Om jag minns rätt hörde jag Si god afton och god kväll första gången i slutet av sex- eller början av sjuårsåldern.
Av skäl som jag inte kan gå in på här blev sången betydelsebärande på ett sätt som förmodligen överträffar alla sånger jag någonsin hört förr eller senare.
Oändlig längtan och oändlig sorg...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
-
På "Ready to Harvest", en YouTubekanal som med mer än pedantisk noggrannhet letar reda på olika kristna grupper i framförallt USA...
-
Denna film är en ganska så välgjord skräckfilm. Tycker i alla fall jag. Den heter "The Evil Fairy Queen". Samtidigt tycker jag d... -
Isdalskvinnan är ett mysterium. Att jag genast blev så fascinerad, på gränsen till besatthet, av henne, är ett privat mysterium. För mig. Nä...
1 kommentar:
Själv hörde jag "Si goafton..." först för något år sedan, då jag stiftade bekanskap med Kraja. Två andra sånger från samma album har gjort stort intryck på mig: "Du som fromma själar vårdar" och Den signade dag. Ateist som jag är får väl lite av mitt "gudsbehov" sitt utlopp i alla de andliga sånger jag ofta lyssnar till (både i folkmusik och i barock).
Allt gott,
Hans
Skicka en kommentar