Ett av de större misstagen, som jag ser det, hos stora delar av den marxistiskt inspirerade arbetarrörelsen i slutet av 18- och början av 1900-talet var att den gjorde "dialektisk" materialism, ateism och religionskritik till en del av sin "linje".
Det var helt onödigt. Man kunde istället ha konstaterat, och respekterat, att Marx personligen filosofiskt hade varit ateist men sedan sagt att det var en privat uppfattning hos honom, som man kunde dela eller inte dela. Men som inte hade något att göra med deras politiska ståndpunkter.
Då skulle man sluppit mycket ont - både religionsförföljelser i en del "kommunistska" länder och det sorgliga faktum att högern på många ställen kunde få stort folkligt stöd genom kampanjer mot de "gudlösa marxisterna".
Denna antagonism mellan "marxism" och "religion" har gett upphov till många tragedier. Det är möjligt att 1900-talets historia hade fått en mer positiv karaktär om det inte hade varit så.
En djärv tanke, men jag tror det ligger mycket i den.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
-
/Tillägg. En kommentator uppmärksammade mig på att Runaways sång inte heter Queens of Noice utan Queens of Noise. Noise betyder ju ljud, oc... -
Idag har den reaktionära islamistiska terror som under årtionden hemsökt många muslimska länder slagit till i Frankrike. Människor är - med ...
-
Ett skämtsamt, men alltid lika aktuellt inlägg på YouTube. Kan ses här . Om en "hjälplinje" för de som lider av ett patologiskt...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar