske 25-årig) kille, som var nyliberal och läste på en speciell högskola startad av Timbro, och vars mål var att skriva en avhandling om den "demokratiska oppositionen" i Venezuela.
Han var mycket vänlig (men pedantisk, han klandrade mig för att jag inte hade bäddat min säng!) och jag försökte göra honom förskräckt genom att berätta att jag varit revolutionär socialist sedan våren 1971.
Då sa han att det var helt OK, bara jag gick med på att läsa en sak. Det visade sig vara en ca 20-sidig pamflett från Timbro i ett mycket litet format (ungefär A6) med en titel av typ "Varför marknaden ger frihet". Han verkade på allvar tro att jag skulle få svårt att bemöta den. Jag smålog lätt ironiskt och sa att jag skulle ha läst den till kvällen, och att jag MYCKET gärna skulle diskutera den...
Detta var alltså drömmen. Jag har aldrig delat studentrum med någon, om man bortser från två och en halv månader sommaren 1990, då en ung mexikansk man, som absolut inte var nyliberal, och som studerade på universitetet i Moskva (det var alltså under de sista åren av Sovjettiden) men sommarjobbade i Stockholm, fick dela mitt studentrum på 17 kvadratmeter mot att han betalade halva hyran. Det var emot alla regler, och om Stockholms Studentbostäder fått reda på det, hade jag åtminstone i teorin kunnat bli vräkt.
Men i drömmen var det snarare så att det var praxis att man delade studentrum. Så har väl inte varit fallet i Sverige sedan första hälften av 1900-talet, men i många andra länder är det så (och så var det nog också i det Sovjet. där min inneboende studerade 1990).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar