Men att jag i exemplet i inlägget nedan verkade ganska solidarisk hindrar inte att jag före våren 1967 var helt förfärlig.
Ett exempel: en vinterdag i fyran eller femman skulle vi just sluta skolan. Läraren hade glömt att nämna något om läxor och alla drog en lättnadens suck. Dvs alla utom jag. Jag räckte upp handen och sa "men ska vi inte ha några läxor?" "Oj, då, det hade jag glömt, tack för det ,Erik" sa läraren. Och så fick vi läxor.
Efteråt gick en helt rasande tjej i min klass fram till mig i korridoren och sa att jag skulle passa mig väldigt noga, nästa gång hon stötte på mig på skolgården skulle hon mula mig med en snöboll. Så vitt jag minns verkställde hon aldrig sitt hot.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
..."not just one of your toys"...
Ovanstående citat är från "Queens of Noise" med gruppen Runaways. De senaste kanske tolv åren har jag alltid associerat den låten ...
-
Världen är, som bekant, ingen idyll. De mest otäcka saker förekommer, öppet såväl som dolt. Det är också sant att det finns en rad realistis...
-
Under många år hade USA och andra västkapitalistiska länder en politik mot Sovjetunionen med syfte att underminera och i slutändan krossa ...
-
Kvinnligt inriktade religionsbildningar som betonar kvinnliga aspekter av det gudomliga har min sympati. Men det gäller inte nödvändigtvi...
1 kommentar:
Dina barndomsminnen upphör aldrig att fascinera ...
Skicka en kommentar