Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
John MacArthur är inte längre ibland oss
Det finns sympatiska kristna. Det finns också osympatiska kristna. Och sedan finns det otäcka kristna. En av de sistnämnda har nyligen avli...
-
En av de kontaktberättelser som nämndes i Max B Millers bok "Flygande tefat - fantasi eller verklighet?" (som jag skrev om för t...
-
Idag den 27 juni - fast 1979. Jag skulle flytta från min lägenhet på Kvarnhagsgatan 136. Jag hade tidigare fått lägenheten besiktigad, o...
-
På "Ready to Harvest", en YouTubekanal som med mer än pedantisk noggrannhet letar reda på olika kristna grupper i framförallt USA...
6 kommentarer:
Jag är inte heller monarkist. Det skulle väl vara om Fredrik II av Hohenstauffen plötsligt återuppstod...
:-D
Men ja, hade jag varit det, så hade jag tyckt samma sak. Visst borde Victoria ta över ASAP. Kungen blir alltmer pinsam. Det var ju nya skandaler så sent som nu i helgen.
Det enda skälet jag kan komma på att bli monarkist vore att det skulle vara riktigt kul att driva en sådan kampanj för att kungen ska bytas ut.
Men förklara gärna det där om Fredrik II lite mer utförligt.
Fredrik II (tysk-romersk kejsare 1220-1250) var medeltidens mest pro-muslimske och islamofile monark. Han hade muslimska livvakter och talade arabiska.
Han lyckades förhandla fram ett fredsavtal med muslimerna som i praktiken gav de kristna kontrollen över Jerusalem.
Dessutom hade han den (tydligen sensationella) åsikten, att mord på prostituerade borde bestraffas på samma sätt som alla andra mord.
Tills han dåliga egenskaper hörde självfallet att han faktiskt var kejsare och imperiebyggare...
Enligt Wikipedia betraktade påven honom som Antikrist och han blev faktiskt exkommunicerad. Fast det låter som en bra egenskap, LOL.
En sak till. Lyndon LaRouche hyllar Fredrik II. Jag tar givetvis kraftigt avstånd från detta!
;-)
Jag har för mig att Fredrik II hade sympatier för katarerna också...
Sympatiserade är kanske att ta i. Men när jag intresserade mig för katarerna i mitten av 80-talet hade jag en del kontakt med Ylva Hagman, som var en religionshistoriker som kombinerade ett rent akademiskt intresse för katarerna med en djup sympati för dem - som var ganska så icke-akademisk.
Och jag har för mig att hon talade sig så varmt om Fredrik II och verkade mena att han skyddade katarer mot inkvisitionen.
Men jag har inte kollat saken.
Skicka en kommentar