Om jag kan kalla mig "gudinnetroende" när jag känner mig optimistisk (när jag inte känner mig det tror jag väl snarare på Murphys lag) beror det inte på att jag har läst gamla myter om "gudinnor" och kommit fram till att jag tror på dem i en bokstavlig mening ...
Det beror i korthet på att jag finner det kvinnliga vara en bättre metafor för det gudomliga än det manliga.
En uppfattning som verkar ha varit ganska vanlig i förhistorisk tid.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
-
På "Ready to Harvest", en YouTubekanal som med mer än pedantisk noggrannhet letar reda på olika kristna grupper i framförallt USA...
-
Denna film är en ganska så välgjord skräckfilm. Tycker i alla fall jag. Den heter "The Evil Fairy Queen". Samtidigt tycker jag d... -
Isdalskvinnan är ett mysterium. Att jag genast blev så fascinerad, på gränsen till besatthet, av henne, är ett privat mysterium. För mig. Nä...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar